Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 19 juni 2008

Interpellation: Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

Interpellation 2007/08:762 av Damberg, Mikael (s)

den 13 maj

Interpellation

2007/08:762 Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

av Mikael Damberg (s)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

För andra året i rad är det fler som vill läsa på universitet och högskolor, visar ny statistik från Verket för högskoleservice. Totalt har närmare 292 400 personer sökt till höstens universitets- och högskoleutbildningar, vilket är en ökning med ca 13 procent jämfört med antalet sökande till höstterminen 2007.

Högskoleverket menar att detta till en del kan förklaras av en alltmer osäker arbetsmarknad, fler internationella studenter och växande ungdomskullar. Men universitetskansler Anders Flodström går längre och talar om ett trendbrott i söktrycket på högre utbildning. Jag ser det som i grunden någonting mycket positivt att fler människor vill förverkliga sina utbildningsdrömmar.

Det problematiska i sammanhanget är att det växande söktrycket sker samtidigt som ungdomskullarna ökar kraftigt. Det krävs med andra ord ett tillskott av högskoleplatser enbart för att dagens ungdomar ska få samma möjligheter att läsa vidare som tidigare ungdomsgenerationer.

Om den borgerliga regeringen bara hade stoppat utbyggnaden av högskolan hade detta varit allvarligt nog. Men gemensamt för de förändringar inom högskolan som regeringen genomfört och aviserat som innebär en kostnad är att finansieringen ska ske inom högskolans befintliga ram. Regeringens reformer innebär alltså en neddragning av antalet platser. Så finansierades till allra största delen den förstärkning av prislappen för humaniora och samhällsvetenskap som regeringen genomförde. Så föreslår de statliga utredningarna av nytt resurstilldelningssystem och om kårobligatoriet att deras förslag ska finansieras. I stället för att ta diskussionen med Finansdepartementet och försvara högskolesektorn finansierar regeringen sina förändringar på bekostnad av tillgängligheten till högre utbildning.

Jag har i tidigare interpellationsdebatter kritiserat den borgerliga visionen om hårdare ransonerad högskoleutbildning, vilket dessutom avviker starkt från hur andra länder väljer att möta framtiden.

Eftersom den borgerliga regeringen konsekvent har använt det låga söktrycket som ett argument för en neddragning av antalet utbildningsplatser borde regeringen nu, när söktrycket ökar för andra året i följd, med samma logik förespråka en utbyggnad av högskolan. Det minsta man kan begära är att regeringen redovisar åtgärder på de områden där det i dag råder brist på arbetskraft.

Socialdemokraterna har i sin ekonomiska vårmotion lagt fram förslag om sådana riktade utbildningssatsningar för att möta både ungdomars drömmar om universitetsutbildning och näringslivets behov av kompetent arbetskraft.

Vi vill dessutom bjuda in arbetsgivare i näringsliv och offentlig sektor till en kompetenskommission och ge dem ett direkt inflytande över vilka yrkesinriktade utbildningar som behöver byggas ut för att möta deras behov. Det kan till exempel handla om yrkesvux, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar på högskolan.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

-      Avser statsrådet att ompröva neddragningen av antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor nu när söktrycket på utbildningarna ökar?

-      Avser statsrådet att agera för att bättre tillgodose näringslivets och den offentliga förvaltningens behov av välutbildad arbetskraft?