<h2>Interpellation 2024/25:443 Framtiden för havsöringen i Dalälven </h2>
av Sanne Lennström (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
 
Samtliga partier i Älvkarleby kommun har lämnat in en skrivelse till regeringen om att säkra framtiden för havsöringen i Dalälven. I skrivandets stund har kommunerna inte fått svar på denna angelägna skrivelse, vilket ger anledning till att lyfta frågan till regeringen på ett annat sätt. Lax och havsöring har odlats i Älvkarleby i över 70 år. Fisken har satts ut i Dalälven som ett slags kompensation för att vattenkraften gjort att ursprungliga och naturliga vandringsvägar och lekplatser inte har fungerat. Genom dessa åtgärder har fisket kunnat fortleva, men i dag är återfångsten av havsöring mindre än 0,5 procent. Detta är att jämföra med 20 procent för 60–70 år sedan. Odlandet är ändå avgörande för både sportfiskarna och turismen i området.
Just nu hotas verksamheten av nedläggning, och detta har sin grund i en bristande finansiering. Ingen aktör – vare sig kraftbolag eller myndigheter – vill vara ansvarig för fortsatt utsättning av fisk. Detta gör att havsöringen och laxen riskerar att försvinna från Dalälven. Detta skulle få allvarliga konsekvenser för såväl ekosystemet som den lokala ekonomin. Det handlar om att säkra Dalälvens förutsättningar att ha ett gott fiskbestånd i framtiden. Kompensationsodlingen behöver få fortsätta till dess att det naturliga beståndet kan återhämta sig. Den pågående avvecklingen av odlingen genomförs nu i fel ordning, för utan funktionella vandringsvägar kommer denna fisk inte att reproduceras av sig själv. Det kommer att ske en omprövning av vattenkraftens villkor i Dalälven 2026. Det finns en förhoppning om att fiskvägar ska byggas, men detta är långtifrån klart. Medan detta sker måste kompensationsutsättningen fortsätta, om vi vill bevara bestånden.
Älvkarleby kommun har i sin skrivelse tydliggjort att det är helt avgörande att de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för kompensationsutsättningen säkerställs. Samtliga berörda aktörer måste nu ta ett ansvar för Dalälvens fiskebestånd men också för det lokala sportfiskets framtid. Med anledning av det anförda vill Älvkarleby kommuns politiker att regeringen omedelbart agerar för att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av lax och havsöring i Älvkarleby. Detta behöver ske till dess att naturlig reproduktion av livskraftiga bestånd säkrats.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren: Avser ministern och regeringen att agera för att rädda fiskbestånden i enlighet med Älvkarleby kommuns gemensamma skrivelse?

Interpellation 2024/25:443 av Sanne Lennström (S) Framtiden för havsöringen i Dalälven 

Video

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att rädda fiskbestånden i enlighet med Älvkarleby kommuns gemensamma skrivelse.Älvkarleby kommun har lämnat in en skrivelse till regeringen om att säkra framtiden för havsöringen i Dalälven. I sin skrivelse uppmanar kommunen regeringen att vidta åtgärder för att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av lax och öring.Frågan är komplex. Även om konsekvenserna tydligast kan beskrivas för kompensationsutsättningarna av lax och öring med det tillhörande fiske som nyttjar arterna är frågan kopplad till de miljövillkor och avtal som följer av tillstånden för vattenkraftsproduktion.Regeringen är medveten om att den vattenfond, Lanfors-Untran-fonden, som skapades efter en statlig förlikning med vattenkraftsföretag i nedre Dalälven 1986 har slut på medel. Älvkarleby forskningsstation har sedan Fiskeriverkets upphörande 2011 övergått till Sveriges lantbruksuniversitet men har inte i någon högre grad använts för forskning.Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningen av lax och öring. Myndigheten har tidigare administrerat Lanfors-Untran-fonden, men den har överlämnats till Länsstyrelsen i Uppsala län. Myndigheterna har haft årliga avtal med Sveriges lantbruksuniversitet, som ansvarat för själva verksamheten i Älvkarleby med uppfödning och utsättning av smolt varje år.Sedan problemet avseende den fortsatta finansieringen uppmärksammats har frågan om hur det ska hanteras diskuterats mellan myndigheter och intressenter. Länsstyrelserna i Uppsala län och i Dalarnas län har varit mycket aktiva för att, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, finna en lösning på utsättningsproblematiken genom att undersöka och finna andra finansieringsmöjligheter som kan användas fram till dess att den nationella planen för omprövning av vattenkraften, NAP, har genomförts. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLänsstyrelsen i Dalarnas län har samtidigt förelagt de berörda vattenkraftsföretagen att förtydliga tidigare redovisad plan för hur bolagen säkerställer att tillräcklig mängd smolt av lax och havsöring kan tillhandahållas i enlighet med villkoren i gällande tillstånd.Regeringen följer utvecklingen av arbetet som myndigheterna påbörjat avseende att finna finansieringsmöjligheter och ser även över möjliga åtgärder parallellt med detta.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för dagens debatt.Samtliga partier i Älvkarleby har lämnat en skrivelse till regeringen om att säkra framtiden för havsöringen i Dalälven. När jag skrev min interpellation hade kommunen inte fått svar av regeringen, och det gav mig anledning att lyfta frågan till regeringen på ett annat sätt, därav dagens interpellationsdebatt.Låt mig läsa upp skrivelsen: Lax och havsöring har odlats i Älvkarleby i över 70 år. Fisken har satts ut av SLU i Dalälven som ett slags kompensation för att vattenkraften gjort att ursprungliga och naturliga vandringsvägar och lekplatser inte har fungerat. Genom dessa åtgärder har fisket kunnat fortleva, men i dag är återfångsten av havsöring mindre än 0,5 procent. Detta kan jämföras med 20 procent för 60–70 år sedan. Odlandet är ändå avgörande för både sportfiskarna och turismen i området.Just nu hotas verksamheten av nedläggning, och detta har sin grund i en bristande finansiering. Ingen aktör – varken kraftbolag eller myndigheter – vill vara ansvarig för fortsatt utsättning av fisk. Detta gör att havsöringen och laxen riskerar att försvinna från Dalälven. Det skulle få allvarliga konsekvenser för såväl ekosystemet som den lokala ekonomin.Detta handlar om att försäkra Dalälvens förutsättningar att ha ett gott fiskbestånd även i framtiden. Kompensationsodlingen behöver få fortsätta till dess att det naturliga beståndet kan återhämta sig. Den pågående avvecklingen av odlingen genomförs nu i fel ordning; utan funktionella vandringsvägar kommer inte denna fisk att reproduceras av sig själv. Det kommer att ske en omprövning av vattenkraftens villkor i Dalälven 2026. Det finns en förhoppning om att fiskevägar ska byggas, men det är långt ifrån klart. Medan detta sker måste kompensationsutsättningen fortsätta, om vi vill bevara bestånden.Älvkarleby kommun har i sin skrivelse tydliggjort att det är helt avgörande att de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för kompensationsutsättningen säkerställs. Samtliga berörda aktörer måste nu ta ett ansvar för Dalälvens fiskbestånd men också för det lokala sportfiskets framtid.Med anledning av det anförda vill Älvkarleby kommuns politiker att regeringen agerar omedelbart för att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av lax och havsöring i Älvkarleby. Detta behöver ske till dess att naturlig reproduktion av livskraftiga bestånd säkrats. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Det fanns kort sagt en tidigare plan för hur kompensatoriska utsättningar skulle finansieras så att fiskbestånden i Dalälven och i Älvkarleby skulle klara sig trots Fortums verksamhet. Nu är situationen i stället oklar och komplex, vilket statsrådet också beskriver.Jag har bett om denna debatt för att politikerna i Älvkarleby och de som bor där förtjänar ett svar, eftersom det hela skapar väldigt mycket oro. Någonting måste göras innan den nationella planen för omprövning av vattenkraften, NAP, har genomförts. Om finansieringen inte säkras före den 31 mars läggs SLU:s verksamhet i Älvkarleby ned. Som jag har förstått det handlar det om 1 miljon kronor. Vem som är ansvarig att hitta en lösning är ytterst otydligt. Kan jag tolka statsrådets svar som att det är HaV som är ansvarigt? Tiden tryter. Vem är ansvarig för att hitta 1 miljon kronor före den 31 mars? Vem ska Älvkarleby vända sig till? Jag och kommunen skulle vara väldigt tacksamma om vi här i kväll får ett tydligt svar om ansvarsfrågan.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt inledningsanförande är regeringen medveten om den problematik som uppstått till följd av den bristande finansieringen. Bakgrunden är vid det här laget klar. Fondmedlen är nästan slut. Havs- och vattenmyndigheten har ansvarat för fondmedlen sedan Fiskeriverket upphörde 2011. Ansvaret för forskningsstationen flyttades från Fiskeriverket till Sveriges lantbruksuniversitet. Därför blir frågan ganska komplex, men jag kan försäkra att den diskuteras för närvarande av myndigheter och intressenter.Myndigheterna har haft återkommande samtal med vattenkraftsbolaget för att undvika negativa effekter fram tills den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraftsel har genomförts i Dalälven. Det är också därför det pågår ett arbete för att finna en lösning på utsättningsproblematiken fram till dess att den nationella planen för omprövning av vattenkraft har genomförts.Jag kan inte lova att myndigheterna finner en sådan lösning. Därför jobbar regeringen aktivt och parallellt med att se över andra möjligheter.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det låter ändå bra att diskussioner pågår och att regeringen ser att man har ett ansvar att följa processen. Vi får hoppas att det blir ett rappt och effektivt samtal och att man förhoppningsvis kommer fram till en lösning eftersom tiden som sagt tryter.När SLU avvecklar sin kompensationsodling kommer vi att se avsevärt mindre mängd fisk i Dalälven. Fisken har en naturlig reproduktion, men den begränsas otroligt mycket på grund av kraftverksdammarna. Bestånden kan försvagas ordentligt inom bara ett par år. Det går alltså väldigt fort utför om inget görs i detta nu. Dessutom är Dalälvens lax och havsöring anpassade till älven. Den har en mycket stark heminstinkt. Fiskarna återvänder till sin födelseplats för att leka, men om färre fiskar av denna sort sätts ut kommer också färre fiskar att återvända. En sådan situation skulle vara särskilt oroande när det gäller havsöringen, eftersom den redan har ett lågt antal avelsfiskar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegler som ska säkerställa vandringsvägar vid detta slags verksamhet är på väg. I över hundra år har dalälvslaxen och dalälvsöringen hållits vital. Med historien i ryggen vore det väldigt trist om vi kastar bort flera generationers arbete bara ett par år innan en öppning av vandringsvägar blir verklighet, vilket skulle bli fallet om odlingen tvärt skulle upphöra.Förutom att fisketurismen skulle påverkas kommer en minskad utsättning att få ekologiska konsekvenser, enligt SLU. Om laxen och havsöringen försvinner eller minskar radikalt kommer det att få effekter på fiskarter, fåglar, däggdjur, bottendjur, plankton och vegetation. På fiskeristationen arbetar dessutom tre personer som enligt uppgift riskerar att stå utan jobb om inget görs. Alla partier ser detta, och jag vädjar därför till regeringen att se problemet.Jag har tagit med mig en lapp med kontaktuppgifter till Älvkarleby kommun. Jag tänkte att det kunde vara lämpligt att ställa en fråga som inte kräver en utredning eller långa samtal. Det gäller en inbjudan att besöka Älvkarleby kommun. Precis som statsrådet nämner är frågan väldigt komplex. Därför kan det vara bra med ett besök så att man kan diskutera vem som har satt ut smolt, hur mycket man har satt ut, när och varför det har skett och vilket avtal och vilken dom som reglerar det hela. Statsrådet är varmt välkommen till Älvkarleby för att lära sig mer om detta och följa upp samtalet på närmare håll. Det här är väldigt viktigt. Den miljon som potentiellt behövs gäller inte för alltid, utan det är nu den behövs. Tiden rinner ut den 31 mars, och det är väldigt snart.Min nästa fråga är därför naturligt: Vill statsrådet besöka Älvkarleby för att redan ut frågan?

Fru talman! Givetvis vill jag besöka Älvkarleby, inte minst eftersom den forskningsstation som ligger där har en lång historia. Stationen har tidigare genomfört forskning men används i dag i hög grad som en vattenbruksanläggning för att producera havsöring och lax som sätts ut i älven som kompensation.Jag tog emot kommunföreträdarnas brev i början av februari och kan säga att jag ser allvarligt på de risker som kommunen tar upp när det gäller betydelsen av havsöring och lax för de fiskande intressenterna, ekosystemet och den lokala ekonomin.Jag har visst fog för att säga detta, för jag är uppväxt ett stenkast från Forshagaforsen i Klarälven och känner därför väl till betydelsen av ett levande fiske. Jag har spenderat ett otal timmar i vadarbyxor där.Vi delar bedömningen att det är viktigt att kunna säkra ekonomi och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av havsöring till dess att naturlig reproduktion av livskraftiga bestånd säkrats. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för förvaltningen av lax och öring, och detta är som sagt frågor som våra myndigheter för närvarande diskuterar. Parallellt följer dock regeringen detta noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för hans svar och engagemang. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm SLU sätter ut de sista havsöringarna nu kommer arten potentiellt att vara borta från Dalälven inom fem sex år. Läget är alltså allvarligt. Älvkarleby kommun känner sig mycket ensam i processen om vem som ska ta ansvar, och därför är det positivt att statsrådet lyfter fram regeringens ansvar att samordna myndigheterna och föra samtal. Jag skickar åter med att det är väldigt ont om tid. Sportfiskarna menar att om man sätter ut de sista havsöringarna nu skulle det inte ens vara en fiskare som tar upp den sista havsöringen, utan förmodligen skulle en säl äta upp den.Det finns ytterligare problem att diskutera i fiskerifrågorna, men denna fråga ligger lilla Älvkarleby kommun väldigt varmt om hjärtat. Jag påstår att detta faktiskt också handlar om ett kulturarv.Jag tackar för debatten och lämnar över kontaktuppgifterna så att vi kan göra verklighet av statsrådets besök till Älvkarleby.

Herr talman! Även jag tackar för en god diskussion. Jag tar gärna emot lappen och genomför ett besök i Älvkarleby.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.