Forum för småföretagarforskning

Interpellationsdebatt 9 december 2005
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 32 Thomas Östros (S)

Herr talman! Maria Larsson har frågat mig om regeringen avser att göra förändringar av medelstilldelningen till Forum för småföretagsforskning, FSF, för år 2006. Den forskning som i dag bedrivs runt entreprenörskap och småföretagsutveckling är betydelsefull för att få en långsiktig och vetenskapligt underbyggd kunskap om villkor för entreprenörskap och småföretagande. Det är värdefullt att vi som utformar politiken har tillgång till policyrelevanta forskningsresultat vad gäller till exempel småföretagens och entreprenörskapets betydelse för tillväxten. Det betyder att både forskningen och nätverken för att förmedla kunskapen från forskare till beslutsfattare behövs. Det är också viktigt att små och medelstora företagsinvesteringar i forskning och utveckling ökar. För att stärka deras innovativa förmåga behövs mer samverkan mellan företag liksom mellan företag och universitet, högskolor och forskningsinstitut. När regeringen började stödja FSF:s verksamhet var forskningsområdet inte särskilt välutvecklat. I dag har vi glädjande nog fått en mycket god utveckling vad gäller småföretags- och entreprenörskapsrelaterad forskning, och de flesta universitet och högskolor har skaffat sig hög kompetens inom detta område. FSF har därigenom varit föregångare inom området småföretagsforskning. Jag delar Maria Larssons uppfattning att FSF sedan starten 1994 byggt upp ett kraftfullt och väl fungerande nätverk mellan forskning om småföretag och entreprenörskap, policy-makers och företag och deras organisationer. Det gäller såväl nationellt som internationellt. Regeringen avser därför att fortsätta att stödja FSF:s verksamhet under 2006 med samma belopp som lämnats under innevarande år.

Anf. 33 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Apropå den förra debatten vill jag gärna rekommendera näringsministern att också se den film som har tagits fram nere i Småland och som handlar om småföretagens framväxt under efterkrigstiden, Miraklet i Småland . Rekommenderas varmt! Det finns ett hinder i form av småländska att ta sig över, men om näringsministern lyssnar in mig här så kommer språket på filmen också att vara begripligt. Tack så mycket, näringsministern, för ett positivt svar. Jag tror att det är det mest positiva svar jag har fått på någon interpellation någon gång. Det är klart och tydligt och det är precis i den riktning som jag hade önskat och ville. Jag skrev en väldigt lång interpellation för jag tänkte att nu ska jag ge så mycket fakta och positiv credit till FSF som det bara är möjligt. Inför en interpellationsdebatt läser ju både interpellanten och näringsministern alltid på. Det är inte riktigt samma sak med en fråga. Det kan skötas på handläggarnivå, har jag en känsla av. Därför ville jag passa på tillfället. Det är roligt att höra att näringsministern och jag har samma uppfattning om FSF:s stora betydelse och viktiga funktion när det gäller att knyta ihop forskningen med småföretagandet. Det är ett eftersatt kapitel. Det här är en viktig del för att Sverige fortsatt ska kunna göra det på ett alltmer utvecklat och systematiserat sätt, tror jag. Eftersom svaret är så positivt och vi inte har några delade meningar kan vi nästan lägga ned den här verksamheten. Men jag skulle ändå vilja passa på och ställa två frågor som ligger i samma härad. Den ena handlar om att det är lite bekymmersamt att så många organisationer får besked om nästkommande år så sent. Jag vet att det handlar om svårigheter att ge planeringsförutsättningar i god tid. Men detta är en problematik som det skulle vara önskvärt att vi kunde hitta en bättre lösning på. Jag stöter ofta på den här frågan. Jag fick den senast från Svid, Stiftelsen Svensk Industridesign, som var bekymrade över hur deras anslag ser ut för nästa år. Jag har stött på den åtskilliga gånger när det gäller IUC:s verksamhet. Ser näringsministern det här som en problematik? Det handlar om personer som finns anställda i de här organisationerna. Man vet inte om man ska gå ut med varsel eftersom man inte har fått något besked. Finns det något alternativt sätt att hantera budgetplaneringen på så att man skulle kunna vara ute i bättre tid och ge besked så att inte all den här oron behövde skapas ute i olika organisationer? Det var den första frågan som jag tycker att vi kan ta ett litet snack om, när vi ändå är här. Sedan har jag en annan fråga på hjärtat. Det handlar om ett småföretagararkiv. Det handlar egentligen också om möjligheten för forskarvärlden att kunna göra bra research inför historisk forskning på småföretagsamhetens betydelse i svenskt näringsliv under olika tidsepoker. Det finns ingen sådan samlad dokumentation någonstans i dag. Det finns lite små saker här och där men inte systematiserat och, som sagt var, inte samlat. Jag har väckt en motion i höst om ett småföretagararkiv. Och jag tycker naturligtvis att det ska ligga där vi har ett levande laboratorium av småföretag, i Småland, helst i Gnosjö. Jag tror att det skulle finnas ett stort värde i detta, därför att det forskarna säger på olika ställen i Sverige i dag är att man är mycket hänvisad till de stora företagens dokumentation som finns bevarad lätt åtkomligt. Men den typen av dokumentation som gäller de små företagen kommer man inte åt på ett lättillgängligt sätt. Jag tror att det finns ett intresse från forskarvärlden och jag tror att det finns ett intresse från medierna att ha tillgång till den här typen av arkiv.

Anf. 34 Thomas Östros (S)

Herr talman! Tre saker: småländskan, budgetprocessen och arkivet. Småländskan har jag inga problem med. Jag är så ofta i Småland, inte minst i Jönköpings län och i Gnosjö, så den håller jag aktiv hela tiden. Jag tycker att det är en oerhört viktig del av Sverige, inte minst ur småföretagarperspektivet. Där finns väldigt mycket av initiativkraft och företagaranda som är viktig för Sveriges ekonomiska utveckling. När det gäller budgetfrågan har det för vår del aldrig varit någon annan utgångspunkt än att denna organisation ska få de medel som man hade detta år. Det har de också själva känt till. Men vi är ju beroende av den budgetprocess som finns, där regeringen lägger fram en budgetproposition och riksdagen behandlar den. Vi kan inte skriva ett regleringsbrev förrän vi har beslut från riksdagen om hur kommande år ska se ut. Vi har ju stabila majoriteter, men man kan tänka sig en situation där det inte är stabila majoriteter. Då vet inte den kommande regeringen, i så fall, vad exakt man kommer att ha till förfogande för olika myndigheter och organisationer. Det här har man tänkt igenom många gånger när man har beslutat om budgetprocessen. Det kanske behöver tänkas igenom en gång till. Men det här är nog ungefär den verklighet vi får leva med. Organisationer som har tillfälliga projektanslag ska naturligtvis alltid räkna med att när tidsperioden är slut försvinner också det tillfälliga anslaget. Myndigheter som har de vanliga stabila anslagen bör naturligtvis i god tid få reda på om det är aktuellt med några nedskärningar, exempelvis. Det sköter vi i vår dialog med myndigheter och organisationer. Det sista, arkivet, tycker jag låter som en intressant idé. Låt oss fundera vidare på detta. En lämplig utgångspunkt skulle väl vara om Forum för småföretagarforskning, som har en överblick över området, tog sig en funderare på detta. Det är klart att vi båda kan aktualisera för dem att det väl vore intressant att se om det finns en grund för detta. Finns det ett behov av detta och hur skulle det kunna se ut?

Anf. 35 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Tack så mycket för ett tillmötesgående svar både när det gäller småländskan och när det gäller ett småföretagararkiv. Jag har aktualiserat det lite grann för FSF och haft en liten diskussion med dem redan, kan jag säga. När det gäller budgethanteringen tror jag att det finns lite alternativa vägar, trots allt. Jag inser mycket väl att besluten fattas här i kammaren i december och att regleringsbreven inte kan gå ut innan dess. Men väldigt mycket finns ju inte exakt angivet i budgeten. Det finns naturligtvis tankar på departementsnivå om hur anslagsfördelningen ska se ut. När det gäller IUC till exempel har de summorna inte alltid funnits synliga i budgeten. Så är det ju med många organisationer. Jag menar att med tanke på att man påräknar en stabil majoritet bör man kunna gå ut med ett förhandsbesked i ett tidigare skede. Det måste ju finnas tankar tänkta som är möjliga att annonsera förutsatt att budgeten går igenom. Finns det något hinder att ha det förhållningssättet? Det skulle naturligtvis minska oron och varslen betydligt. Det är ju människor det handlar om i sista ändan som är oroliga för sina jobb, som inte vet hur det blir. Jag tycker att det är viktigt att man kan skapa så mycket trygghet som möjligt på arbetsmarknaden. De som lever under de här förhållandena har farit illa ganska många gånger. Det är därför jag är angelägen att hitta alternativa sätt. Men det är helt upp till regeringen. Jag tycker att det vore jättebra om näringsministern här kunde säga att det ändå är någonting att fundera på att kanske gå ut med ett förhandsbesked. Det förutsätter då naturligtvis ett beslut, och att beslutet blir enligt den budget som är framlagd. Det har det ju inte ruckats på så många gånger den senaste tiden. Eftersom vi fattar beslut om budgeten genom ett enda klubbslag är ju risken för att något stjälps på vägen egentligen minimal. Jag tycker inte att det skulle finnas så stora faror med att gå ut med förhandsbesked.

Anf. 36 Thomas Östros (S)

Herr talman! I det här fallet har det ju inte funnits någon anledning för någon representant för organisationen att vara orolig för vilken finansiering man kommer att ha nästa år. Det finns ju också vissa formella verktyg som man kan använda sig av, planeringsförutsättningar där man beskriver utvecklingen de kommande åren utan att binda sig för detta. Samtidigt är det så att vi lever i en demokrati. Vi har den demokratiskt valda församlingen, riksdagen, som fattar beslut om budget. Så länge inte riksdagen har fattat sitt beslut kan vi inte gå ut med några bindande besked. Därför är det viktigt med en bra dialog med myndigheter och organisationer under vägen. Från detta kan vi inte röra oss.

Anf. 37 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Det är trots allt så, näringsministern, att oron har funnits på många håll. Det är precis den jag har mött. Det var därför jag skrev interpellationen, för de visste egentligen inte förrän i dag, när vi fick svaret. Det stämmer alltså inte riktigt att man är trygg och vet i god tid vad som gäller. Det har funnits ganska stora frågetecken hos ganska många organisationer. Jag har nämnt tre här i dag som har levt under de här villkoren: Ska vi varsla eller vågar vi tro på fortsatt stöd? Minskar stödet? De frågetecknen är tydligt identifierbara hos flera olika stiftelser och organisationer som inte har känt till sina framtidsförutsättningar, som inte i budgeten har kunnat läsa ut den specifika siffran för den enskilda organisationen, stiftelsen. Därför finns det ett stort behov av de här förhandsbeskeden, och jag kan inte förstå att det skulle finnas så stora hinder.

den 29 november

Interpellation 2005/06:146 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Thomas Östros (s)

Forum för småföretagarforskning

Forum för småföretagsforskning (FSF) har sedan starten 1994 byggt upp ett kraftfullt och väl fungerande nätverk mellan forskning om småföretag och entreprenörskap, policy-makers och företag och deras organisationer. Man ordnar personliga möten, och man gör det över hela Sverige, till exempel Entreprenörskapsveckan som nu samlar nära 1 000 deltagare på olika orter, en kraftig ökning från drygt 500 för fem år sedan. Småföretagsdagarna i Örebro samlar drygt 500 deltagare, mot 300 fem år tidigare. Sammanlagt ordnade FSF 48 konferenser och seminarier under 2004, mot 17 stycken 1999.

Sedan starten har FSF också bedrivit policyrelevant forskning, och 48 projekt har avslutats sedan starten medan 14 pågår. Forskningen har nyligen organiserats om i fyra större program. FSF:s vetenskapliga råd möts två gånger per år och har 55 medlemmar, alla professorer och docenter inom området i Sverige.

FSF är en stiftelse med säte i Örebro, och huvudkontoret ligger i Örebro, på Örebro universitets campus. År 2005 har även ett Stockholmskontor startats, i Företagarnas lokaler och med stöd av också KTH, Nutek, Svenskt Näringsliv och Vinnova.

Verksamheten väcker alltmer respekt också internationellt. Sedan 1996 delas ett forskarpris ut, The FSF-Nutek International Award på 450 000 kr, och mottagarna ingår tillsammans med andra ledande forskare och personer från till exempel EU-kommissionen i FSF:s internationella råd, som har totalt 23 medlemmar och som möts två gånger per år, i Sverige och i Bryssel. FSF har rådgett kommissionen. Vidare har FSF (ensam och i samarbete med andra) arrangerat tre världskongresser i Sverige, och delar ett Brysselkontor som bland annat arrangerar gemensamma seminarier med ITPS och Nutek. Nu är det aktuellt att bygga upp nätverk i kanske tio EU-länder med FSF som modell. Diskussioner sker med EU-kommissionen och fler än tio länder. Ett första gemensamt möte har hållits i Bryssel i oktober 2005, varvid bland annat överenskoms att FSF tills vidare är ”projekthus” och en tidtabell för arbetet drogs upp.

I forskningspropositionen nämns FSF, liksom på flera ställen i budgetpropositionen där FSF bedöms på följande sätt (s. 41):

”Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning (FSF) har under året väl levt upp till sin ambition att vara den ledande nätverksorganisationen i Sverige för brobyggande mellan teori och praktik inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. FSF:s verksamhet bidrar på ett positivt sätt till policyutvecklingen rörande småföretags- och entreprenörskapsfrågor på regional, nationell och europeisk nivå.”

Verksamheten @ dock inte det internationella engagemanget @ har på Nuteks uppdrag utvärderats. Verksamheten får mycket goda vitsord, men också viktiga förslag till förbättringar. Utvärderingen uttrycker dock åsikten att FSF:s stiftelsestadgar skulle förhindra att FSF engagerar sig internationellt, en åsikt som FSF inte delar. Ändamålsparagrafen säger:

”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forskning och informationsspridning om småföretagens förutsättningar att bidra till näringslivets dynamik. Vidare skall stiftelsen utgöra en länk mellan forskning och beslutsfattande på nationell, regional och lokal nivå.”

Styrelsen (som tillsätts av Örebro universitet) har av stiftarna fått förtroendet att avgöra vilka verksamheter som ska drivas för att gagna ändamålet (formellt genom att en enig styrelse kan ändra de paragrafer som stadgar om verksamhetens innehåll).

Vidare anser utvärderingen att FSF entreprenöriella agerande skulle vara ett problem, bland annat med hänsyn till kommande generationsskiftesproblematik @ en helt obegriplig synpunkt, eftersom småföretag i Sverige dagligen hanterar denna problematik. Om det internationella engagemanget skriver en medlem av Internationella rådet:

”The Swedish government and the FSF team have created a unique and much needed gem they undoubtebly have all the reason to be proud of.”

FSF:s verksamhet är av stort värde för Sveriges utveckling, speciellt som aktiviteter genomförs över hela Sverige. FSF:s verksamhet ger också Sverige betydande uppmärksamhet internationellt, och genom FSF kan Sverige göra en viktig insats i EU. Svenska staten bör fortsatt och långsiktigt stödja FSF:s verksamhet, och helst öka stödet. Organisationsformen och dess ”passning” till vad departement och myndigheter är vana vid får inte vara avgörande för statens stöd till verksamheten. Då det kommit till min kännedom att budgetnedskärningar planeras vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Avser statsrådet att förändra medelstilldelning kommande verksamhetsår till Forum för småföretagsforskning?