Hatbrott mot svenskar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 6 mars 2020

Interpellation: Hatbrott mot svenskar

Interpellation 2019/20:351 av Mikael Strandman (SD)

Interpellation 2019/20:351 Hatbrott mot svenskar

av Mikael Strandman (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

När rånoffret inte kunde ta ut pengar på sitt kort blev de unga rånarna missnöjda och straffade honom genom att överösa honom med sparkar. En film från händelsen började cirkulera i mitten av december, och nu har domen mot de 16-åriga gärningsmännen kommit. Misshandeln avslutas med att de säger vidriga jävla svenne och tvingar honom att öppna munnen så de kan urinera i den. Detta är bara en av otaliga filmer som cirkulerar på nätet där ungdomsgäng gruppmisshandlar andra ungdomar i vad som inte kan beskrivas som annat än hatbrott.

Problemet har nu vuxit sig så stort att det påverkar en hel generation av svenska tonåringar, unga män och kvinnor som hela tiden måste beakta det faktum att de kan bli misshandlade och rånade på grund av att de till sitt ursprung är svenskar.

Varje år görs ett antal anmälningar där offren misstänks ha valts ut eftersom de är svenskar. Hatbrott är inte en egen brottskategori utan en straffskärpning som beror på att gärningspersonen velat kränka offret baserat på vem offret är. Det handlar om personens religion, hudfärg, sexuella läggning, ursprung eller etnicitet. Om åklagaren lyckas bevisa att någon misshandlar någon annan på grund av att hen är mörkhyad så blir straffet hårdare. Men detta borde även gälla om det anses bevisat att offret utsatts eftersom hen är svensk. Men hittills finns det inga fällande domar när offren valts ut för att de är svenskar, och inte ens åklagarna känner till hur fallen ska drivas.

I förarbeten och lagkommentarer till 29 kap. 2 § brottsbalken kan man bland annat läsa att bestämmelsen oftast torde aktualiseras vid brott som riktas mot minoritetsgrupper eller någon som tillhör en sådan. Som framhålls i förarbetena kan den emellertid tillämpas även om någon eller några angripits av exempelvis det skälet att de är svenskar.

Med andra ord görs det en åtskillnad här på ursprunget. Hatbrott mot en person med svenskt ursprung anses inte lika allvarligt eftersom personen med svenskt ursprung tillhör en majoritet totalt sett i landet.

Samma diskriminerande situation råder tyvärr för lagen om hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § brottsbalken. Syftet med införandet av lagen 1948 var att skydda minoriteter från de fasor som skett några år tidigare i Europa. Då, i slutet på 1940-talet, var Sverige ett homogent land med ytterst få människor med annat ursprung, och överallt i samhället var svenskar i majoritet. Lagen var på detta vis logisk.

Men så ser det inte ut i Sverige i dag, Sverige har blivit ett mångkulturellt land där segregationen har gett upphov till stora etniska och religiösa särområden på många ställen. Som tillhörande ett visst religiöst eller etniskt ursprung kan i stort sett vem som helst i dag utsättas för rasism, diskriminering och hatbrott, oavsett ens egen grupps storlek totalt sett i landet, beroende på var man väljer att bo.

De få gånger lagen prövats i domstol har tidigare justitiekanslern Göran Lambertz uppfattning varit vägledande, nämligen att svenskar inte omfattas av lagen:

Syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet.

Med tanke på de stora demografiska förändringar som skett i Sverige de senaste 60 åren borde lagarna uppdateras för att gälla lika för alla, oavsett etnisk eller religiös bakgrund. Det vill säga att följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter helt och hållet, utan undantag.

Det ska vara lika illa att hetsa eller begå ett brott mot någon på grund av dennes ursprung oavsett vilken etnicitet eller religion denne tillhör. Detta är det enda moraliskt riktiga, det gör lika ont och är lika kränkande för en med svenskt ursprung att bli misshandlad eller hetsad mot som det gör för en med annat ursprung.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kommer regeringen att se över lagarna, med dess förarbeten och annat som därtill krävs, för att uppdatera dessa så att etniska svenskar inte särbehandlas negativt när de blir utsatta för hatbrott och diskriminering?