Granskningsavgifter

Interpellationsdebatt 27 februari 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 41 Sven Otto Littorin (M)

Herr talman! Fredrick Federley har frågat mig följande: 1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa enskilda arbetares rätt till sin egen lön och 2. vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra föreningar att ta ut avgifter av medborgare som inte är medlemmar? Fredrick Federleys frågor har sin bakgrund i att de bestämmelser om granskningsarvoden som finns i vissa kollektivavtal också tillämpas på oorganiserade arbetstagare. Enligt dessa bestämmelser är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag från arbetstagarnas löner och vidarebefordra arvodet till den fackliga organisation som är part i kollektivavtalet. Avgiften avser att täcka den fackliga organisationens utgifter för att kontrollera att arbetstagarna får den lön de är berättigade till enligt kollektivavtalet. Frågan om det är lagligt att ta ut granskningsarvoden även av oorganiserade arbetstagare har nyligen aktualiserats i ett mål mot Sverige i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen fann att den här typen av avdrag på lönen i och för sig kan vara tillåten eftersom avdraget avsågs att uppfylla ett legitimt syfte i det allmännas intresse. Det förutsätter dock enligt Europadomstolen att det är möjligt för de oorganiserade arbetstagarna att utläsa att arvodet motsvarar kostnaden för själva lönegranskningen och att arvodet inte används för andra syften. Europadomstolen fann att det aktuella systemet för granskningsarvoden inte gav tillräcklig insyn. Jag tycker att det är positivt att Europadomstolen kommit fram till att oorganiserad arbetskraft inte ska tvingas betala avgifter i det fall det brister i insyn och där oklarhet råder kring vad pengarna används till. Europakonventionen gäller som lag i Sverige, och Sverige måste säkerställa att sådana brott mot Europakonventionen inte äger rum i framtiden. Nu återstår två saker. Domen ska vinna laga kraft och befogade ändringar i byggnadsavtalet och andra avtal som innehåller bestämmelser om granskningsarvoden för oorganiserade arbetstagare ska komma på plats. Eftersom det här är en fråga som parterna på arbetsmarknaden i första hand förfogar över utgår jag ifrån att de tar sitt ansvar och ger domen genomslag i kollektivavtalen. Löses inte frågan den vägen tvingas jag överväga andra lösningar.

Anf. 42 Fredrick Federley (C)

Herr talman! Jag börjar med att tacka arbetsmarknadsministern för ett mycket bra, rakt och tydligt svar. Jag måste också få säga att jag är imponerad över din eftermiddag här. Den kommer säkerligen att vara både jobbig och rolig. Jag kan tycka att det är beklagligt att Sverige under så lång tid historiskt har tillåtit det här brottet mot Europakonventioner och att tidigare regeringar inte har respekterat dessa. Det handlar ju i grund och botten om rätten till sin egen lön. Därför är jag glad över det svar som jag har fått på interpellationen av arbetsmarknadsministern, där du så klart och tydligt poängterar att arbetsmarknadens parter har ett tydligt uppdrag att försöka lösa detta. Min tolkning av hur det har varit historiskt och tidigare, innan dess att den nuvarande regeringen tillträdde, kan inte vara annan än att man har låtit sig köpas med miljoncheckar från särskilda fackförbund och därmed har tillåtit det här övergreppet gentemot Europakonventionen. Jag funderar i ett lite längre perspektiv på om det här är någonting som kan komma att tillämpas även på andra områden, där det också sker någon typ av godtycklig privatbeskattning. Jag tänker på saker som ligger lite utanför ditt särskilda ansvarsområde, men detta kan ju komma att tillämpas även där framöver. Hyresgästföreningen, exempelvis, tar ut arvoden av sådana som inte är medlemmar i föreningen för att förhandla om hyresavtalen. Jag tycker att det finns en liten svaghet i arbetsmarknadsministens svar. Du skriver i ett stycke att Europadomstolen fann att den här typen av avdrag på lönen i och för sig kan vara tillåten eftersom avdraget avsåg att uppfylla ett legitimt syfte i det allmännas intresse. Här finns en liten svaghet som jag inte tycker stämmer med det övriga svaret som jag har fått av ministern. Kan det på något sätt vara legitimt för en enskild förening att privatbeskatta sådana som inte är medlemmar i föreningen? Jag önskar att det inte vore så. Arbetsmarknadsministern säger slutligen i interpellationssvaret att om frågan inte löses via arbetsmarknadens parter så kan man tvingas att ta till andra lösningar. För min del tycker jag att det kan vara läge redan nu att i den här kammaren diskutera om man inte borde ha en lag som förbjuder privatbeskattning från enskilda företag och organisationer av människor som inte har valt att sluta sig till organisationerna och därmed inte har gett sin tillåtelse till att man ska ta ut avgifter.

Anf. 43 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Det känns lite sorgligt att höra Fredrick Federleys glädje över den möjlighet som nu uppstår att begränsa granskningsverksamheten på byggarbetsplatser. Lönegranskningen har en viktig uppgift och en viktig roll i att upprätthålla ordning och reda på en bransch med bara kortvariga arbetsplatser, där arbetsstyrkan byts dag från dag och där man inte har den normala kontroll som man har på vanliga arbetsplatser. Därför har man sedan lång tid tillbaka haft den här ordningen med granskningsverksamheten. Då har man åtminstone en möjlighet att följa upp att de som finns på arbetsplatserna och de företag som verkar på byggena också ser till att hålla sig till de regler och avtal som gäller och att avtalsenliga löner betalas ut. I domen har man pekat på att denna åtgärd i och för sig är okej. I grunden är det inte fel att ha ett sådant här system, men det behöver vara mer transparent och man behöver ha garantier för att pengarna inte används till annat än vad de verkligen är avsedda för. Jag förutsätter självfallet att parterna på arbetsmarknaden kommer att se till att bristerna rättas till. Men det skulle vara djupt olyckligt om det här skulle leda till att granskningsverksamheten skulle upphöra. Då har vi bara förlorare. De anställda blir förlorare. De kommer att utsättas för lönedumpning i vissa oseriösa företag som får fritt fram att ta in människor som inte har kraft och ork att stå upp och kräva den lön de verkligen ska ha. Det kommer att bli fritt fram för svartjobb och annat på byggarbetsplatserna. De andra stora förlorarna i ett sådant scenario är de seriösa företagen, som kommer att utsättas för en osund konkurrens. Slutligen blir hela samhället förlorare. Om man ger klartecken och säger att det är fritt fram för oseriösa företag att låta bli att följa regler och avtal så finns det bara förlorare i slutändan. Också statskassan blir till slut förlorare. Jag hoppas och tror därför att det här kommer att leda till att man rättar till de brister som domstolen uppenbarligen tycker finns. Då får man en transparens i redovisningen och ett klart och tydligt system där man ser att granskningsarvodena bara används till det som de ska vara till för. Jag blir som sagt lite beklämd när jag hör Federleys glädje över domen. Det vore djupt olyckligt om vi inte skulle kunna upprätthålla det här systemet. Hela samhället skulle förlora på det.

Anf. 44 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i debatten, men efter att ha hört Fredrick Federleys inledning om att köpas med miljoncheckar kan jag inte låta bli. Jag kan garantera att de checkarna inte kommer ifrån någon granskningsavgift eller mätningsavgift från Byggnads. Eftersom jag själv är medlem i Byggnads, Fredrick Federley, kan jag också garantera att Byggnads även fortsättningsvis kommer att stödja det socialdemokratiska partiet. Det är jag helt övertygad om. Det är likadant när du tar upp Hyresgästföreningen. Då vet du inte heller vad du pratar om. Hyresgästföreningen förhandlar för dem som är medlemmar i föreningen, och i och för sig även för dem som inte är medlemmar. Men du blandar ihop detta med fritidsverksamheten i Hyresgästföreningen. Jag behöver inte stå och försvara Hyresgästföreningen, för jag är själv inte medlem i den. Men rätt ska vara rätt! Jag håller med Hasse; jag tror också att Byggnads som förbund kommer att granska domen. Man kommer naturligtvis att följa de beslut som har fattats. Det är helt klart är att man kommer att göra så. Det är också så som Hasse, Hans Stenberg, sade: När det gäller alla de småskuttare som i dag finns inom byggbranschen ska Byggnads avdelningar ute i landet se till att de byggnadsarbetare som jobbar i de företagen får rätt ersättning för det som de utför. Jag tycker att ni bör nyansera debatten så att den blir som den ska vara. Det är inte ofta jag håller med arbetsmarknadsministern, men jag vill ändå påstå att det svar som han har gett Fredrick Federley är ganska nyanserat. Det finns naturligtvis fläckar i det också; jag kan aldrig bli helt överens med arbetsmarknadsministern. Nu tar arbetsmarknadsministern på sig den här rollen och uttalar kanske också en del försvar i tidigare uttalanden. Då verkar det precis som att man från detta centerparti, som jag trodde var ett parti som är "vurpet" från folkrörelsen, går ut och gör sig till talesman för en syn på arbetare som jag inte har hört talas om på många, många år. Kanske hörde inte ens min far talas om den när han började sin bana. Men detta är vad Centern säger i dag. Annika Qarlsson gjorde också ett uttalande för någon vecka sedan om att det var bra att domen kom. Hon är också centerpartist. Det är bra att domen kom, för nu kan inte Byggnads ge så mycket pengar till det socialdemokratiska partiet, menar man. Är det det som det handlar om? Eller handlar det om att ta vara på Byggnads medlemmars rättigheter ute på arbetsplatserna? Det är det det handlar om för vår del.

Anf. 45 Sven Otto Littorin (M)

Herr talman! Jag blir lite orolig här över Claes-Göran Brandins stöd. Med risk för att reta upp Claes-Göran vill jag försöka att tränga ned lite i den här diskussionen. Min enklaste utgångsfråga när den här domen kom och diskuterades var: Vad är granskningsavgifterna till för? Vad är det för någonting egentligen? Jag måste erkänna att jag ser dem lite grann som en dubbel medlemsavgift. Först tar man ut en frivillig medlemsavgift från sina medlemmar, och sedan tar man ut en medlemsavgift till via arbetsgivarna för att i grund och botten göra samma sak som det medlemsavgifterna är till för. På nästan alla andra avtalsområden är det ju det man betalar medlemsavgift för, nämligen att man ska ha en företrädare som förhandlar om kollektivavtalen och sedan granskar att avtalens villkor uppfylls. Man kan resonera så här: Om man är medlem i Byggnads kan det vara implicit okej att göra på det sättet. Man vet om förutsättningarna när man blir medlem, och därför är det någonting man kan förhandla om i kollektivavtalen. Då vet alla vad som gäller. Problemet är just den oorganiserade arbetskraften som har valt att stå utanför och inte vara delaktig i det systemet. Vi har inte någon allmängiltig förklaring av kollektivavtal och inga krav på kollektivavtal, alltså måste det finnas en möjlighet att ställa sig utanför systemet och att inte heller bidra till den verksamheten. Men det är inte riktigt det domen tar sin utgångspunkt i. Domen har dömt Sverige till skadestånd enligt 1 kap. i Europakonventionen, alltså det som handlar om egendomsskyddet, och inte när det gäller den negativa föreningsfriheten enligt 9 kap. Då kvarstår frågan hur vi hanterar det här läget nu. Det har rests krav på att vi ska slå till med lagstiftning nu. Min utgångspunkt är att Europakonventionen och domsluten i Europadomstolen är svensk rätt. Det är alltså helt nödvändigt för parterna att följa domen. I den mån man inte gör det eller det blir tvistigt är det ju så att riksdagen stiftar lagar, men man tolkar dem inte. Det är domstolar som tolkar lagarna, och det är det man har gjort i det här fallet. Därför har jag varit lite försiktig med uttolkningen av den här domen. Jag tycker att vi nu måste säkerställa att vi får en lagakraftvunnen dom och att parterna också får möjligheter att nu ta den här domen till sig och göra på det sätt som man borde göra, nämligen se till att man följer lagen. Problemet uppstår i nästa skede. Säg att man skulle komma i ett läge där man konstruerar ett sätt där man behåller granskningsavgifterna och försöker säkerställa att man redovisar på ett sådant sätt att man uppfyller Europadomstolens krav på transparens i systemet. Jag blir rätt bekymrad när Hans Tilly i Dagens Nyheter säger att det var jättebra att Anders Borg tar notan när granskningsavgifterna fälls i Europadomstolen. Så kan vi inte ha det. Om det är så att parterna inte löser den här frågan i kollektivavtalet kommer jag att se till att vi på något sätt följer Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det är regeringens skyldighet att göra det. Dessutom tycker jag naturligtvis att den negativa föreningsfriheten, även om den inte testades i det här domslutet, är oerhört viktig. Vi har ett läge där man kan välja att ställa sig utanför. Då får man också göra det, och jag tycker att det ska återspeglas i hur systemet med granskningsarvoden är konstruerat. Hans Stenberg är orolig och säger att det behövs granskningsavgifter för att det här är så besvärligt. Man skulle ju kunna tänka sig att man förhandlar fram ett enklare avtal som blir enklare att kontrollera och följa. Det borde vara intressant både för arbetsgivare och för arbetstagare att hitta sådana modeller. Det har ju gått i industriavtalet och på en massa andra avtalsområden, så det är klart att det borde gå även på det här området. Slutsatsen är att jag kommer tillbaka till den grundläggande fråga: Vad är granskningsavgifterna? I min värld är det en dubbel medlemsavgift. Då måste man fundera över hur man konstruerar detta och på vilket sätt man följer Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och jag avvaktar att man gör just det.

Anf. 46 Fredrick Federley (C)

Herr talman! Det man egentligen borde bli bekymrad över när man hör den här debatten är att det socialdemokratiska arbetarpartiet tycker att det är beklagligt när en domstol som är satt att upprätthålla mänskliga rättigheter fäller Sverige på ett område där vi har kränkt de rättigheterna. Till de rättigheterna hör äganderätten och rätten till sin egen lön. Det som har skett inom socialdemokratin är att man har börjat se arbetarnas löner primärt som sina egna där man kan beskatta låginkomsttagare ända upp till 65 procent och se dem i ögonen utan att skämmas. Då är det klart att man tycker att man också på andra områden kan privatbeskatta människor och fortfarande inte skämmas. Det är väl inte så att granskningsinstitutet, såsom det används och såsom det är reglerat i kollektivavtalen, skulle falla om det vore så att man slutade stjäla pengar från sådana som har valt att inte ansluta sig till fackförbundet eller till någon annan sida, till exempel arbetsgivarsidan. Det är ett ganska barockt sätt att resonera. Detta handlar snarast om den djupa indignation som arbetarrörelsen känner så fort någon har en annan uppfattning över huvud taget. Så fort man väljer att ifrågasätta något som är knutet till arbetarrörelsen anklagas man för att vara okunnig och inte veta vad man pratar om. Sedan slår man på den stora trumman som om jag är ute efter att ge mig på granskningsavgifterna över lag. Den som har valt att läsa interpellationen och ministerns svar kan se att det inte är så. Det är den orättfärdiga, självpåtagna uppgiften att ta pengar av människor som inte har anslutit sig till den här uppgörelsen som jag vänder mig emot. Det kan inte heller vara så att Byggnads är som Little John i Robin Hood som grundar hela sin verksamhet och sin ofta viktiga verksamhet på att stjäla pengar av folk. Så kan det inte vara. För den som väljer att ansluta sig till föreningen är det fullkomligt rimligt att man har detta. Nu sade jag fel namn. Det var inte alls Little John. Jag tror inte heller att Byggnads kommer att sluta stötta Socialdemokraterna. Det har jag aldrig inbillat mig. Det är inte syftet här. Däremot vill jag att Sverige uttalar klart och tydligt, och det vore trevligt om också Socialdemokraterna gjorde det, att den lön som man har slitit för hela arbetsveckan, hela månaden och hela året ut primärt tillhör en själv om man inte väljer att ingå i en förening eller i ett sammanhang där man avstår en del av den lönen. Jag tror inte heller att den check på 1 miljon som Byggnads gav till Göran Persson på den sista kongressen inför valrörelsen kom från granskningsavgifterna. Däremot är det så tydligt hur det hänger samman. Det hänger också tydligt samman med varför man har tillåtit det här övergreppet mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att pågå år efter år. Jag tycker att det är beklagligt att det ska behöva gå så långt innan vi kommer till den anständigheten att vi erkänner människors rätt till sin egen egendom och sin egen lön och att inte straffbeskattas av enskilda föreningar. Det borde inte behöva gå ända till domstol innan vi tar upp det till diskussion i den här kammaren. Man borde ha infört ett stopp för detta enskilda uttagande av en extra straffskatt för länge sedan.

Anf. 47 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Jag blir lite bekymrad när Littorin först talar om vikten av att följa domen, och sedan i nästa andetag säger att om man inte ändrar avtalen utöver vad domen kräver kommer regeringen att se till det blir sådana förändringar ändå. Jag tycker att det är att visa dålig respekt för Europadomstolen. Domen slår fast att det inte är fel att ta ut granskningsavgift om den är transparent och om man kan se vart pengarna går. Låt oss hålla oss till vad domstolen har sagt och inte kräva andra ändringar i avtalen än vad domstolen har krävt. Sedan säger Littorin att man kan väl göra enklare avtal i byggbranschen. Ibland önskar man att vi hade regeringsföreträdare som var något mer förankrade i verkligheten. Vem som helst borde väl begripa att arbetsplatser som är ambulerande, som uppstår från dag till dag och där man byter ut stora delar av arbetskraften dagligen, inte kan fungera som en fast arbetsplats på ett kontor eller i en industri. För var dag som går får vi fler utländska företag på våra arbetsplatser. Det är företag som inte har någon erfarenhet av svenska förhållanden. Det säger sig självt att det blir viktigare än någonsin att upprätthålla en granskningsverksamhet av löner och avtal för att garantera att vi inte får en totalt osund konkurrens för de seriösa företagen och de seriösa arbetstagarna. Det är sorgligt att höra att både Littorin och Federley väljer att ställa sig på skojarnas och smitarnas sida mot seriösa företag och seriösa löntagare.

Anf. 48 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! Om jag höll med Littorin förut så gör jag det inte längre när han i denna kammare står och pratar om att Byggnads kanske ska ha enklare avtal. Det är en sak som Byggnads medlemmar själva bestämmer över. Byggnads medlemmar har själva bestämt att deras huvudlöneform ska vara ackord, och då är det så att man har mätning och granskningsavgift för att se till att detta efterlevs ute på de arbetsplatser där man jobbar utifrån dessa löneformer. Det har Byggnads medlemmar i demokratisk ordning själva bestämt, så det hoppas jag innerligt att vi inte behöver diskutera i denna kammare, vilket vi heller inte ska göra. Sedan är det väl lite märkligt att när det gäller den här domen är det en byggnadsarbetare som för fem år sedan eller kanske något senare lämnade byggbranschen och gick över till båtbranschen som har drivit den här frågan. Jag tror att jag har mer erfarenheter från byggbranschens arbetsplatser än vad Littorin och Federley har genom att vara ute och prata. Jag träffar också oorganiserade byggnadsarbetare. Jag kan säga att de oorganiserade byggnadsarbetarna, precis som de som är med i någon annan facklig organisation, exempelvis Syndikalisterna, inte har någonting emot att Byggnads granskar och ser till att deras löner blir riktiga och betalas ut på rätt sätt. Jag kan bara instämma i det Hans Stenberg säger: Det verkar som om Centerpartiet och arbetsmarknadsministern ställer sig på samma sida som fifflarna och dem som inte vill göra rätt för sig i byggbranschen och det här landet. Det är en sida som jag absolut inte ställer mig på. Jag ställer mig bakom byggnadsarbetarna, deras löneform och deras sätt att hantera den biten.

Anf. 49 Sven Otto Littorin (M)

Herr talman! Med all respekt: Det är faktiskt Sverige som bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Då är det också regeringens uppgift att, i den mån parter kommer överens om ett avtal som innebär ett brott mot de mänskliga rättigheterna, se till att ändra på det ifall parterna inte själva förstår att göra det på rätt sätt. Det förefaller väl ändå ganska rimligt. Jag betackar mig för talet om att befinna mig bland fifflare. Här begås lagbrott, och det begås av parter på arbetsmarknaden. Då måste vi naturligtvis hoppas att parterna tar sitt förnuft till fånga och avstår från det. Jag vill bara konstatera att domen behandlar den här situationen bara enligt 1 kap. i Europakonventionen. Den har inte alls tagit ställning till det här med negativ föreningsrätt. Men nog är det så att vi, även om domstolen inte har behandlat den frågan, har rätt att ha en synpunkt på det. När jag ser vad avgiften är tänkt att gå till har jag väldigt svårt att konstatera att det är någonting annat än det som medlemsavgifter normalt är tänkt att täcka. Anledningen till att Byggnads kan behålla granskningsavgiftssystemet är ju att man, om man är medlem, kan se det som en del av den implicita överenskommelsen när man går in i Byggnads, det vill säga att man också så att säga delegerar till arbetsgivaren rätten att ta en slant och ge till Byggnads för att kontrollera att villkoren i avtalet uppfylls. Ja, det är möjligt att man kan se det på det sättet. Det är ungefär så man kan tolka domen. Men om man har valt att ställa sig utanför så har man också valt att inte vara företrädd på arbetsplatsen. Den diskussionen får naturligtvis Byggnads ta med de byggnadsarbetare som har valt att stå utanför. Men även om domen inte diskuterar 9 kap. i Europakonventionen så måste jag naturligtvis säga att jag tycker att det är stötande att man tar avgifter från dem som har valt att ställa sig utanför. Nu ska domen vinna laga kraft. Det är det första. Det andra är att det nu pågår förhandlingar om Byggnadsavtalet. Jag som faktiskt har läst igenom Byggnadsavtalet och jämfört det med en del andra avtal måste nog ändå, med tanke på omfånget, säga att det är klart att det finns någon typ av förenklingspotential. Men det är helt riktigt att jag inte ska in och peta i det, utan det är naturligtvis parterna själva som ska göra det. Sedan vill jag bara påminna om att det är två parter i detta. Det är inte bara Byggnads utan också Byggindustrierna. Man kan hoppas att byggarbetsgivarna också har lite grann att säga till om när det gäller hur det här avtalet ska se ut. Nu får vi se vad man kommer fram till i avtalet. Jag kommer att titta på det och titta på domen ytterligare för att se om vi kan dra slutsatsen att man lever upp till den dom som nu har kommit. Ett alternativ hade ju varit att byggarbetsgivarna hade valt att testa detta i Arbetsdomstolen. Det är möjligt att det blir resultatet av att man nu har sagt sig avstå från att dra avgifter för oorganiserad arbetskraft, så att det är där detta hamnar till slut. Det är en viktig fråga, och det finns många tillfällen att återkomma till detta. Men jag kan utlova en sak, och det är att den här regeringen kommer att se till att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna efterlevs.

Anf. 50 Fredrick Federley (C)

Innan vi tar slutreplikerna vill jag bara säga att alla har hållit sig inom ramen, men flera av er ligger väldigt nära gränsen för vad vi enligt grundlagen, regeringsformens förarbeten, får diskutera. Vi får alltså inte diskutera rättstillämpning. Jag vill bara säga det så att ni håller er till detta även i de sista replikerna här.

Anf. 52 Sven Otto Littorin (M)

Herr talman! Talmannen gjorde en klok iakttagelse. Rättstillämpning ska vi naturligtvis inte ägna oss åt i kammaren. Jag konstaterar bara att Europakonventionen om mänskliga rättigheter och domen i Europadomstolen är en del av svensk rätt, och jag utgår naturligtvis ifrån att parterna följer lagen och tolkar den to the best of their ability , som det heter på engelska. Blir det sedan tolkningsdiskussioner är jag övertygad om att man antingen kommer att vidta konfliktåtgärder, eller så kommer frågan att avgöras i Arbetsdomstolen eller på annat lämpligt ställe. I grunden är det så att detta är en del av svensk rätt, och parterna kommer naturligtvis - det utgår jag ifrån - att göra vad de kan för att följa lagen.

den 29 januari

Interpellation

2006/07:271 Granskningsavgifter

av Fredrick Federley (c)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

I oktober 2006 krävde ett antal trädgårdsarbetare som sedan sin övergång till Kommunalarbetareförbundet fortsatt att betala granskningsavgifter till det nya fackförbundet att få dem tillbaka. Motiveringen var att fackförbundet inte gör sådana granskningar och att man därför tagit ut en oskälig avgift. Av de 17 trädgårdsarbetarna var några också oorganiserade. Trots det har Kommunal tagit ut avgiften.

Den 15:e november gav Kommunal trädgårdsarbetarna delvis rätt. Avgiften tas inte längre ut av medlemmar som är organiserade i andra fackförbund men kommer fortsatt att tas ut av dem som är oorganiserade. Trots att granskning inte sker och trots att de oorganiserade inte är medlemmar i Kommunal vill Kommunal alltså avkräva arbetarna en avgift om 1,5 % av bruttolönen.

Att man som medlem i ett fackförbund åtar sig att betala avgifter är inget anmärkningsvärt. Däremot är en förenings, i detta fall fackförbundens, självpåtagna rätt att avkräva icke medlemmar delar av sin lön oerhört märkligt.

I Sverige skyddas vi mot tvångsmedlemskap i föreningar och det anses vara orättfärdigt med kollektivanslutningar. Trots det pågår fortfarande denna straffbeskattning från enskilda föreningar på arbetstagare.

Det är inte bara trädgårdsarbetarna som drabbas av dessa rättsövergrepp. Inom Byggnads tillämpas också dessa granskningsarvoden och avgifter tas ut av oorganiserade arbetare utan deras samtycke. Rättssäkerheten och rätten till sin lön sätts åt sidan till förmån för vad jag skulle vilja kalla egenmäktigt förfarande.

Mot denna bakgrund vill jag veta:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa enskilda arbetares rätt till sin egen lön?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra föreningar att ta ut avgifter av medborgare som inte är medlemmar?