Hanteringen av elbilsbränder
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
- Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
- Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 57 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att ansvariga myndigheter har den kunskap de behöver för att kunna hantera förorenat vatten vid bränder i elbilar, om något arbete har initierats för att få till en strategi för att kunna hantera elbilsbränder på farliga platser och om kunskap om att hantera elbilsbränder har spridits till berörda aktörer samt om jag har agerat för att ge Polismyndigheten tillräcklig kunskap om bränder i elbilar och utrymme för säker förvaring av beslagtagna elbilar som brunnit.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har under flera år arbetat aktivt med frågor avseende förorenat vatten, så kallat kontaminerat släckvatten. Resultat av studier och sammanställningar som görs på området redovisas kontinuerligt och finns tillgängligt för samtliga myndigheter, däribland Polismyndigheten. MSB har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en vägledning som kommer att publiceras i höst, i vilken de senaste årens kunskapsinhämtning redovisas. De kommunala räddningstjänsterna har ett ansvar som verksamhetsutövare i samband med att de släcker bränder, vilket innefattar att miljörisker ska beaktas, såväl enligt miljöbalken som lagen om skydd mot olyckor. Enligt MSB bör räddningstjänsten vid en brand där litiumjonbatterier förekommer i största möjliga mån förhindra spridningen av kontaminerat släckvatten, och när det sker bör det i efterhand samlas upp för destruktion.
Fordon som drivs av el blir allt vanligare. Batterikapaciteten i dessa fordon är stor och batterierna ofta av typen litiumjon. Utvecklingen av fordonsbatterier går snabbt framåt, bland annat vad gäller den kemiska sammansättningen i battericellerna, vilket i sig kan påverka produktionen av farliga gaser och spridning av brand. Ytterligare en omständighet som påverkar dagens risker vid fordonsbränder är att moderna bilar, oavsett drivmedel, innehåller mer brännbar plast och kompositmaterial än tidigare.
Fordonsbränder i trånga utrymmen, exempelvis ombord på fartyg eller i parkeringsgarage, innebär särskilda risker och svårigheter för räddningstjänsten. Enligt MSB finns dessa problem oavsett vilket slags drivmedel det är fråga om, men riskerna skiljer sig åt en del. Ett litiumjonbatteri som utsatts för en viss tids brandexponering är bland annat svårare att släcka, och produktionen av farliga gaser är högre än vid bränder i fossilbränsledrivna fordon. Dock visar undersökningar som MSB har gjort att bränder i fordon med litiumjonbatterier inte är vanligare än bränder i fossilbränsledrivna fordon. Tvärtom är det ovanligt med bränder i fordon med litiumjonbatterier där branden startat eller fortplantat sig till själva framdrivningsbatteriet.
Kunskap om hantering av bränder i elfordon sprids till de kommunala räddningstjänsterna genom olika kommunikationssatsningar, nätverk, seminarier och utbildningar. Sedan 2011 arbetar MSB med stöd för att den här typen av bränder ska hanteras på ett bra sätt och för att tillgänglig kunskap ska spridas till berörda aktörer. Detta har gjorts bland annat genom att MSB har initierat och finansierat ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt samt genom de internationella samarbeten som MSB deltar i. MSB följer även löpande upp inträffade bränder i elfordon genom räddningstjänsternas händelserapporter och olycksutredningar.
Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag i såväl det brottsförebyggande som det brottsbekämpande arbetet. Myndigheten deltar även vid räddningsinsatser, och om en elbil tas om hand för teknisk undersökning följer myndigheten regler och rutiner för säker hantering. Utgångspunkten är att Polismyndigheten ska se till att den har förmåga att uppfylla sina lagstadgade uppgifter men också att upprätthålla säkerhet vid insatser och en god arbetsmiljö.
Det pågår en kontinuerlig kunskapsinhämtning och erfarenhetsåterföring på området i syfte att möjliggöra säkra och effektiva räddningsinsatser som även tar hänsyn till miljöperspektivet vid fordonsolyckor. Regeringen följer noga utvecklingen inom området.
Anf. 58 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Jag har ställt ett antal frågor till minister Damberg för att få reda på hur ministern säkerställer att ansvariga myndigheter har den kunskap som de behöver för att kunna hantera förorenat vatten vid just elbilsbränder. Jag har också frågat om ministern har initierat någon strategi för att kunna hantera elbilsbränder på farliga platser och för att få kunskaper om att hantera elbilsbränder, så att kunskapen sprids till alla berörda. Avslutningsvis frågade jag om ministern har agerat för att polisen ska ha tillräckliga kunskaper om elbilsbränder och att myndigheten har utrymme att faktiskt kunna ha en säker förvaring av beslagtagna brunna elbilar.
Fru talman! Jag upplever faktiskt att jag inte får riktiga svar på detta. Jag ställer dessa frågor för att jag är orolig. Jag är orolig för att det ska hända stora, hemska olyckor utan att vår räddningstjänst eller för den delen blåljuspersonalen är tillräckligt rustade för detta.
Det är ändå så att regeringens mål om att elektrifiera det mesta kommer att leda till en dramatisk ökning av antalet elbilar. Då måste det även säkerställas att landet är rustat för konsekvenserna av detta. Är vi där i dag? Jag menar å det starkaste att vi ännu inte är det.
Om det brinner i ett garage där det finns elfordon skiljer sig riskerna delvis åt mot brand i bensin- eller dieselbilar. Något som särskilt uppmärksammats är att det kan bli så kallad termisk rusning i batterierna som kan kräva kylning med väldigt mycket vatten samt att giftiga gaser kan bildas.
Bränder i elfordon kan vara väldigt besvärliga att släcka och utgöra ett riskmoment för räddningstjänstpersonalen och blåljuspersonalen. Anledningarna till det är flera. Batterierna som är involverade i bränderna kan producera de giftiga gaser som jag var inne på, som vätefluorid, vilket försvårar för räddningstjänstpersonalen vid släckinsatser.
Därutöver kan själva spänningen från batteriet i sig utgöra en fara. Och batterier som varit involverade i en brand riskerar att återantändas under lång tid efter att branden är släckt, på grund av den så kallade termiska rusningen i batterierna. Då behöver man bogsera ut bilen ur ett garage eller något annat ställe efter att branden är släckt för att kunna förvara bilen, under ganska lång tid efter branden, på en säker plats långt från material som kan brinna. Under denna tid kan bilen alltså återantändas utan någon som helst förvarning.
Jag uppfattar att ministerns svar på min fråga, om han har agerat för att polisen ska ha tillräckliga kunskaper om elbilsbränder och att myndigheterna har utrymme för säker förvaring av beslagtagna brunna elbilar, är nej.
Mig veterligen är det bara 10-12 procent av poliskåren som har fått utbildning i risker vid elbilsbränder. Det betyder att det är ganska många poliser kvar, och all annan blåljuspersonal, som kan komma fram till en brand och varken ha rätt kunskaper eller rätt utrustning. Att inte ha rätt utrustning när giftiga gaser sprids kan vara helt förödande. Det kan vara jättefarligt.
Fru talman! Jag undrar om ministern tycker att det är sjyst att utsätta våra hjältar för en onödig risk. Borde det inte finnas en tydlig tillgänglig strategi för att hantera elbilsbränder på farliga platser, och borde inte all vår blåljuspersonal redan ha fått utbildning i riskerna med elbilsbränder?
Anf. 59 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag vill säga till statsrådet Mikael Damberg att jag deltar i denna debatt av den anledningen att jag hade en interpellationsdebatt med hans statsrådskollega Tomas Eneroth före sommaren. Anledningen till den debatten var att Kustbevakningen hade varit på besök i ett av utskotten och förklarat att man inte hade kunskaper för att kunna släcka denna typ av bränder ombord på fartyg. Just elbilsbränder är nämligen väldigt komplicerade. Dessutom avger dessa bränder så giftiga gaser att den personal som gör en släckningsinsats måste ha heltäckande skyddskläder eftersom gaserna tar sig in via huden och dessutom kan orsaka hjärtstopp.
Nu är det så lyckligt att elbilar brinner mer sällan än vanliga bilar. Men det betyder inte att man kan luta sig tillbaka, utan man måste vidta åtgärder för att säkerställa att man kan hantera en sådan situation. Och svårigheten med elbilsbränder är just det komplexa i att släcka branden. Att släcka en elbilsbrand kan ta upp till ett dygn för den första intensiva fasen. Det går åt ungefär 11 000 liter vatten.
Sedan kan bilen stå avsides upp till tre veckor, och under den perioden kan branden starta igen. Det är detta som är det luriga med elbilsbränder. Om man då ska handskas med dem i trånga utrymmen, till exempel i fartyg, i parkeringshus och så vidare, blir situationen än värre eftersom det blir svårare för räddningsinsatsen att komma in.
Temperaturen i ett batteri som brinner blir ungefär 1 000 grader. Stålet i en båt börjar smälta vid 700 grader. Betongen i en fastighet börjar skadas vid 300 grader, och vid 500 grader tappar den hållfastheten och börjar krackelera.
Till detta ska man lägga allt släckvatten som man sedan på något sätt måste ta hand om. Jag vill påstå, precis som interpellanten, att regeringen inte är på banan. Den tar inte steget framåt för att förbereda sig för att kunna hantera en sådan situation om den uppstår i ett parkeringshus, ute på en öppen yta eller i ett fartyg.
I slutet av svaret på interpellationen säger statsrådet: "Regeringen följer noga utvecklingen inom området." Då ställer jag frågan: Finns det ingen i regeringen som kan ta initiativ till att driva frågan? Om man följer den tar man inte ett steg framåt för att nå en lösning snabbt. För hur det än är registreras det allt fler eldrivna fordon, både på den tunga och på den lätta sidan. Vi har också elcyklar och allt möjligt. Då måste också alla räddningsinsatser, blåljuspersonal och så vidare, ha relevant utbildning och framför allt ha utrustning så att de klarar detta. De måste också kunna hantera fordonen på ett säkert sätt efter själva den intensiva fasen.
När jag pratar med mina gamla kollegor inom trafikpolisen säger de att de ställer bilarna utomhus där man har en uppställningsplats så långt som möjligt från huset. Det är ungefär den nivån som det ligger på, och det duger inte. Jag skulle därför önska att regeringen för en gångs skull inte bara följer utvecklingen utan också tar ett initiativ.
Anf. 60 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanten för en viktig interpellation. Detta är en samhällsutveckling som sker och som kommer att fortsätta växa över tid.
Jag är lite förvånad att det beskrivs som att det inte är ett riktigt svar. Få interpellationssvar är så här detaljerade kring vad myndigheterna gör och planerar och vilka forskningsarbeten de jobbar med, hur de sprider kunskap och att det kommer en vägledning under hösten. Hade det visat sig att till exempel MSB och räddningstjänsterna inte var medvetna om att detta är reellt problem som kommer att växa över tid hade regeringen behövt gå in och säga att MSB inte verkar förstå att dessa bränder kommer att öka över tid och att det verkar som att de kommunala räddningstjänsterna inte bryr sig om att detta är en farlig utveckling som man måste ta höjd för. Det är inte min bild.
När jag besöker räddningstjänster runt om i Sverige ställer jag den här frågan. Då säger alla att de jobbar med frågan. De lär sig nytt hela tiden och deltar i olika saker som får effekten att kunskap sprids.
Under de senaste åren har det skett ett antal bränder i fordon kopplat till exakt denna problematik. Vår bedömning är - och jag tror att det är allas bedömning - att detta kommer att öka över tid. År 2018 var det 8 bränder i elektroniska personfordon. År 2019 var antalet 6, och det var en viss minskning. Sedan ökade antalet till 20 bränder år 2020. Det är alltså ett ökande antal bränder eftersom vi får fler bilar inom ramen för detta, och det måste hanteras.
Men jag uppfattar att detta är en fråga som är högt upp på dagordningen för alla berörda myndigheter, oavsett om det är till havs eller om det är räddningstjänstens verksamhet. Det är därför som jag säger att jag följer frågan noga eftersom detta är en samhällsförändring som vi måste ta höjd för när det gäller räddningstjänstens verksamhet runt om i Sverige. Men jag uppfattar att MSB har tagit många initiativ och kommer att fortsätta att ta ytterligare initiativ för att sprida den kunskap som finns.
Det finns också råd för hur man ska hantera dessa bränder. Det handlar om mycket vatten, och det är därför som frågan om kontaminerat vatten blir så viktig eftersom det kommer att krävas väldigt mycket vatten. Det finns även råd för hur man ska hantera bränder i farliga utrymmen så långt det är möjligt. Dessa råd finns alltså till räddningstjänsterna runt om i Sverige. Jag mottar gärna idéer och tankar, men det känns som att räddningstjänsterna och MSB är fullt medvetna om den här problematiken och jobbar med den.
Jag kommer att fortsätta följa frågan, men jag känner också ett stort förtroende för att det är en fråga som räddningstjänsten runt om i Sverige tar på stort allvar och för att MSB både har varit en viktig länk till forskning och just nu är en myndighet som sprider den kunskap som finns för att hantera frågan så bra som möjligt.
Anf. 61 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack för det utvecklade svaret, ministern!
Jag har fått ett scenario beskrivet för mig av en brandman: Om man bor på till exempel Gotland eller Åland och har en elbil som har brunnit och som måste till en märkesverkstad, vilket inte finns på den ö man bor på, måste bilen transporteras. Som vi har varit inne på tidigare här i dag kan en elbil som har brunnit självantända igen, under en ganska lång tid efteråt. Vad händer då om en elbil börjar brinna på en linjefärja mitt ute på vattnet och personal och passagerare drabbas av den giftiga röken - och om personalen inte har fått tillräcklig utbildning för att hantera de här frågorna? Alla bränder är ju farliga, men i vissa utrymmen kan de vara extremt svåra att släcka - till exempel på ett fartyg eller inne i ett stort parkeringshus.
Ministern säger i sitt svar att MSB gjort undersökningar av bränder och kommit fram till att bränder i fordon med litiumjonbatterier inte är vanligare än bränder i fossildrivna fordon. Då undrar jag om ministern har säkerställt att den undersökningen även tar hänsyn till hur stor andel de olika bilarna utgör samt räknat med ålder som en faktor. Jag har nämligen fått lära mig att fossildrivna fordon ofta brinner när de blir äldre. De flesta elbilar är hyfsat nya, och ändå finns det sådana bränder redan nu. Hur blir det då när vi har en åldrande elbilsflotta?
Fru talman! Jag har absolut inget emot elbilar; jag vill bara att vi med den ökade moderniseringen och ökade elektrifieringen riggar samhället efter detta. Så upplever jag inte att fallet är just nu, och det måste faktiskt ministern och regeringen ta ansvar för.
Jag har också ställt frågan om det här med förorenat vatten vid elbilsbränderna. Ministern säger i sitt svar att MSB arbetat aktivt med frågan om kontaminerat vatten och att räddningstjänster i största möjliga mån ska samla upp kontaminerat vatten för destruktion.
Tidigare i år kraschade en Tesla Model S mot ett träd norr om Houston och fattade eld. Jag har fått berättat för mig att det var två män som dog. Räddningstjänsten fick använda ungefär 120 000 liter vatten för att släcka branden, som pågick i väldigt många timmar eftersom batteriet återantände. En Tesla har ungefär 7 000 små batterier i en hagelpatrons storlek, och dessa sköts iväg som projektiler under släckningsarbetet. Det krävdes en heroisk insats av den räddningstjänsten.
Vattenåtgången vid en vanlig bilbrand är ungefär 1 000 liter, så det är ganska stor skillnad. När 120 000 liter vatten spolas över ett batteri som på en Tesla kan det förorsaka otroliga mängder kontaminerat vatten, och det är förfärligt att tänka sig att det skulle hända. Att rena detta kontaminerade vatten är ingen billig historia, och det är heller inte en särskilt enkel nöt att knäcka. Det finns nämligen inte möjligheter över hela Sverige att bli av med kontaminerat vatten snabbt och smidigt, och det är inte heller jouröppet så att man kan göra det under en helg alla gånger. Räddningstjänsten kan i stället behöva ligga på kontaminerat vatten över en helg innan de kan bli av med det.
Fru talman! För mig är det väldigt viktigt att vi följer upp hur de beslut vi tar i riksdagen faller ut i samhället. Ministern har sagt i sitt svar att de kommunala räddningstjänsterna har ett ansvar som verksamhetsutövare i samband med att de släcker bränder, vilket innefattar att miljörisker ska beaktas enligt såväl miljöbalken som lagen om skydd mot olyckor. Min fråga blir därför om ministern har för avsikt att ge Sveriges räddningstjänster resurser till det troligen ökade behovet av rening och destruktion av kontaminerat vatten.
Anf. 62 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Den här frågan är jätteviktig, och jag tycker att regeringen har en lite tillbakalutad hållning i den. När vi hade den förra debatten fick vi två ledamöter som då drev frågan höra från statsrådet Tomas Eneroth att vi skrämde upp medborgarna när vi diskuterade riskerna med elbilsbränder.
Jag tycker att man måste vara förutseende. Vi går in i ett samhälle som kommer att vara väldigt elektrifierat - så är det. Med en ökande elektrifieringsgrad ökar också risken för bränder. Vi vet också att människor sköter sina bilar på olika sätt; en del är jättenoga och kan ha en bil i tio år som går 20 000 mil utan att det syns att den är använd, och så finns det någon som har en bil i två år som går 3 000 mil men ser ut som kriget.
Den stora faran med batterierna i elbilar är att det om de utsätts för mekanisk skada, som ett slag eller att man kör in i någonting, kan bli en rusning i batteriet som sedan leder till en brand. Det är just detta: När vi får en ökad andel elbilar och olika grad av underhåll på fordonen måste samhället vara berett att hantera bränderna. Det är inte som att gå in och släcka en vanlig bilbrand, utan det är mycket mer komplicerat än så. Det krävs också mycket skyddsutrustning för dem som släcker.
Direkt efter den senaste debatten läste jag en artikel om att Finland gjort en övning där man varit tvungen att byta ut paren som gick in i släckningsinsatsen var tionde minut - var tionde minut! Det krävs alltså rätt många från räddningstjänsten för att släcka en enda bilbrand. Det är detta vi måste ta höjd för, så att vi säkerställer säkerheten i framtiden. Vi kommer nämligen att få fler elbilar och därmed också mer bränder, trots att elbilar brinner sällan.
Anf. 63 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag har ingenting att invända mot påståendet att det med fler elbilar kommer att bli fler bränder i elbilar. Vi är inne i ett skifte för fordonsflottan som kommer att påverka också räddningstjänsten och många delar av samhället.
Jag har försökt påpeka att detta är en väldigt aktuell fråga för räddningstjänsterna runt om i Sverige och att det är en väldigt aktuell fråga även för MSB, som ger stöd och bedriver forskning på området för att kunna stödja den kommunala räddningstjänsten runt om i Sverige. När det gäller kontaminerat vatten kommer MSB och Naturvårdsverket under hösten att publicera en vägledning som visar hur man kan jobba med detta på ett bra sätt och hur man från olika aktörers håll kan hantera detta på bästa möjliga sätt.
Det är alltså inte så att det inte sker ett utvecklingsarbete här, men det är klart att mer måste göras. När samhället förändras och det innebär nya risker på olika områden måste det hanteras av samhället, inklusive att vi planerar. Därför vill jag varna lite grann för de här scenarierna - varför skulle man transportera en elbil som just har brunnit på en färja? Det verkar väl oklokt. Eftersom vi vet att en sådan bil kan återantändas kan vi väl börja med att konstatera att man inte kan sätta den på en färja. Man måste se till att det säkras så att vi inte får de riskerna i onödan.
Jag tror därför att det är viktigt att fler aktörer än bara räddningstjänsten har kunskaper om detta. Jag tror dock att kunskapen är störst i räddningstjänsten, för de är ju även oroliga för arbetsmiljön för räddningstjänsten runt om i Sverige och därför angelägna att ta till sig av forskning.
Ibland kommer det att krävas väldigt mycket vatten för att släcka den här typen av brand - kanske inte alltid 100 000 liter, men 10 000 liter är ganska vanligt. Det är mycket, och det är mycket mer än för en vanlig brand i en vanlig bil. Detta är alltså ett nytt fenomen som vi måste jobba med.
I våra budgetförslag hittills har vi inte haft särskilda pengar för detta. Jag vet inte om era partier har redovisat det, Alexandra Anstrell och Thomas Morell. Jag tror att det är viktigt att följa frågan och att man måste fundera över detta, men ytterst är den kommunala räddningstjänsten och den beredskap som behövs för att kunna hantera olyckor en kommunal angelägenhet.
Det är dock viktigt att vi lär oss hur man gör detta på bästa möjliga sätt, och jag är noga med att säga att jag har stora förväntningar inte bara på den kommunala räddningstjänsten utan framför allt på vår statliga myndighet MSB. De ska fortsätta följa frågan och ge råd, stöd och vägledning - men också sprida den kunskap som nu finns om hur man hanterar den här allvarliga situationen på bästa möjliga sätt.
Jag tror också att vi kommer att se fler bränder av det här slaget framöver, men än så länge säger utvärderingarna inte att elbilar per se brinner mer än fossildrivna bilar. Vi får se över tid om det ändras, men det har väl också att göra med vilka krav som kommer att ställas på batterier och hur batterierna utvecklas över tid. Det är därför viktiga frågor att följa.
Jag kommer att fortsätta följa den här frågan. Jag ställer alltid frågor om detta när jag reser till räddningstjänsten runt om i Sverige, för att lära mig mer. Min bild är dock att räddningstjänsten är väldigt alert och tycker att detta är viktiga frågor, eftersom det är komplicerat och nytt.
Anf. 64 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag håller med ministern. Jag träffar också väldigt många alerta personer i räddningstjänsten runt om i Sverige, och jag uppskattar deras arbete enormt. Då är det än viktigare att vi här inne tar ansvar och riggar för en säker miljö för dem och för all blåljuspersonal.
Jag undrar fortfarande hur ministern säkerställer - jag valde mitt ord noga - att ansvariga myndigheter har den kunskap de behöver för att kunna hantera och vara väl förberedda för kommande elbilsbränder.
Det pågår ett antal forskningsprojekt runt om i världen kring elbilsbatterier och hanteringen av eventuella bränder i dessa. I väntan på att elbilarna blir helt utvecklade bör man kanske vara lite vaksam och vidta säkerhetsåtgärder som minimerar riskerna.
Hur lär vi av andra länder som kanske har haft elbilar längre eller som har haft fler elbilar längre? I vissa städer i Tyskland är det till exempel inte tillåtet att parkera elbilar inne i city eller i parkeringsgarage, just med anledning av att man är rädd för att det ska bli för stora skador.
Hur gör vi för att få till en utbredd kunskap? Jag upplever inte att vi har det i dag. Jag har varit runt på ganska många räddningstjänster. Jag har träffat kustbevakare och deltidsbrandmän. Det finns ganska stora hål när det gäller hur detta ska kunna användas. Framför allt behövs det mer utrustning, till exempel hos polisen, när man kommer fram till en olycka och en elbil brinner. Man behöver ha andningsmask och liknande.
Hur säkerställer statsrådet att ansvariga myndigheter har den kunskap som de behöver?
Anf. 65 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Detta är en viktig diskussion om ett samhällsfenomen som kommer att växa över tid. Vi kommer att se fler elbilsbränder över tid eftersom vi nu har den snabbast växande elbilsflottan - tror jag - i hela Europa. Det säljs flest elbilar i Sverige just nu, för vi håller på att ställa om till fossilfrihet. Detta är i grunden bra, men med det kommer också nya utmaningar.
Min roll är att se till att den myndighet jag ansvarar för, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är med i forskningssamarbeten och studerar kunskapsläget, vilket man gör väldigt noga. Man försöker också att sprida den kunskapen ut till räddningstjänster runt om i hela Sverige och till andra myndigheter. Denna information går också till Kustbevakningen och Polismyndigheten, så att alla myndigheter kan ta sitt fulla ansvar. Det är ju så att varje ansvarig myndighet, till exempel Polismyndigheten, är ansvarig för de anställdas arbetsmiljö. Detta är en fråga som jag vet att rikspolischefen tar på absolut största allvar.
Ju mer vi lär oss, desto mer kan vi göra för att förebygga och för att hantera de risker som elbilar för med sig. Min bild är att MSB har stort fokus på den här frågan eftersom man vet att detta är ett nytt samhällsfenomen.
Min bild är också att inte minst de kommunala räddningstjänsterna runt om i Sverige diskuterar den här frågan väldigt noga för att kunna se till att deras personal är förberedd för dessa nya utmaningar i vardagen. Det kan vara farligt med den här typen av bränder beroende på var de uppstår och vilken situation som råder.
Det här för också med sig nya utmaningar, inte minst på vattensidan, som kan få miljökonsekvenser. Om detta kommer väldigt snart - under hösten - en vägledning till alla berörda aktörer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2020/21:845 Hanteringen av elbilsbränder
av Alexandra Anstrell (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Dagens eldrivna hybridbilar använder vanligtvis litiumjonbatterier som kraftkälla. Litiumjonbatterier och vanliga blybatterier har olika egenskaper vad gäller spänning, konstruktion och volym, vilket medför andra typer av brand-, explosions- och elchocksrisker.
För närvarande pågår ett antal forskningsprojekt runt om i världen kring elbilsbatterier och hanteringen av eventuella bränder i dessa. I väntan på att elbilarna har blivit helt utvecklade bör man vara vaksam och vidta säkerhetsåtgärder som minimerar riskerna.
Tidigare i år kraschade en Tesla Model S mot ett träd norr om Houston och fattade eld. Två män dog beklagligen. Räddningstjänsten fick använda runt 120 kubikmeter vatten för att släcka branden, som pågick i flera timmar eftersom batteriet återantände. Vattenåtgången vid en brand i en bensindriven bil är betydligt mycket mindre. 120 kubikmeter vatten spolat över ett batteri som på en Tesla kan bestå av 7 000 batterier i batteripaketet kan orsaka mängder av förorenat vatten ned i marken.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmärksammat riskerna med bränder i el- och hybridfordon och de svårigheter med till exempel giftig rök som räddningstjänsterna har vid räddningsinsatser. MSB följer utvecklingen för att kunna hålla vägledning och sammanställning uppdaterade.
Vad händer om en elbil börjar brinna på en linfärja mitt ute på vattnet och passagerare drabbas av den giftiga röken? Alla bränder är farliga men i vissa utrymmen kan de vara extremt svåra att släcka, till exempel på ett fartyg eller inne i ett stort parkeringshus. Blandningen av elbilar och gasbilar i samma utrymme kan vara förödande.
När en elbil har brunnit kan den självantända igen inom en ganska lång tid efteråt. Därför bör en elbil som brunnit stå långt ifrån brandfarligt material under väldigt lång tid.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Hur säkerställer statsrådet att ansvariga myndigheter har den kunskap de behöver för att kunna hantera förorenat vatten vid elbilsbränder?
- Har statsrådet initierat något arbete för att få till en strategi för att kunna hantera elbilsbränder på farliga platser och för att kunskaper om att hantera elbilsbränder sprids till alla berörda?
- Har statsrådet agerat för att polisen ska ha tillräckliga kunskaper om elbilsbränder och att myndigheten har utrymme för säker förvaring av beslagtagna brunna elbilar?