Försäkringskassa utan förseningar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 27 januari 2009

Interpellation: Försäkringskassa utan förseningar

Interpellation 2008/09:250 av Ericson, Gunvor G (mp)

den 15 januari

Interpellation

2008/09:250 Försäkringskassa utan förseningar

av Gunvor G Ericson (mp)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Försäkringskassan har genomgått en stor förändring. 21 länsorganisationer och en statlig myndighet har slagits ihop till en gemensam myndighet. Kontor har stängts och flytt har skett till nya lokaler. Antalet anställda har minskat från 17 000 till 13 000 de senaste åren. Många anställda har bytt arbetsuppgifter och nya medarbetare har rekryterats. Mitt upp i denna omorganisation beslutade den moderatledda majoriteten den 4 juni 2008, i riksdagen, om en ny sjukförsäkring med ikraftträdande den 1 juli 2008. Mindre än en månad mellan beslut och genomförande är en mycket kort tid.

Försäkringskassans budget är på drygt 7 miljarder kronor. Försäkringskassan fattar ett stort antal beslut varje år som berör många enskilda människor, närmare bestämt ungefär 60 miljoner beslut om utbetalningar av olika ersättningar. Förra året betalade de ut ersättningar till de svenska hushållen på drygt 437 miljarder kronor. Av 100 kronor som användes för privat konsumtion kom 23 från socialförsäkringarna. Det är en betydande del av ekonomin och därför viktigt för många människor att kunna lita på systemet.

Att minska antalet anställda med 4 000 är en kraftig neddragning, säkert till viss del en planerad effektivisering, men samtidigt som omorganisationen pågick sattes en ny sjukförsäkringsreform i sjön på mycket kort tid.

Att regeringen genomför en sjukförsäkringsreform mitt i denna gigantiska omorganisation har lett till de långa väntetiderna för utbetalning.

Våren 2007 beslutade riksdagen på förslag från regeringen om ränta vid återkrav. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2007 och sedan dess har Försäkringskassan kunnat kräva ränta vid återkrav av socialförsäkringsförmåner. Det innebär att personer som är skyldiga att återbetala en socialförsäkringsförmån och som har kommit överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller har fått anstånd med betalningen ska betala ränta. Personer som inte återbetalat ett återkrävt belopp i rätt tid ska betala dröjsmålsränta med en högre räntesats. Försäkringskassan ska kunna helt eller delvis ta tillbaka kravet på ränta.

Miljöpartiet var redan 2007 starkt kritiskt till förslagets ensidiga syn på rätt till ränta och vi ser effekten nu. När människor får vänta på pengarna kostar det inte Försäkringskassan något extra, men den enskilda individ som kanske har fått ta lån för att klara sina utgifter får ingen ränta på ersättning som inte utbetalats i tid. Blir individen återbetalningsskyldig då har däremot Försäkringskassan rätt att ta ut ränta enligt ovan nämnda lag.

Miljöpartiet föreslog att om ränta ska få tas ut av Försäkringskassan vid återkrav är det också rimligt att Försäkringskassan å sin sida ska ha skyldighet att betala ränta till enskilda när dessa har drabbats av försenade utbetalningar på grund av ett felaktigt beslut eller i övrigt bristande handläggning hos Försäkringskassan. Detta är enligt vår mening av stor vikt för att rättssäkerheten i och tilltron till socialförsäkringssystemet ska upprätthållas.

Från juli till december 2008 hade 1 774 klagomål som rör handläggningar registrerats hos Försäkringskassan, där en stor del handlar om just sena utbetalningar. Det kan jämföras med samma period året innan då knappt 1 000 personer hade liknande klagomål.

Drygt 100 fler personer begärde också skadestånd hos Försäkringskassan under 2008 än året innan.

JO skrev den 3 september 2008 till Försäkringskassan för att be om deras yttrande angående alla de klagomål som inkommit. Det gäller dels de långa handläggningstiderna hos Försäkringskassan, dels svårigheterna att komma i kontakt med handläggare. Klagomålen berör olika ärendeslag men främst sjukpenning, föräldrapenning och bostadstillägg till pensionärer. Många anmälare beskriver den oro och ilska de känner för att Försäkringskassans handläggningstid kan få ekonomiska konsekvenser för dem såsom svårigheter att betala räkningar i tid. Man kan också behöva förstå att dessa siffror är toppen på ett isberg.

På Försäkringskassan sliter personalen ont. Besvikna och arga människor får inte sina utbetalningar i tid. Under augusti var 140 000 utbetalningar, på grund av omorganisation, försenade. 30 000 hade fått vänta i över en månad. Socialförsäkringsutskottet har fått rapporter att det kommer att bli bättre men i medierna rapporteras att förseningarna fortsätter. I december får den som ansöker om bostadsbidrag eller underhållsstöd vänta i åtta veckor på att kassan fattar beslut. Den som är pensionär och vill ha bostadstillägg får vänta i sju veckor. Den som är sjuk mer än två veckor och ska ha sjukpenning får vänta i fem veckor. Den som fått barn och ansökt om föräldrapenning eller pension får vänta i fyra veckor.

Men att kassan har det tungt, menar jag, är inte främst deras eget fel utan regeringens ansvar. Mitt i deras omorganisation beslutade riksdagens borgliga majoritet att ändra reglerna i sjukförsäkringen. En stor förändring som krävde utbildning och nya rutiner för handläggare. Inte undra på att underskott nu pekar mot drygt 1 miljard för 2008. Det är mycket allvarligt om kassan nu ska spara ytterligare 900 miljoner kronor.

Det kommer inte att gå att genomföra samtidigt som servicen måste bli bättre.

Det är också anmärkningsvärt att informationen om det ekonomiska läget inte nått fram till oss i riksdagen när vi så sent som veckan före jul beslutade om budgeten för verksamheten. En budget som inte kommer att hålla för 2009 om acceptabel servicenivå ska kunna ges.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att människor ska kunna få ränta vid försenade utbetalningar från Försäkringskassan?

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att komma till rätta med det stora ekonomiska underskottet hos Försäkringskassan?

Hur avser statsrådet att verka för att servicenivån hos Försäkringskassan ökar och att försening av utbetalningar inte ska förekomma?