Friluftslivets potential

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 16 december 2008

Interpellation: Friluftslivets potential

Interpellation 2008/09:167 av Ericson, Gunvor G (mp)

den 28 november

Interpellation

2008/09:167 Friluftslivets potential

av Gunvor G Ericson (mp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Att skapa förutsättningar som främjar hälsa är av stort värde, och alla politikområden har ett ansvar för detta. Det är något som riksdagen har slagit fast, i full politisk enighet, i den folkhälsopolitiska propositionen.

För lite motion kostar i dag samhället ca 6 miljoner kronor om året. Kan vi underlätta för människor att själva påverka sin hälsa i positiv riktning är det inte bara bra för den enskilde medborgaren utan även en besparing av skattemedel. Det är ett sätt att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa, som det heter inom folkhälsovetenskapen. Flera undersökningar och forskningsrapporter pekar på att en investering i friluftsliv är en investering i folkhälsa. Studier visar att äldre personer med en livsstil med friluftsliv och trädgård har bättre hälsa och lägre vårdkonsumtion. Människor blir alltså friskare av friluftsliv.

Friluftslivet bidrar också till att öka kunskaperna om natur och miljö. Om vi skapar en förståelse för naturen och miljön hos svenska folket har vi igen det mångfalt i vårt miljöarbete. Internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före elva års ålder ökar miljömedvetenheten. Nyligen visades också att utomhuslek främjar jämställdhet mellan flickor och pojkar.

90 procent av svenska folket upplever att friluftsliv är viktigt för hälsan och gör vardagen mer meningsfull. Samtidigt vet vi att svenskarna rör allt mindre på sig. Stillasittandet är ett folkhälsoproblem. Redan nu lever vi allt färre år som friska och skillnaderna i ohälsa ökar mellan olika grupper i samhället. De sjukdomar som ökar är stressrelaterade som depressioner, trötthet och värk, men också sjukdomar som följer av ett alltför stillasittande liv som fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.

I folkhälsopropositionen som riksdagen antog våren 2008 står:

”Regeringen har för avsikt att skapa ett dialogforum med nyckelaktörer inom livsmedelssektorn, experter, frivilligorganisationer, myndigheter och media för att gemensamt diskutera nationella utmaningar och olika aktörers möjliga bidrag till gagn för folkhälsan.” (s. 91, avsnitt målområde 9 och 10 Fysisk aktivitet och Matvanor och livsmedel)

Men – för att kunna göra det på ett bra sätt är det viktigt att frivilligorganisationer ges goda förutsättningar att delta och bedriva verksamhet.

Friluftsorganisationerna arbetar aktivt för att ge människor möjlighet till besök och aktiviteter i naturen. I dag får de svenska friluftsorganisationerna knappt 25 miljoner kronor i stöd. Det ter sig som en ganska blygsam summa med tanke på vad friluftslivet kan ge i form av en friskare befolkning. De svenska friluftsorganisationerna har nära två miljoner medlemskap och är alltså en av Sveriges största folkrörelser. Idrottsrörelsen med ca tre miljoner medlemmar som både bedriver folkhälsoarbete och elitidrott får via Riksidrottsförbundet 1 ½ miljard i statligt stöd.

Ansvaret för statens stöd till idrotten ligger på kultur- och idrottsministern och sköts av Riksidrottsförbundet medan statens stöd till friluftslivet sköts av Naturvårdsverket och ansvaret vilar på miljöministern. Det är viktigt att på olika sätt stimulera aktivt friluftsliv i samklang med miljömålen.

I Sverige är det aldrig långt till naturen. Man kan besöka vackra nationalparker eller ett naturreservat i närheten av där man bor. Naturvårdsverket ger råd och tips om vad man bör tänka på när man är ute i skog och mark. Huvudregeln i allemansrätten är ”Inte störa – inte förstöra”. Friluftslivet är en del av naturvården.

Det är viktigt att politiken ger förutsättningar för frivilligorganisationer att nå fler människor och ha fler aktiviteter som främjar hälsa. Det borde också vara angeläget för miljöministern att främja den potential som finns inom friluftslivet för att väcka intresse för miljöfrågor.

Kan man namnen på några vanliga fåglar, blommor, träd och insekter blir det roligare att vara ute i skog och mark. Skogen blir fylld av al och tall i stället för bara träd.

Det är viktigt att få tillgänglighet till att stiga in i naturens mångfald; allemansrätt och strandskydd är viktiga delar för det. Och ännu viktigare är att förstå naturens mångfald så att den inte bara uppfattas som något grönt omkring oss – ett område som ännu inte hunnit bli asfalterat eller bebyggt.

Det är gott att veta att en svala är just en svala – att få lära sig att den faktiskt har varit borta på andra sidan jordklotet över vintern och nu flyger hem till oss för att föda lägga sina ägg. Vetskapen att ungarna föds upp med mygg som kalasmat gör myggorna kanske lite mer uthärdliga på sommaren.

Även om det nu pågår en hetare miljödebatt än på mycket länge är det paradoxalt nog lätt att själva naturen glöms bort. Det handlar mycket om kurvor, mål och procentsatser. Vi får inte glömma bort varför kampen faktiskt förs. I skolan lär vi ut multiplikationstabeller och läsförståelse. Kunskaper om naturen borde vara lika självklara.

Lärandet är en aktiv och levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt, med en nyfiken och frågande attityd. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang leder till bra kunskap. Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse. Men kunskap handlar också om färdigheter, att till exempel hantera håven eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv och står nära de sinnliga erfarenheterna.

Friluftsorganisationernas arbete förbättrar folkhälsan, skapar kunskap om naturen, ökar välfärden och stärker demokratin. Men de skulle kunna göra så mycket mer med de rätta förutsättningarna. Förutsättningar som främjar ett gott friluftsliv är goda ekonomiska förutsättningar, möjlighet för friluftsorganisationerna att själva fördela det statliga bidraget till friluftsliv och god organisation av samhällets resurser.

Källor:

-      Var i naturen – varför eller varför inte? Rapport 2, 2008, forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring.

-      Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.

-      Norling Ingemar och Larsson Eva-Lena 2004 Ett gott och friskare liv som äldre.

-      SBU-rapport nr 132/97 Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention.

-      Children, Youth and Environment (Vol 16:1).

-      SOU 1999:84.

-      Bolin Kristian och Lindgren Björn 2006 Fysisk inaktivitet – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader.

-      Sven-G Hultman, 2005 Natur i vården, förstudie av Uppsala läns landsting.

Med ovanstående som bakgrund vill jag fråga miljöministern:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stärka friluftslivet och på så sätt förbättra folkhälsan, skapa kunskap om naturen, öka välfärden och stärka demokratin?