den 25 
april 
 
Interpellation 2005/06:365 av Allan Widman (fp) till försvarsminister 
Leni Björklund (s) 
 
Flygplan JAS 39 Gripen 
 
<a name="Temp"></a>Försvarsmakten tar successivt i bruk flygplan ur 
Gripens tredje delserie. Därmed har vi de tekniska förutsättningarna för att 
utveckla de operativa förmågorna till spaning med spaningskapsel, längre 
räckvidd genom lufttankning och funktionalitet mellan flera flygplan än bara 
svenska Gripenplan sinsemellan. Det senare är det eftersträvansvärda som brukar 
kallas för interoperabilitet. 
 
Deltagande 
i den mångåriga planeringen inför och sedan genomförandet av avgränsade 
multinationella övningar inom ramen för till exempel Partnerskap för fred ger 
bra och nyttig kompetensuppbyggnad. Det kan nu vara dags att ta nästa steg. Den 
säkerhetspolitiska nyttan av att visa upp Gripen på den internationella arenan 
kommer nog först i och med att svenska Gripenplan löser operativa uppgifter 
inom ramen för vanliga kontinuerligt gällande skarpa ledningsstrukturer. I 
praktiken finns inga andra ordinära mellanstatliga ledningsstrukturer för 
militär verksamhet än Natos. Detta inkluderar givetvis de av Nato ledda fredsstödjande 
operationerna (till exempel ISAF) till vilka Danmark och Norge redan bidragit 
ett flertal gånger med F@16 för precisionsbekämpning av markmål. 
 
Vår 
första skarpa internationella insats med stridsflygplan sedan Kongo i början av 
1960-talet bör sökas närmare Sverige och med en uppgift som vi redan är väl 
förtrogna med. I och med andra delserien av Gripen behärskar vi air policing, 
det vill säga att utöva kontroll av luftrummets territoriella integritet. Den 
ekonomiska och logistiska tröskeln från övningsverksamhet till operativ 
verklighet kan inte göras lägre än genom valet av air policing i vårt 
omedelbara närområde. 
 
Ett 
svenskt deltagande med Gripen i luftövervakningen av Island skulle ge nya 
värdefulla operativa erfarenheter av samverkan i en internationell ram. Det 
konkreta exemplet skulle visa att Gripen kan leverera faktisk operativ nytta i 
en nordatlantisk miljö och därmed stärka argumentationen för att Gripen är ett 
lämpligt val av nästa stridsflygplan för Norge. 
 
Vad 
är försvarsministern beredd att vidta för åtgärder så att Gripen snarast kan 
komma att insättas i skarp air policing över Island?<a name="PassTempLäge"></a>

Interpellation 2005/06:365 av Widman, Allan (fp) Flygplan JAS 39 Gripen

Video


Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att flygplan JAS 39 Gripen snarast kan komma att insättas i skarp Air Policing, det vill säga luftövervakning, över Island.
Jag antar att Allan Widmans fråga är föranledd av USA:s beslut att inte längre permanent ha flygförband baserade på Keflaviksbasen utanför Reykjavik, samtidigt som Island i dag inte förfogar över egna luftövervakningsresurser.
Widmans fråga rör Islands territorialförsvar och vem som ska lösa dess uppgifter. Island är medlem i Nato. Inom Nato finns ett integrerat luftförsvarssystem som utgör en av hörnstenarna i det gemensamma försvaret och som omfattas av samtliga medlemmar. 
Sverige förbereder förband som JAS 39 Gripen för att vara interoperabla och kunna delta i internationell krishantering. Dessa förband anmäls sedan i olika internationella styrkeregister för sådan verksamhet. Att ställa resurser till Islands eller något annat lands förfogande för att lösa territorialförsvarsuppgifter faller inte inom ramen för avsikten med vårt deltagande i internationella insatser och är därför inte aktuellt.
Då Allan Widman, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Carl B Hamilton i stället fick delta i överläggningen.



Fru talman! Allan Widman kunde tyvärr inte komma till Stockholm i dag.
Jag ber att få tacka för svaret, även om jag tycker att det var väl magert. Den kritiska satsen här är när försvarsministern säger: "faller inte inom ramen för avsikten". Då frågar man sig för det första: Vad är ramen? För det andra frågar man sig: Vad är avsikten?
Det här svaret är alltså enligt min uppfattning ganska torftigt, och därför får man försöka nysta och se vad som egentligen ligger bakom detta. 
För det första kan man säga att det nordiska samarbetet inte har någon prioritet. Det har uppenbarligen inget egenvärde, och det spelar så att säga ingen roll. Snarare får man väl säga som så, att trots att Island är ett nordiskt land så ska vi inte ställa upp.
För det andra säger försvarsministern att det inte finns någon anledning att ställa resurser till förfogande. Då börjar man ju undra om det finns ekonomiska motiv. Jag föreställer mig att om Sverige skulle delta i Air Policing över Island och de omkringliggande farvattnen skulle det väl rimligtvis ingås en överenskommelse. Det skulle bli en förhandlingsfråga om hur de ekonomiska bördorna fördelas. Det kan alltså inte vara ekonomiska motiv trots allt. Jag förstår därför inte riktigt varför försvarsministern säger att vi skulle ställa resurser till förfogande. Det är väl ingen som har tänkt sig att Sverige skulle så att säga bjuda Island på närvaron där. 
För det tredje kan man naturligtvis dra en dystrare slutsats, och det är att planet är olämpligt och inte duger för uppgiften att ägna sig åt Air Policing över Island - att det har sådana brister, att det är olämpligt eller att svensk utbildning inte medför att den personal som skulle tjänstgöra är tillräckligt kompetent för att ägna sig åt Air Policing över Island.
Att jag fört fram de tre aspekterna beror på att det enligt min mening inte finns några klara och tydliga skäl i interpellationssvaret. Det står bara kort och koncist, och något lakoniskt: ". faller inte inom ramen för avsikten med vårt deltagande i internationella insatser" - nordiskt samarbete, ekonomiska överväganden, planets egenskaper. Ja, det är en intressant upplysning att planet tydligen inte är lämpligt. Det är den slutsatsen jag drar. Det är intressant, inte minst för Norge, att försvarsministern landar på denna slutsats. Jag kan bara tolka svaret så att det är det som är innebörden.



Fru talman! Låt mig först säga att planet har till uppgift att bedriva luftövervakning i Sverige. Det är konstruerat bland annat för det och fyller den rollen alldeles utmärkt. Att svara för luftövervakning med hjälp av JAS Gripen går alldeles utmärkt. På den punkten behöver Carl B Hamilton inte uppfinna några argument. Det är faktiskt så.
Frågan om ekonomin lägger jag helt enkelt åt sidan. Det är ju en fullständigt befängd diskussion.
Däremot är frågan varför vi bestämt oss för att göra JAS 39 Gripen internationellt interoperabelt. Jo, för att också kunna använda det i internationell krishantering. Det är något annat än att svara för ett lands territorialförsvar. Det är vad jag säger. På den punkten deltar nordiska länder tillsammans i internationell krishantering. Vi deltar även med Island, som inte har något eget försvar, i både Afghanistan och Kosovo.



Fru talman! Det var ju bra att jag fick försvarsministern att säga att planet duger och skulle kunna fungera. Om planet skulle duga blir frågan ännu mer akut. Varför inte?
Försvarsministern säger att det är befängt att i sammanhanget diskutera ekonomi. Det är sällan man i försvarssammanhang hör att ekonomiska aspekter är befängda. Det var en innovation. Och jag tycker inte att tanken att man skulle använda ett svenskt flygplan för att stödja ett nordiskt grannland är befängd - det sade inte heller försvarsministern, men det ligger på något sätt i korten.
Om jag tolkar försvarsministern rätt är det tydligen så att det skulle kunna bli aktuellt först när Island blir en internationell krishärd i vårt närområde. Är det då inte bättre att stämma i bäcken och inte i ån och i stället medverka till säkerheten i Islands närhet?



Fru talman! Först vill jag säga att alla angrepp som skett i denna sal beträffande kvaliteten på JAS 39 Gripen haft sin bas i Folkpartiet, som talar om det som ett dåligt flygsystem. Jag vill understryka att det är ett förnämligt flygplan som väl fyller sin roll både i ett territorialförsvar och i internationella insatser.
Låt mig sedan säga att om vi i Sveriges riksdag ska bestämma vilka säkerhetspolitiska lösningar Island bör ha är det möjligtvis förenligt med den nya liberala tendensen i Folkpartiet, men jag försäkrar att det inte stämmer med socialdemokratins och regeringens uppfattning.
Sverige har valt en säkerhetspolitisk väg. Island har valt en annan. De är medlemmar i Nato och har valt att genom Natomedlemskapet få sitt nationella försvar delvis tillgodosett. Det är två fria länder som vid behov talar med varandra och deltar i internationella insatser men ändå har olika säkerhetspolitisk grund.
Jag kan inte annat än notera att Folkpartiet alltid är ivrigt att peka på att de gärna vill vara med i Nato och delta i Nato. Men om Nato inte ens skulle klara av luftbevakningen över Island blir ju frågan: Varför ska ni, Carl B Hamilton, då förespråka en sådan linje i den svenska försvarsdebatten?



Fru talman! Om Island erbjöds svensk Air Policing skulle de säkert själva välja att anta eller inte anta det svenska erbjudandet. Det är det vi talar om.
Folkpartiet är ivrigt beträffande Natomedlemskap och nära samarbete med Nato, ja. Jag trodde att även regeringen var det, med tanke på det svar som jag för inte så länge sedan fick av Jan Eliasson. Det framgick mycket tydligt att regeringen vill ha inte Natomedlemskap men ett nära samarbete.
Jag tror att det vore bra för det svenska flygvapnet att få delta i Air Policing av Island just inom ramen för den avsikt som finns, nämligen att det ska ha bra utbildning och bra beredskap. Om man visade upp sig på detta sätt tror jag att det dessutom vore bra för möjligheten att kanske kunna sälja JAS Gripen till andra länder, inklusive Norge.



Fru talman! Sverige samarbetar gärna med Nato när det gäller internationell krishantering. Vi har mycket tydligt i denna kammare och inom en gemensam säkerhetspolitisk bas sagt att vi vill vara militärt alliansfria men med ett starkt internationellt samarbete. Det finns en bred majoritet i riksdagen på den punkten. Det innebär att vårt samarbete med Nato inte omfattar artikel 5, som handlar om just territorialförsvaret.
Om nu Folkpartiet vill börja engagera sig i själva exportfrågan kring JAS 39 Gripen finns där utmärkt goda exempel. Flygplanet finns i dag som en integrerad bas av territorialförsvaret och luftövervakningen i Tjeckien och Ungern, och det fungerar alldeles lysande för de uppgifterna.
