Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 18 april

Interpellation

2007/08:604 Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

av Morgan Johansson (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

I oktober 2005 presenterade den sociala barn- och ungdomsvårdskommittén sitt slutbetänkande, Källan till en chans (SOU 2005:81). Den socialdemokratiska regeringen hade tillkallat kommittén i september 2003 för att gå igenom hur den sociala barn- och ungdomsvården fungerade och för att lämna förslag till en nationell handlingsplan för att förstärka den.

Med det fick regeringen ett ordentligt underlag för att kunna förstärka den sociala barn- och ungdomsvården, och kommittén lämnade en rad förslag som det i det närmaste rådde partipolitisk enighet kring. Man lyfte bland annat fram vikten av bättre förebyggande verksamhet, förstärkt kvalitet när det gäller de vårdinsatser som görs och bättre forsknings- och kunskapsunderlag för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Förslagen beräknades kosta 27 miljoner kronor i en permanent nivåhöjning av olika statliga anslag och ytterligare sammanlagt 449 miljoner kronor i en tidsbegränsad femårig engångsinsats.

Utredningen gick ut på remiss, och den dåvarande socialdemokratiska regeringen aviserade att man avsåg att gå fram med en sammanhållen handlingsplan som skulle löpa över ett antal år för den sociala barn- och ungdomsvården. I de förberedande förhandlingarna inför budgetpropositionen 2007 inskuggades ett budgetutrymme för att genomföra en sådan handlingsplan.

Ett av förslagen som kommittén lade fram kunde den socialdemokratiska regeringen gå vidare med omedelbart. Det gällde förstärkningen av den statliga tillsynen av den sociala barn- och ungdomsvården. En sådan förstärkning betraktades som mycket angelägen, bland annat mot bakgrund av att många barn som varit placerade i familjehem eller privata HVB-hem vittnade om att det inte alltid fungerade som det skulle. Detsamma gällde kommunernas arbete, där man pekade på brister i utredningarna men också brister i kontakterna mellan barnen och den handläggande socialsekreteraren.

Den socialdemokratiska regeringen beslutade därför att ge länsstyrelserna i uppdrag att under perioden 2006–08 gå igenom samtliga kommuners sociala barn- och ungdomsvård. Också den direkta tillsynen av institutionerna skulle förstärkas. För detta avsattes medel, 131 miljoner kronor per år 2006 och 2007, genom en särskild arbetsmarknadspolitisk satsning. Det möjliggjorde för länsstyrelserna att nyrekrytera ett hundratal personer.

Ett av den borgerliga regeringens allra första beslut på hösten 2006 var emellertid att dra in de pengar som länsstyrelserna fått för att klara uppdraget. Därmed försvårades naturligtvis arbetet.

Trots det har man lyckats genomföra sin genomgång och den 16 april 2008 kom en lägesavstämning från länsstyrelserna och Socialstyrelsen, där man beskrev resultatet av sin samordnade tillsyn av HVB-hemmen under 2006 och 2007.

Den visade bland annat att 144 av de 156 granskade HVB-hemmen fick kritik på ett eller flera områden när det gäller kvalitet och säkerhet. Det kunde röra sig om brister när det gäller barnens delaktighet men också sådant som brister i att förebygga våld och övergrepp.

Socialstyrelsens rapport visar enligt min mening att riktade satsningar för att förstärka den sociala barn- och ungdomsvården behövs mer än någonsin. Men det har nu gått mer än en tredjedel av mandatperioden, och jag kan konstatera att de satsningar på den sociala barn- och ungdomsvården som betänkandet Källan till en chans föreslog inte har levererats, trots att det rått stor politisk enighet om att det behövs. Mindre lagändringar har gjorts och nya utredningar har tillsatts, men någon sammanhållen handlingsplan har inte presenterats och några nya pengar har inte anslagits.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Maria Larsson:

Kommer statsrådet att presentera någon sammanhållen handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården under mandatperioden och verka för att särskilda medel för att genomföra den anvisas?