Häkte till Halland

Herr talman! Hans Hoff har frågat mig om jag avser att verka för att Halland får ett häkte och när det i så fall blir. Regeringen har genom rekordstora satsningar förstärkt rättsväsendet. För Kriminalvårdens del har regeringen under de senaste två mandatperioderna höjt anslaget med närmare 30 procent, från ca 5,7 miljarder kronor 2006 till 7,4 miljarder kronor 2011. Under samma period har antalet intagna varit i princip oförändrat. Mot den bakgrunden är förutsättningarna att bedriva en säker och effektiv kriminalvård i hela landet goda. Det är Kriminalvården som har ansvar för lokalförsörjningen inom de ekonomiska ramar som riksdag och regering bestämmer. I Kriminalvårdens instruktion anges bland annat att häktesorganisationen ska vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Halland är, som påpekas i interpellationen, i dag det enda län som saknar häktesplatser. När någon i länet häktas sker transport vanligtvis till häktet i Göteborg eller till Helsingborg. Såväl Kriminalvården som polisen ser att det finns behov av häktesplatser i Halland. Myndigheterna utreder nu förutsättningarna för inrättande av ett antal häktesplatser i Halmstad. Jag utgår från att Kriminalvården och polisen därefter gör de val som bäst tillgodoser de krav på effektivitet som ställs på myndigheterna och på rättsväsendet som helhet.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Frågan som vi nu debatterar är av stor betydelse för mitt hemlän. Jag vill också understryka att frågan engagerar alla politiker i alla partier såväl i riksdagen som i kommunerna. Halland är Sveriges sjunde största län. Halland är, precis som justitieministern sade, det enda län som inte har ett häkte. Det skapar enormt stora kostnader och problem för hela rättsväsendet i Halland att det inte finns något häkte där. Landets polisledning, Kriminalvården och inte minst justitieministern själv är sedan lång tid mycket väl insatta i den ohållbara situationen. Detta är ingen rättvisefråga. Då alla andra har ett häkte måste också Halland ha ett - det är inte detta det handlar om. Det handlar om att använda rättsväsendets resurser på ett sådant sätt som riksdagen har beslutat att de ska användas. I förra veckan fick justitieministern ett brev undertecknat av landshövdingen och samtliga kommunstyrelseordförande i länet. I brevet beskrivs den situation som i dag råder och att en lösning på kort sikt skulle kunna vara att tillfälligt öppna det häkte som förra året lades ned i Halmstad. Det understryks också i brevet att detta inte är någon lösning på lång sikt och att det behövs en permanent häkte i länet. Men det löser den nu akuta situationen. Vad är det då som är så besvärligt, och varför ligger vi på som vi gör i frågan? Jag ska beskriva hur det är i dag. Drygt 200 personer häktas varje år i länet. När en person eller fler häktas börjar Hallandspolisens arbete. Först handlar det om att hitta en eller flera häktesplatser. Polisen ringer först till häktena i Göteborg och Helsingborg. Oftast finns där inga platser, utan polisen får fortsätta leta runt omkring i hela södra Sverige - i Ystad, Karlskrona, Karlstad, Jönköping och Borås. Sedan ska den eller de häktade köras till häktet i en polisbil med två poliser. När tre personer häktas samtidigt har det hänt att tre polisbilar med två poliser i varje bil - sammantaget tre polisbilar och sex poliser - transporterar häktade. Detta är uppdrag som kan ta nästan en hel dag att utföra då resan tur och retur kan handla om 20-30 mil. Sedan är det polisens utredare som ska sätta sig i bilen och köra 20-30 mil för att genomföra förhör. Därefter är det försvarsadvokaternas som ska sätta sig i bilen och köra 20-30 mil för att träffa de häktade. Kostnaderna är enorma. Inte minst försvarsadvokaternas kostnader blir mycket stora. Polisens kostnader för övertid blir stora. Rättssäkerheten hotas också på ett sätt, då ytterligare ett polisförhör innebär många timmar i bilen för polisens utredare. Resurserna används helt fel. I stället för att förebygga och utreda brott används stora resurser till att man sitter i bilen och kör runt i hela södra Sverige. I det svar jag har fått från justitieministern sägs att frågan nu utreds av Kriminalvården. Det kan ju verka förhoppningsfullt. Samtidigt kan man läsa på Kriminalvårdens hemsida, daterat den 9 november, att Kriminalvården har stora underskott i sin budget. Kriminalvården skriver på sin hemsida att de under 2012 måste spara nästan 500 miljoner kronor. De skriver vidare på sin hemsida att de under 2012 måste spara 280 miljoner kronor även om de skulle använda sin checkkredit. Kriminalvården konstaterar vidare att detta innebär att de sannolikt måste lägga ned några anstalter och något häkte. Herr talman! Mot den bakgrunden och det svar jag har fått vill jag ha ett klart besked från justitieministern: Kommer Halland att få ett häkte, eller ska polisens resurser även framgent användas på ett felaktigt sätt?

Herr talman! Också jag vill tacka justitieministern för det svar vi har fått. Tack också till Hans Hoff för att du har ställt interpellationen så att vi kunde få ta del av detta svar i dag! Jag delar till fullo synen i din problembeskrivning. Svaret är viktigt för Hallands invånare, och för polis- och åklagarmyndighet inger det trots allt goda förhoppningar. Att svaret blev vad det blev visar väl att våra gemensamma ansträngningar inte har varit helt förgäves. Jag tänker på alla skrivelser, studiebesök och uppvaktningar som på ett sakligt och övertygande sätt har bidragit till att ge en bild av hur läget ser ut i Halland - det enda län i landet som saknar ett eget häkte. Mot bakgrund av den situation som polismyndigheten beskriver är häktesplatser i Halland något som behövs, både för att minska de olägenheter som Hans Hoff beskriver och för att avsevärt förbättra resursutnyttjandet inom myndigheterna och rättsväsendet som helhet. En ansvarsfull politik innebär att man använder de ekonomiska resurser som finns på bästa sätt. Besparingar ska inte göras så att kostnader uppstår någon annanstans. I Halland har de senaste tre åren mellan 200 och 250 personer suttit häktade varje år. Länspolismästaren berättar för oss att det vid ett tillfälle i våras fanns 23 personer samtidigt häktade i länet. Det fanns fyra i Karlskrona, två i Kristianstad, sex i Borås, sex i Göteborg, två i Växjö, en i vardera Mariestad och på Skogomeanstalten samt en som var under placering, det vill säga att man inte visste var man skulle göra av vederbörande. Häktena i Ystad och Malmö har, som Hans Hoff nämnde, också använts för hallänningar. När Kriminalvårdens transporttjänst har kapacitetsproblem måste polispatruller från olika delar av länet kommenderas, ibland på övertid, vilket kostar mer, för att köra häktade mellan de här olika orterna och tingsrätterna i Halmstad och Varberg. Under ett dygn, den 30 mars i år, körde tre polispatruller sammanlagt 20 timmar i bil. De här timmarna hade gjort betydligt bättre nytta i länet. Lägg därtill olägenheterna för de häktades anhöriga och för utredare, jurister och biträden som måste göra dessa resor i samband med utredningar och förhör. Jag vill inte på något sätt förringa de här personernas kompetens och utbildningsnivå, men man kan ju tycka att deras dyra arbetstid borde användas på ett bättre sätt än till att sitta bakom ratten i en bil. All den här informationen har jag tagit del av när jag i september, tillsammans med justitieutskottets vice ordförande Johan Linander från Centerpartiet och kommunstyrelsens ordförande i Hylte Lennart Ohlsson tillika från Centerpartiet, besökte Polismyndigheten i Halland. Utöver mitt tack till justitieministern och till ledamoten Hans Hoff vill jag också tacka länspolismästare Klas Johansson i Halland och hans medarbetare samt Johan Linander för deras sätt att framföra fakta till dem som har möjlighet att påverka Kriminalvården att förändra situationen i Halland.

Herr talman! Jag vill också inleda med att tacka justitieministern för det svar som vi har fått på den här interpellationen. Jag upplever att dörren har öppnats för att vi ska kunna få lite bättre förhållanden nere i Halland. För min del är detta en mycket långvarig fråga. Jag har sysslat med den sedan jag kom till riksdagen, men jag har dessutom sysslat med de här problemen tidigare under 1980- och 1990-talet då jag hade uppdrag som offentlig försvarare i Halland. Då var situationen inte så illa som den är nu. Då placerades nästan alla häktade i Göteborg, och det var i alla fall ett rimligt avstånd för poliser och försvarare och för Kriminalvården som skulle transportera folk till Varberg och Halmstad. Den akuta situationen har uppstått efter sommaren 2010 då Kriminalvården beslutade att lägga ned det tillfälliga häktet i Halmstad. Man kan säkert ha många synpunkter på hur det fungerade med de arrestlokaler som finns i polishuset i Halmstad, men det fungerade i alla fall mycket bättre än hur det har fungerat därefter, för därefter är det egentligen ett ganska förskräckligt scenario som har uppstått. Jag kan, precis som mina meddebattörer, se hur de ekonomiska resurserna används på fel sätt. Man kan också föra in frågan om miljöhänsyn med alla dessa transporter. Men jag tycker framför allt att det här handlar om rättssäkerhet. Jag tror att rättssäkerheten är i fara. Som försvarare och som utredande polis måste man tänka sig för både en och två gånger innan man gör de här resorna. Jag tror att det därför genomförs ett mindre antal förhör och mindre väl förberedda huvudförhandlingar i Halland i den här situationen där man måste åka så långt. Jag har fått tydliga tecken, framför allt från mina advokatkolleger, om att man inte kan åka flera gånger till Jönköping, Mariestad eller någon annanstans för att träffa sin klient. Man ska också tänka på att de här häktade personerna som regel har fulla restriktioner, det vill säga de får inte ta del av massmedier på något vis. De får kanske inte träffa någon av sina släktingar under loppet av ett ganska stort antal veckor. Där fyller både polisförhören och kanske framför allt försvararens besök även en social funktion som jag tycker att man inte ska bortse ifrån. Det har sedan lång tid tillbaka funnits möjligheter att bygga ett häkte i Halmstad. Man reserverade möjligheter till detta i anslutning till den kriminalvårdsanstalt som finns i Halmstads kommun ute i Söndrum. Om man byggde ett häkte där skulle man också kunna utnyttja möjligheten till gemensamma bevakningsresurser, vilket givetvis behövs för en sådan här verksamhet. Jag tycker att dörren har öppnats, och det är oerhört positivt. Jag vill avslutningsvis säga att det är en ny linje från Kriminalvårdens sida om man tar det här steget. Jag tillskrev nämligen Kriminalvården i våras, och jag fick ett svar den 20 juni 2011. Jag vill gärna läsa upp det: Kriminalvården beslutade den 16 maj 2011 om en reviderad långsiktig lokalförsörjningsplan. Den omfattar de närmaste tio åren. Det finns inte några tankar inom Kriminalvården att under dessa år anlägga ett nytt häkte i Halmstad. Med det beskedet blev jag naturligtvis jättebekymrad. När jag nu ser att justitieministern tar tag i frågan och uppenbarligen har kontakter med Kriminalvården och polisen - och jag är helt övertygad om att justitieministern kan den här frågan mycket väl - ser jag positivt på att den här öppnade dörren också ska leda till ett bättre resultat för oss nere i Halland.

Herr talman! Låt mig också börja med att säga att Halland är fantastiskt. Vi passerade nyligen 300 000 invånare. Vi är ett län som växer. Den här debatten handlar om ett häkte till Halland. Precis som justitieministern sade har Moderaterna och Alliansen genomfört stora satsningar på rättsväsendet. Ett tryggare samhälle skapas inte i en handvändning. Det krävs en helhetssyn, och många delar ingår i detta. Det handlar om allt från synliga poliser till ett fungerande rättsväsen. Jag är stolt över det arbete som Alliansen har gjort sedan maktskiftet. Antalet poliser har ökat kraftigt. Det finns 20 000 poliser i Sverige i medborgarnas och samhällets tjänst. Nyligen träffade jag Polismyndigheten i Halland. Jag fick uppgift om att det finns 780 anställda. 569 av dessa är poliser och resten civilanställda. Med fler poliser kan fler brott utredas och fler gärningsmän ställas inför rätta. Detta kräver i sin tur att det finns resurser för att behandla en ökad mängd ärenden. Hela kedjan måste fungera och flaskhalsar måste förebyggas för att man ska få en snabb och rättssäker hantering. I polishuset i Halmstad har det under fem års tid funnits ett tillfälligt häkte med tolv platser. Häktet i Halmstad stängde 2010, och Halland blev därmed det enda län som saknar ett eget häkte. Avsaknaden av ett häkte har inneburit att stora delar av Hallands polisresurser används för att transportera de häktade till andra län, i vissa fall till Göteborg, Helsingborg, Karlskrona eller Karlstad. Detta kan inte vara det bästa sättet att använda våra polisiära resurser. Moderaterna är ett lyssnade parti. Vi tar problem som människor upplever i sin vardag på allvar. Vi tar ansvar för hela Sverige. Det är ett faktum att avsaknad av ett häkte i Halland gör att dyrbara polisiära resurser låses upp för långväga transporter, och detta riskerar att leda till andra konsekvenser i det mycket viktiga inledande arbetet under häktestiden. Det är av stor vikt att dessa problem tas på allvar och att en lösning kan nås. Jag vill därför poängtera att avsaknaden av ett häkte i Halland snarast måste få en lösning. Det ligger i linje med den politik som Moderaterna och Alliansen bedriver för att trygga ett samhälle för alla medborgare. Det ligger i linje med vårt mål att ta ansvar för hela Sverige.

Herr talman! Jag tackar för många synpunkter och inte minst för beskrivningen från Hans Hoff av transporterna i rättsväsendet och vad de leder till. Det stärker mig i min uppfattning att regeringens krav på att myndigheterna ska samverka så att man totalt utnyttjar resurser effektivt är rätt linje. Vi har varit tuffa i det eftersom regeringen ärvt en organisation och kultur som innebär att allt sköts i form av stuprörsmodeller. Det betyder att man inte tittar över staketet för att se vad som händer på andra sidan när man fattar sina beslut. Det i sin tur leder till att när man gör förändringar flyttas kostnader och problem ofta till någon annan. Det är feltänkt, och vi har försökt agera på olika sätt för att få genomslag för en mer holistisk syn på hur man ska arbeta med effektiviseringar och annat. Det andra jag vill ta upp är det självklara, att regeringen inte har någon sedelpress. Vi kan inte bara göra önskelistor och säga att nu behövs det och det. Det finns anledning att påpeka att Kriminalvården har fått ett ökat anslag på 30 procent sedan 2006, och vi har ett oförändrat antal intagna. Det ger, åtminstone enligt min mening, myndigheten hyfsade förutsättningar att ta ansvar för att få en organisering av sin verksamhet som stämmer överens med de övergripande anvisningarna och därmed också kunna se till helheten och samverkan med andra myndigheter. Det är oerhört viktigt. Den information som jag i dag har är att polisen och Kriminalvården diskuterar de problem som finns i Halmstad med omnejd. Låt mig säga att det inte är länet i första hand jag bryr mig om, för länsgränser kan flyttas fram och tillbaka. Däremot finns det avstånd. Det är åtta mil till Helsingborg och tretton till Göteborg och Växjö. Det är ganska långa sträckor, och om det blir stor belastning tar det mycket tid och resurser, vilket man måste väga in. Det är viktigare för mig än själva länsfrågan. Min och regeringens uppfattning är att detta är en fråga som måste hanteras av de berörda myndigheterna. De bör samverka så att problem och kostnader inte flyttas mellan myndigheterna. I stället måste man lösa problemen. Det är riktigt, som tidigare påpekades, att den stora kritiken framför allt kommit sedan de tolv tillfälliga häktesplatser som fanns under en period stängdes. Det finns förstås alltid önskemål om att häktena borde vara finare och bättre och utformade på olika sätt. Det finns alltid långa önskelistor, men det kanske var synd att man landade i det beslutet. Nu får man titta på detta, och det görs också vad jag förstår, vilket är bra. Jag kommer att fortsätta att driva linjen att man ska använda resurserna effektivt och samverka. Jag har inget intresse av att våra poliser i onödan ägnar sig åt transporter, självklart inte. Däremot kommer jag inte att föreslå att vare sig riksdag eller regering ska fatta beslut om var vi ska ha anstalter, häkten eller vad det nu gäller, utan de ansvariga myndigheterna måste ta ansvaret för organisationen och den detaljerade medelsanvändningen. Regeringen har levererat resurser och även krav på samverkan och ett effektivt utnyttjande av de pengar de fått.

Herr talman! Det är en intressant diskussion i en oerhört angelägen fråga. Justitieministerns skriftliga svar och även det muntliga svaret jag just fick innebär att förutsättningarna för att inrätta ett antal häktesplatser i Halmstad nu utreds. Om man är oerhört positivt lagd kan man nästan se det som ett löfte från ministern att vi får ett häkte i Halland, trots att Kriminalvården ska spara nästan 500 miljoner kronor nästa år, trots att Kriminalvården bedömer att de måste lägga ned anstalter och stänga häkten i andra län. Justitieministern kom in på kostnaderna, och det är just kärnan i detta. Alla kostnader finns i dag fast de inte ligger på Kriminalvårdens budget. De finns i form av försvarsadvokaternas kostnader, spilltidskostnader och annat, som i det här fallet genereras i Halland och uppgår till betydande summor. De ligger inte på Kriminalvårdens budget utan på en annan budget. Kostnaderna finns i övertid för alla poliser som kör runt i hela södra Sverige. Det finns de samhällsekonomiska kostnaderna, eftersom resurser för att bekämpa den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln i länet i stället används för att köra runt i hela södra Sverige. Det finns ett häkte i Halmstad som lades ned förra året. Jag vill inte på något sätt försätta justitieministern i en situation där hon skulle kunna misstänkas för någon form av ministerstyre. Därför formulerar jag min fråga till justitieministern på följande sätt: Kan justitieministern ge beskedet att hon i regeringen kommer att verka för att regeringen som kollektiv ställer krav på Kriminalvården att öppna de tillfälliga häktesplatserna i Halmstad och att alla län ska ha minst ett häkte? Herr talman! Jag hoppas verkligen att justitieministern ger mig svar på frågan om hon i regeringen kommer att verka för detta.

Herr talman! Halland är, vilket redan konstaterats i den här debatten, det till folkmängden sjunde största länet i Sverige - och en av de snabbast växande regionerna, skulle jag vilja tillägga. Även med dess nuvarande gränser växer vi befolkningsmässigt. Jag kommer från Kungsbacka kommun, som ligger längst i norr. Kommunen har mer än 76 000 invånare och växer årligen med en bra bit över tusen personer. Den är en del av storstadsregionen och påverkas på många sätt av närheten till Göteborg. Det är 20 minuters pendlingsavstånd med tåg. Närvaron av polis behövs, och frågan om häktets placering i Halmstad, eller var det nu ska vara, är en länsfråga som trots det upplevda avståndet mellan Kungsbacka och Halmstad engagerar Kungsbackaborna starkt. Jag är helt överens med justitieministern om att samverkan är det bästa sättet att använda medlen; det ger största möjliga kvalitet och resursutnyttjande. Vårt engagemang har visat sig i medierna. De skrivelser som polisstyrelsen, landshövdingen och regionstyrelsens ordförande tillsammans med de sex kommunstyrelseledamöterna skickat till justitieministern har uppmärksammats. Hallandsbänkens ledamöter, i dag framför allt Hans Hoff men också vi andra, är engagerade. Hans Hoffs interpellation har bidragit till att vi fått ett svar, även om det kunde ha varit något tydligare. Alliansens ledamöter har skrivit en gemensam motion som jag varit med och initierat. Nu är det ett par veckor kvar till jul, och i dag är fyra ledamöter, som representerar tre partier och tre kommuner, närvarande. Samtliga politiska partier i Halland utom Sverigedemokraterna har engagerat sig i den här frågan, vilket är glädjande. Det är viktigt att vi når fram till de personer som har möjlighet att påverka. Jag upplever att vi har gjort det.

Herr talman! Jag känner stor tillfredsställelse över det inlägg som justitieministern gjorde där hon förklarade och betonade inställningen att myndigheterna måste samverka. Vi kan inte ha det så att man kan skjuta över kostnaderna från den ena budgeten till den andra, utan vi måste naturligtvis se till helheten. Det gäller både riksdagen och regeringen. Där tycker jag att justitieministern gett oss ett mycket klart besked. Vi befinner oss i december månad, och jag vet att ministrarna arbetar med regleringsbreven till de olika myndigheterna. Jag vill uttrycka en förhoppning om att det som justitieministern sade i sitt förra inlägg om samverkan mellan myndigheterna blir tydligt i regleringsbreven, inte minst det till Kriminalvården, så att vi slipper se övervältring av kostnader mellan olika budgetar.

Fru talman! Detta är en fråga som engagerar hela Halland oavsett parti på kommunal och regional nivå samt här i riksdagen. Jag får tacka justitieministern för svaret. Det känns bra att justitieministern ser positivt på att myndigheterna samverkar för att komma fram till en lösning på den viktiga frågan. Såväl Kriminalvården som polisen anser att det finns ett behov av häktesplatser i Halland.

Fru talman! Jag tänkte vara kortfattad eftersom jag tror att jag har varit tydlig. Den fråga jag fick av Hans Hoff var om regeringen kommer att arbeta för att de tillfälliga arrestplatserna i Halmstad öppnas. Regeringen är tydlig med att myndigheterna ska samverka för att hitta lösningar som är bra för hela rättskedjan. Detta framgår av Kriminalvårdens instruktion. Det är ett tydligt besked. Där måste man ta ansvar för hur organisationen fungerar. Tillsammans med polisen hoppas jag att man kan hitta lösningar som är bra både i Halland och på andra håll. Det dök upp i diskussionen besparingar inom Kriminalvården. Det råder inget tvivel om att Kriminalvården har bekymmer i ekonomin, trots ansenliga resursförstärkningar. Regeringen har medverkat till att stoppa ett antal stora anstaltsbyggen och planerade investeringar. Det råder inget tvivel om att det har fattats rader av felaktiga beslut längre tillbaka i tiden som inte har varit tillräckligt bra underbyggda eller har adderats på ett sätt som har ställt myndigheten inför stora svårigheter. Regeringen kan se till att myndigheten får resursstärkningar och kan sätta press på att myndigheten får ordning på de resurser man har att ta ansvar för. I det ingår att samverka med rättskedjans övriga myndigheter så att det totalt sett blir en effektiv resursanvändning, vilket gagnar alla. Det är det viktiga besked jag kan ge utöver det som har sagts i tidigare inlägg.

Fru talman! Jag kan förstå av justitieministerns svar i dagens debatt att Halland inte kommer att få ett häkte, inte ens ett tillfälligt häkte. Ministern tänker inte ta upp frågan i regeringen. Ministern håller fast vid att det är Kriminalvården som ska ansvara för att det blir ett häkte. Det är Kriminalvårdens ansvar, även om de samverkar med andra myndigheter. Bekymret är att de ska spara nästan en halv miljard, att de ska lägga ned häkten och ett flertal anstalter. Justitieministerns klara besked till polisen och övriga som berörs i Halland är att de får fortsätta att köra runt som tättingar i hela södra Sverige. Jag tycker att det är helt orimligt att våra resurser till rättsväsendet i Halland ska användas på detta sätt i stället för att bekämpa brottsligheten. Jag är glad att vi har haft debatten i dag och att även mina kolleger från Halland som brinner lika mycket för detta som jag gör har deltagit, och de brinner lika mycket som kommunalråden, landshövdingen och inte minst poliserna gör. Det arbete poliserna är besjälade av handlar om att förebygga och bekämpa brottslighet, inte köra runt i bilar till olika städer i hela södra Sverige. Jag hoppas att justitieministern tar med sig frågan i regeringsarbetet. Jag vill önska justitieministern och alla andra en god jul. Tack för en god debatt!

Fru talman! Jag förstår att Hans Hoff som en sann oppositionspolitiker försöker att dra slutsatser som inte är rimliga att dra av mina inlägg. Ena sekunden drar man slutsatsen att ministern kan agera och i nästa minut drar man slutsatsen att det inte blir något häkte och att ingenting kommer att göras. Det är politik. Det besked jag har gett är att vi ser bekymren. Jag vet att det pågår diskussioner mellan polisen och Kriminalvården utifrån den situation som har uppstått i Halmstad efter att de tillfälliga häktesplatserna har lagts ned. Det innebär att man ser problemen. Jag har varit tydlig med att myndigheterna ska lösa sina bekymmer och att samverkan är viktig. Om det är, som flera interpellanter anser, stora bekymmer i praktiken med detta utgår jag från att man kommer att söka och hitta rimliga lösningar. Jag vill påtala att jag inte kan erinra mig att Socialdemokraterna hade så mycket mer pengar i sitt budgetförslag till Kriminalvården. Om man vill påstå att man mer än någon annan kan göra någonting på området får man nog ändå öppna plånboken. Jag tror att de satsningar vi gör på Kriminalvården ger oss goda förutsättningar att ställa krav på myndigheten att använda resurser effektivt och i samverkan med andra. Tack för den här debatten och god jul!