<h2>Interpellation 2025/26:309 Försvarsmaktens efterfrågan på hållbara bränslen</h2>
av Hanna Westerén (S)
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
 
Runt om i Sverige pågår den brådskande gröna omställningen. Seriösa och vakna entreprenörer står i begrepp att producera hållbart bränsle för såväl flyg- som fordonsindustri samt sjöfart. Beroende på efterfrågan kan produktionen snabbt skalas upp och förse stora delar av landet med hållbara bränslen. Det är enastående och kan substantiellt bidra till lägre utsläpp och fler jobb i Sverige. Därtill minskar det Sveriges beroende av fossila bränslen och stärker avsevärt vår försörjningsförmåga och resiliens. En ökad inhemsk produktion torde intressera alla med kunskap och omsorg om Sveriges totalförsvar. Ändå lyser till exempel Försvarsmakten med sin frånvaro när det gäller att i större skala efterfråga de hållbara bränslena. Det torde dock inte bero på brist på intresse; intresse finns helt klart av en mer hållbar försvarsmakt, med ett stadigt minskande behov att fossila bränslen från andra delar av världen. Investeringar är avhängiga marknadens tilltro. Försvarsmakten är en allt annat än oviktig marknadsaktör. Försvarsmakten verkställer vad politiken vill. I fråga om omställning till hållbara, inhemska bränslen till fartyg, flyg och fordon behövs det uppenbarligen tydligare politiska beslut. Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson: <ol><li>Har ministern och regeringen för avsikt att minska Sveriges fossilberoende och stärka inhemsk produktion av hållbara bränslen, i akt och mening att stärka Sveriges totalförsvar?</li><li>Kommer ministern och regeringen att efterfråga hållbara bränslen i utbyggnaden av svensk militär förmåga?</li></ol>

Interpellation 2025/26:309 av Hanna Westerén (S) Försvarsmaktens efterfrågan på hållbara bränslen

Video

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att minska Sveriges fossilberoende och stärka inhemsk produktion av hållbara bränslen i akt och mening att stärka Sveriges totalförsvar. Hanna Westerén har även frågat mig om jag och regeringen kommer att efterfråga hållbara bränslen i utbyggnaden av svensk militär förmåga. Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt, och totalförsvaret står inför en historisk uppbyggnad. Försvarsbesluten för åren 2025–2030 innebär att Försvarsmakten kommer att bedriva utökad verksamhet på sina övnings- och skjutfält samt flottiljflygplatser. Försvarsmateriel är dyrt och används under lång tid, ofta under flera decennier. Detta gäller även Försvarsmaktens fordon, vilket innebär en fortsatt användning av fossila bränslen. Myndigheten är även beroende av drivmedel som kan lagras länge, och av bland annat det skälet har Försvarsmakten varit undantagen från reduktionsplikten.En robust energiförsörjning är central för att samhället ska fungera även vid höjd beredskap och i krig. Möjlighet till förhandslagring av drivmedel är viktigt inom ramen för Sveriges värdlandsstöd i Nato. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla drivmedelsberedskapen. Det handlar exempelvis om stöd till laddinfrastruktur och elfordon samt förlängt och ökat stöd för biogasproduktion. Regeringen har även tillsatt Styrmedelsutredningen, som bland annat ska analysera olika styrmedel för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Produktion av hållbara bränslen kan få stöd från både Industriklivet och Klimatklivet. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen förstärkt Klimatklivet med ytterligare 1,5 miljarder kronor för 2026, 2027 och 2028.I maj 2025 tillsatte Regeringskansliet en bokstavsutredning med uppdrag att främja tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfart och luftfart. Analysen ska bland annat beakta totalförsvarets behov av hållbara och fossilfria drivmedel, inklusive lagringsmöjligheter för det civila och militära förvarets behov. Uppdraget ska redovisas i april 2026.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. I mångt och mycket är vi överens när det gäller uppbyggnaden av det svenska försvaret, och det anser jag verkligen vara en styrka för Sverige. Däremot står vi inför en del vägval när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag förstår det försvarsministern säger i sitt svar om att det är svårt att bygga bort fossilberoendet inom Försvarsmakten eftersom fordonsflottan ser ut som den gör, men jag anser att vi ärligt talat inte har råd att frånhända oss möjligheten att bli mer självförsörjande på till exempel hållbart flygbränsle, vilket jag lyfter i min interpellation. Potentialen är enorm. Många svenska företag står och stampar och vill bidra till en grön omställning och till det svenska totalförsvaret. Jag kan ge ett exempel: Det finns en enskild producent i Västernorrland som, med rätt förutsättningar, relativt snart skulle kunna leverera 80 000 ton vätgas och 640 000 ton syrgas per år. Försvarsministern kan ju själv bedöma om det är en resurs att räkna med eller inte. Jag tror inte heller att vi ska underskatta skalbarheten i den här typen av projekt, det vill säga förmågan att relativt snabbt skala upp och leverera ännu mer, och jag menar att den inhemska efterfrågan är avgörande i uppstartsskedet av de här satsningarna. Jag tror dessutom att ett främjande av den inhemska produktionen är klokt av många skäl. Man brukar prata om ömsesidig nytta eller kanske rent av trippel nytta. Den inhemska produktionen av hållbara bränslen skulle nämligen inte bara kunna möta Försvarsmaktens behov och de militära behoven utan också göra Sverige mindre sårbart som land, och det tror jag inte att vi ska underskatta i det läge vi befinner oss i, fru talman. Dessutom skulle den kunna bidra till jobb och tillväxt i hela landet, och det är också någonting som vårt land verkligen behöver. Därför hade jag nog hoppats på en lite mer framåtlutad inställning från försvarsminister Pål Jonson, fru talman. Det här är ju ärligt talat det som brukar kallas en lågt hängande frukt. Försvarsministern nämner Klimatklivet och Industriklivet, och det är både problematiskt och välkommet. Det är problematiskt eftersom både Klimatklivet och Industriklivet verkar föra en något osäker tillvaro under det nuvarande regeringsunderlaget, där klimatomställningen ofta ifrågasätts. Jag tycker dock att det är väldigt välkommet att försvarsminister Pål Jonson ändå visar vilja och att han har insikt om att upprustningen av vårt totalförsvar och den gröna omställningen kan gå hand i hand. Jag menar att vi behöver minska Sveriges beroende av utländska energiråvaror. Vi måste minska Sveriges sårbarhet, och ett sätt att göra det är att främja svensktillverkade, lagringsbara kolvätekedjor som fungerar i befintlig infrastruktur. Jag anser att det här är någonting som svenskt totalförsvar behöver, och jag hoppas verkligen att försvarsministern också anser det.Mina frågor har delvis besvarats, men inte fullt ut. Jag ser därför fram emot att försvarsministern utvecklar sina ambitioner på området.

Fru talman! Tack för interpellationen, Hanna Westerén! Styrkan i den svenska försvarspolitiken är just den breda samlingen, och den har vi återkommande visat – både när riksdagen den 17 december fattade ett nytt totalförsvarsbeslut som alla partier stod bakom och i beslutet att lägga 5 procent av bnp på försvaret, varav 3,5 procent ska avsättas till det militära försvaret och 1,5 procent ska avsättas till det civila försvaret, infrastruktur och Ukrainastöd. Den styrkan är signifikant, och den har noterats av vår omvärld. Sedan kan vi ha lite olika synpunkter på hur man lägger upp enskilda arbeten med detta inom Försvarsmakten. Till stora delar är detta ett myndighetsuppdrag, men jag ska försöka bemöta och resonera kring de frågeställningar som Hanna Westerén tar upp och som jag tycker är viktiga och relevanta. Bara för att sätta saker lite grann i perspektiv kopplat till Försvarsmaktens eget ansvar på området: För några år sedan gjordes bedömningen, efter mätning, att Försvarsmakten stod för under 1 procent av de totala utsläppen. Sedan har Försvarsmakten förstås att systematiskt arbeta med hållbarhetsfrågor men också forskning och utveckling när det gäller inte minst drivmedel. Att Försvarsmakten inte träffas av reduktionsplikten är någonting som Hanna Westeréns partis regering fattade beslut om 2021. Det beslutet stöder vi; vi tycker att det är rimligt att Försvarsmakten inte ska omfattas av reduktionsplikten. Anledningen är just att de biodrivmedel som det kan handla om under nuvarande förutsättningar inte kan långtidslagras och ibland inte klarar kyla. Så länge den teknikutvecklingen inte går framåt är det alltså svårt att tillmötesgå reduktionsplikten, och jag tycker att det är rimligt.Just förhandslagring av drivmedel är rätt centralt för Sverige nu när vi är en Natoallierad, för det gör att vi måste kunna förhandslagra drivmedel inte bara för den svenska försvarsmakten utan också för andra länders försvarsmakter. Försvarsmaktens bedömning var att det skulle ske på bekostnad av den militära förmågan, och det finns det inte riktigt utrymme för i det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget där vi ska utöka vår försvarsförmåga väldigt snabbt på kort tid.Jag vill ändå påminna om att Försvarsmakten löpande bedriver ett omfattande arbete när det kommer till just miljö- och hållbarhetsfrågor. Man deltar också i en rad olika forskningsprojekt både nationellt och internationellt. FOI, som är en internationellt ledande försvarsforskningsmyndighet, har arbetat med studier kopplade till energiförsörjning.Jag vet också att Försvarsmakten nu bedriver ett arbete där man testar elfordon. Det görs bland annat i Umeå, i Kungsängen och i Skövde, där man tittar på alternativa sätt att försörja fordonsflottan med energi. Allt annat lika kan eldrift ibland vara attraktivt även på slagfältet eftersom sådana motorer är tystare än exempelvis en dieseldriven motor.Det sker alltså ett rätt omfattande arbete för att bejaka teknikutvecklingen. Jag har också själv, i min tidigare roll som ordförande i försvarsutskottet, tittat på möjligheterna med biogas och om den går att använda för framdrivning av Försvarsmaktens olika fordon. Sverige ligger alltså rätt långt fram i teknikutvecklingen.

Fru talman! Jag instämmer i många delar av försvarsministerns svar och i hans bild av tillvaron. Nu ska vi absolut inte relativisera utsläpp, men som försvarsministern nämnde är dessa utsläpp en ganska liten del av Sveriges totala utsläpp.Det jag vill åt här är vår sårbarhet och det energiberoende som Sverige och Sveriges försvarsmakt har. Vi behöver öka den svenska försörjningsberedskapen. Försvarsministern redogjorde förtjänstfullt för en del piloter som just nu är i drift, och det är mycket lovvärt. Det är dock politiken som styr, och jag anser att politiken måste ge en fingervisning. Många projekt runt om i Sverige står nu och stampar och väntar på en politisk signal. De behöver få veta om det kommer att finnas en efterfrågan.I sitt svar tog försvarsministern upp Klimatklivet, Industriklivet styrmedelsutredningen, biogasstöd och så vidare, men det man behöver veta som producent är ju om det kommer att finnas en marknad. Finns det en affär? Om det finns en affär finns det också en större svensk robusthet. Det är just den jag vill åt, och jag tror verkligen att Försvarsmakten kan vara en nyckelspelare här.Jag tror också att det är lite vanskligt att lyfta fram Industriklivet och Klimatklivet på det sätt som försvarsministern gör. Både Klimatklivet och Industriklivet är utmärkta politiska initiativ som jag verkligen värnar och uppskattar, men de är inte outtömliga – det finns begränsade medel där. Vi har fått ett exempel i närtid. En stor svensk råvaruproducent vill ställa om, men medlen räcker helt enkelt inte till. Vi skulle kunna få en motsvarande situation här med att pengarna helt enkelt inte räcker till och att alla totalförsvarets behov av att öka försörjningsberedskapen inte kan lösas med medel från Industriklivet eller Klimatklivet.Därför tror jag att det behövs en tydligare styrsignal från försvarsministern till Försvarsmakten om att efterfråga och upphandla hållbara bränslen, inte i första hand för att stärka svenska producenter – vilket också är oerhört viktigt – utan framför allt för att stärka vårt totalförsvar och vår försörjningsberedskap. Det är det jag far efter här, fru talman.Jag kommer till kammaren i dag med en uppriktig önskan om att vi gemensamt ska stärka totalförsvaret. Både jag och försvarsministern har varit inne på den enighet som finns kring återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret. Den är robust och solid, och den är verkligen en styrka för Sverige. Det finns dock många delar när det gäller det som krävs för att leverera vad gäller uppdraget, inte minst beträffande de bränslen som driver Försvarsmaktens fordon.Jag tror att det finns mer att göra här, inte minst i termer av att ge styrsignaler och att efterfråga de hållbara och inhemskt producerade drivmedlen. Det finns många producenter som frågar sig om den produkt med lägre utsläpp som de levererar faktiskt kommer att vara efterfrågad av politiken och av Försvarsmakten. Försvarsmakten gör ju det som politiken säger, och därför önskar jag att politiken i större omfattning ska säga att det ska vara inhemskt producerade och hållbara bränslen.

Fru talman! Den främsta prioriteringen, med utgångspunkt i det totalförsvarsbeslut vi har fattat, är en snabb uppbyggnad av totalförsvaret och en snabbare utveckling av starkare krigsförband. Det är kärnverksamheten i Försvarsmaktens uppdrag.Med det sagt tycker jag att det är viktigt att ta fasta på några saker. I förarbetena till miljöbalken konstateras att krig är ett av de allvarligaste miljöhoten. Detta framgår också i själva miljöbalken. Vi behöver bara titta på erfarenheterna från kriget i Ukraina för att se vilka fruktansvärda konsekvenser det skulle medföra för miljön om vi inte längre skulle ha förmånen att leva i fred. Margot Wallström har på ett förtjänstfullt sätt gjort ett väldigt omfattande arbete med ekocid.Jag vill ta fasta på vikten av en snabb uppbyggnad av försvaret. Detta syftar ytterst till att vi och våra allierade ska kunna få leva i fred.Försvarsmakten följer de instruktioner och förordningar som finns på miljöområdet. Miljöbalken är naturligtvis en sådan. Man är anmodad att arbeta med utgångspunkt i de millenniemål som har slagits fast. Försvarsmakten har också ett omfattande arbete på hållbarhetsområdet. Man har en hållbarhetsstrategi och arbetar systematiskt med uppföljning. Detta redovisar man i den resultatredovisning som man skickar till regeringen i mars varje år.Det sker alltså ett omfattande miljöarbete inom myndigheten, vilket är viktigt. Jag vågar påstå att den svenska försvarsmakten i en internationell jämförelse ligger långt fram när det gäller att arbeta med miljö- och hållbarhetsmål.Detta är i grunden den ansats man har. Man har som sagt prov- och testverksamhet med nya drivmedel och med elbilar. Jag vet att man även tittar på biogas och ett antal andra alternativ.Försvarsmakten arbetar med ett stort intentionsdjup. Man följer sina instruktioner och arbetar enligt de uppgifter som vi har gett Försvarsmakten på detta område. De är naturligtvis helt centrala.

Fru talman! Jag förstår att försvarsministern inte kan lämna några garantier för kommande upphandlingar eller instruktioner, men jag vill ändå vädja om att vi gemensamt tar vara på den här möjligheten.Försvarsministern var själv inne på möjligheten att minska utsläppen, vilket är oerhört viktigt. I den tid som vi befinner oss i är det också oerhört viktigt att minska vår sårbarhet. Försvarsministern nämnde vår leverans till vår försvarsallians. Jag tror att vi blir en bättre allierad när vi kan leverera en försvarsmakt som inte är så beroende av andra och som har inhemskt producerade råvaror och drivmedel i tanken.Jag mötte Myndigheten för civilt försvar häromkvällen. Jag tror att försvarsministern håller med om att det är glädjande att återuppbyggnaden av det civila försvaret går så fort och att det sker en sådan kraftig rörelse framåt. Myndigheten vittnar om den otroliga uppslutningen från alla aktörer, inte minst näringslivets stora aktörer. De vill verkligen leverera när det gäller klimatmålen, men de vill också leverera till totalförsvaret.Därför vill jag avsluta med att påminna om att det finns en resurs här. Det finns en lågt hängande frukt att plocka, och jag hoppas att försvarsministern gör det. Det finns många producenter runt om i landet som vill leverera inhemskt producerade och hållbara bränslen både till Försvarsmakten och till många andra delar av den svenska fordonsflottan. Detta bygger Sverige starkare och mer robust. Jag anser att vi inte kan avvara det.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för debatten!Jag tror inte att det finns några stora politiska skiljelinjer här. Jag har försökt att ge uttryck för den avvägning som man ibland måste göra vid tillämpningen av vissa drivmedel som kan minska Försvarsmaktens tillgänglighet och operativa förmåga. Till exempel kan problemen med att långvarigt lagra biodrivmedel i stark kyla minska tillgängligheten på våra krigsförband.Med detta sagt arbetar Försvarsmakten med forsknings- och utvecklingsprojekt som har koppling till alternativa drivmedel. Detta är uppmuntrande. FOI, som tittar på energiförsörjningen ur ett totalförsvarsperspektiv, gör ett viktigt arbete. Försvarets materielverk har utvecklat hållbarhetskriterier för upphandling, vilket jag tycker att det finns anledning att både välkomna och uppmuntra.Vi ser alltså ett ganska omfattande arbete för att minska beroendet av fossila bränslen i akt och mening att Försvarsmakten ska spela en konstruktiv roll i detta.Vi befinner oss dock i allvarstider. Det säkerhetspolitiska omvärldsläget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Vårt främsta fokus nu är att se till att vi får starka krigsförband och att vi har förmåga att bedriva avskräckning och försvar tillsammans med våra allierade. Därför måste vi ibland göra avvägningar i bedömningen av hur snabbt vi kan tillmötesgå ny teknik som är fossilfri.Jag tackar än en gång Hanna Westerén för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.