EU:s regler för införsel av djur

Interpellationsdebatt 11 november 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Kent Ekeroth har frågat miljöministern om hon avser att verka för att EU:s påbud gällande villkor för införsel av hundar till Sverige ska följas. Om så inte är fallet frågar Kent Ekeroth vad miljöministern avser att göra åt situationen. Kent Ekeroth frågar också om miljöministern kommer att verka för att Sverige ska vägra följa EU:s påbud. Interpellationen har överlämnats till mig. Först vill jag påpeka att det inte stämmer att EU-kommissionen har föreslagit att avmaskning inte längre ska vara obligatoriskt. Tvärtom har kommissionen antagit en förordning om obligatorisk avmaskning av hundar före införsel till länder som är fria från rävens dvärgbandmask. Denna förordning väntas träda i kraft den 1 januari 2012 då nuvarande övergångsregler upphör att gälla. Det kommer således fortsatt att vara obligatoriskt att avmaska hundar före införsel till de EU-länder som har dokumenterat att de är fria från dvärgbandmasken. Jag anser att det är av stor vikt att de länder som i dag betraktas som fria från rävens dvärgbandmask får fortsatt möjlighet att skydda sig från parasiten. När ett land väl är smittat kan det dock ifrågasättas om generell avmaskning av alla hundar före införsel har någon större riskminskande effekt. Jag anser i likhet med Kent Ekeroth att det är mycket olyckligt att rävens dvärgbandmask nu finns i Sverige. Det är viktigt att vi hanterar riskerna som detta kan leda till på ett ansvarsfullt sätt. Omedelbart efter att parasiten hade påvisats i februari 2011 gav regeringen Jordbruksverket och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter och organisationer utreda vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan. Av myndigheternas rapport, som överlämnades till regeringen den 15 juni, framgår att riskerna för folkhälsan i nuläget är låga och att de sannolikt kommer att fortsätta att vara låga. Myndigheterna arbetar för att bemöta den oro som parasiten ändå kan väcka hos människor och för att kunna hantera de risker som kan uppstå i framtiden om parasiten får en större spridning i landet. En utökad övervakning kommer att genomföras för att klarlägga smittans utbredning och för att klarlägga om parasitförekomsten ökar. En handlingsplan kommer att tas fram för att kunna hantera situationen om parasitförekomsten lokalt skulle bli hög. Oavsett utbredningen av smittan hos räv i Sverige är det enligt rapporten troligt utifrån erfarenheter från andra länder att smitta till människa kommer att vara ovanlig. Kunskapen om de viktigaste smittkällorna är bristfällig, men risken att smittas via bär bedöms vara mycket liten enligt svensk och internationell expertis. Tyvärr har det förekommit en hel del överdrifter i rapporteringen, och just bärplockning har utmålats som en stor risk. Jag beklagar detta och anser att det är viktigt att vi baserar information och åtgärder på experternas råd. Myndigheterna kommer att vidta åtgärder för att informera om parasiten och hur den sprids. Det är bland annat viktigt att människor är medvetna om att avföring från räv kan innehålla parasitägg och att det därför till exempel är olämpligt att mata rävar i trädgården. Det är också viktigt att informera hundägare att hundar som äter sork kan vara smittade och att risken kan undanröjas genom avmaskning. Enligt Livsmedelsverket finns det däremot ingen anledning för människor att ändra sina vanor gällande bärplockning.

Anf. 9 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Landsbygdsministern säger just det som jag varnade för i min interpellation. Jag citerar vad jag skrev och det som SVT tog upp: "Nu när dvärgbandmasken dykt upp i Sverige tillåter inte EU-kommissionen längre kravet på att hundar och katter ska vara avmaskade när dom förs in. Något som man på Statens veterinärmedicinska anstalt tycker är mycket olyckligt. Att reglerna tas bort tror man kommer innebära att smittan kommer sprida sig fortare än tidigare." Eftersom det nu har konstaterats att Sverige har fått in dvärgbandmasken är det enligt EU:s egna regler, som landsbygdsministern konstaterar i sitt svar, endast obligatoriskt för länder där denna parasit ej påträffats. I Sverige har den påträffats, alltså får det inte längre vara obligatoriskt med avmaskning i Sverige. Det är grunden till mina frågor, som därmed kvarstår. Landsbygdsministern sade i sitt svar: "När ett land väl är smittat kan det dock ifrågasättas om generell avmaskning av alla hundar före införsel har någon större riskminskande effekt." Som jag tidigare redovisat anser alltså Statens veterinärmedicinska anstalt att smittan på grund av detta kommer att sprida sig fortare än tidigare. Det vore konstigt annars. Det är knappast till hjälp för bekämpningen av smittspridningen att snällt följa EU:s påbud som innebär att man inte får avmaska. Hur skulle det påverka situationen positivt? Om ett eller flera sådana djur förs in i Sverige ökar smittan per definition i Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalts slutsats är därför högst befogad och logisk. Därför oroar det mig att ministern verkar tro att kommissionens förordning hjälper Sverige när den i stället stjälper Sverige eftersom obligatoriet inte längre gäller i Sverige. Det är alltså en direkt försvagning av vår ambition att hålla den svenska naturen så fri som möjligt från parasiter. Ministern delar inte Statens veterinärmedicinska anstalts bedömning som ju framstår som logisk och rak. Frågan är varför man över huvud taget har fått för sig att det inte ska vara obligatoriskt med avmaskning. Det är givetvis för att EU lägger sig i igen. Man pratar om att det ska vara fri rörlighet inom EU. Även med denna princip måste man väga fördelarna mot nackdelarna. Det är självklart att fri rörlighet för exempelvis husdjur inte kan vara viktigare än att minska spridningen av en för människor allvarlig, ibland till och med dödlig, smitta. Att regeringen har tillsatt en utredning för att bedöma riskerna är naturligtvis inte fel, men det utesluter inte att man samtidigt verkar för att begränsa spridningen inom landet. Att intresset för att gå emot EU:s påbud är obefintligt kommer emellertid inte som någon överraskning. Såväl denna som föregående regeringar har uppvisat en sällan skådad eftergivenhet när det gäller EU:s krav på i princip alla områden. Om jag eller Sverigedemokraterna hade fått bestämma hade vi inte heller lidit under EU-byråkraternas överstatliga klåfingrighet. När den tidigare regeringen nu har försatt oss i denna sits återstår enligt mig bara att uppvisa lite ryggrad mot EU. Eftersom EU:s påbud gäller i Sverige i och med att vi har ertappats med dvärgbandmask kvarstår alltså mina frågor: Ämnar ministern tyst efterkomma EU:s påbud att Sverige inte får ha obligatorisk avmaskning eftersom smittan de facto påträffats i Sverige? Om inte, vad kommer ministern att göra åt denna ohållbara situation?

Anf. 10 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Tack för interpellationen. Det är mycket ovanligt att hundar bär på rävens dvärgbandmask. Det är, såvitt känt, endast genom att äta en smittad sork som hundar kan smittas. De flesta sällskapshundar äter sannolikt inte sorkar. Även i de länder där dvärgbandmasken är tämligen vanlig är det bara en bråkdel av sorkarna som bär på ifrågavarande smitta. Låt oss också komma ihåg att även om inhemska hundar kan smittas, eftersom vi numera har parasiten i vårt land, är risken för att en hund smittas i Sverige extremt liten eftersom det antagligen är mycket få sorkar som bär på smittan. Parasiten kan spridas i Sverige av rävar och hundar. Mot den bakgrunden kan man alltså ifrågasätta nyttan med att kräva avmaskning av alla hundar som kommer in från andra länder. Jag anser alltså att det är svårt att motivera ett fortsatt generellt avmaskningskrav. Däremot är det klokt att avmaska hundar som vistats i områden där parasiten är vanlig och om man misstänker att de har ätit en sork. Det är vad Jordbruksverket rekommenderar. Jag vill poängtera - och det har jag skrivit i mitt interpellationssvar - att vi har ett övervakningsprogram för att konstatera hur utbredd smittan är och om den fortsätter att breda ut sig eller inte. Vad gäller då för införsel efter årsskiftet 2011-2012? Jordbruksverket rekommenderar alltså hundägare att fortsatt avmaska sina hundar före införsel om de vistats i ett område där parasiten är vanlig, men också om man misstänker att hunden har kommit åt att äta till exempel en sork. Verket arbetar för närvarande med att ta fram en kommunikationsstrategi i den här frågan. Det tycker jag är synnerligen viktigt eftersom vi vet att inte alla har följt rådande lagstiftning, det vill säga avmaskat sin hund före införsel i vårt land.

Anf. 11 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Ministern nämner att det är genom att hunden äter sorkar som smittan sprids, men det är också genom avföring, vilket ministern själv påtalar i sitt svar. Det finns flera sätt som det kan spridas på. Det må så vara att risken för smittspridning i dagsläget är liten i Sverige. Det beror ju på att det nyss har konstaterats att smittan finns i Sverige. Det är därför inte konstigt att spridningen och risken är liten. Bara för att risken i dagsläget är liten innebär det inte att man ska ta bort de metoder man kan använda för att minska spridningen. Man måste väga för- och nackdelar. Vad är nackdelen med att fortsätta med avmaskning? Du sade att en svensk myndighet fortfarande uppmanar folk att avmaska djur som förs in i Sverige när de har befunnit sig i ett område med den här parasiten. Varför inte ha kvar det generella kravet på avmaskning när de kommer till Sverige? Vad är nackdelen med det? Är den nackdelen så stor, menar ministern, att det inte är värt det för att minska smittspridningen? Anta att någon kommer in med ett djur till Sverige och då väljer att inte avmaska det eftersom det inte är obligatoriskt längre. Denna person tar detta djur till ett område i Sverige där smittan inte finns. Då är risken uppenbar att smittan även får fäste där och börjar sprida sig i detta område. Det kan man säga i fråga om alla områden i Sverige. Det innebär att om man inte har detta generella avmaskningsobligatorium kommer smittan att sprida sig snabbare. Det är logiskt. Enligt min mening har jag fortfarande inte fått svar på varför ministern menar att detta är oproportionerligt eller onödigt i dagsläget. Det enda resultatet av att man har kvar obligatorisk avmaskning är att man minskar hastigheten på spridningen och kanske också minskar spridningsområdet. Jag ser ingen nackdel med det. Poängen med avmaskning var att hindra att smittan kommer in i landet men också att minska smittspridningen. Att alla inte följer lagstiftningen kan inte heller vara ett argument för att inte ha en lagstiftning. Detsamma kan man säga om alla brott i Sverige, även mord och misshandel. Det är inte alla som följer lagstiftningen, men lagstiftning krävs ändå. På samma sätt menar jag att det är logiskt att ha kvar detta obligatorium om avmaskning eftersom det handlar om att skydda vår svenska natur. Jag vet att EU har ett intresse av att lägga sig i allt möjligt som har med Sverige att göra, inte minst när det gäller naturen. Jag kan ta några exempel. EU ändrade reglerna för det så kallade gårdsstödet som tvingar Sveriges bönder att välja mellan att gå miste om sina bidrag eller skövla de hagmarker som vi har vårdat här i Sverige i generationer. Ett annat exempel är att EU-kommissionen anser att miljösmarta kostråd från Livsmedelsverket om att äta närodlad mat innebär ett handelshinder inom unionen. Därför skrotades detta projekt. EU vill även anpassa den svenska momslagstiftningen, vilket innebär att Sveriges idrottsföreningar får extra kostnader. Detta är bara några exempel på när EU lägger sig i svenska interna angelägenheter. Nu gör man det igen i fråga om denna avmaskning genom att man vill förbjuda att den görs obligatorisk. Då är min fråga: Vad är det som är så problematiskt med att ha kvar den? Varför är det så problematiskt att gå emot EU:s påbud?

Anf. 12 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Låt oss konstatera att det krav som gäller för närvarande har funnits under många år. Trots det har vi nu denna parasit i landet. Trots att vi har haft ett obligatorium och trots att vi har haft lagstiftning och regler på detta område har vi parasiten i landet. Varför ska vi då avstå från en fortsättning på detta? Det är frågeställningen från interpellanten, om jag har uppfattat den rätt. Jo, alla obligatorier och alla regler kräver en hundraprocentig efterlevnad för att de ska vara verkningsfulla. Det i sin tur kräver att vi har någon typ av övervakning och kontroll av om alla har utfört den åtgärd som för närvarande är reglerad i lag. Uppenbarligen är så inte fallet eftersom vi nu har parasiten i landet. Vi måste alltså bygga upp en kontrollapparat, en övervakningsapparat, som kan bevisa för oss att 100 procent har fullföljt det åtagande som för närvarande är reglerat i lag, annars är det inte verkningsfullt, vilket är bevisat. Därtill kommer vad man gör med de personer som inte har utfört det som gäller enligt lag i dag. Det måste till något straff, något tvång eller någonting annat. Vad gör man med dessa djur? Omhändertar man dem, avlivar man dem, eller vad gör man? Detta regelsystem finns för närvarande, men det har alltså inte hjälpt. Det är svaret på frågan. Vi har numera parasiten i landet. Kent Ekeroth, låt oss nu inte överdriva denna situation. Jag tycker att det har förekommit en del överdrifter i den rapportering som sker och har skett. Livsmedelsverket, som är den myndighet som ansvarar för att skydda befolkningen från livsmedelsburna smittor, anser att risken är mycket liten att bär är kontaminerade med parasitägg. Det är svårt att vetenskapligt visa hur människor får i sig dessa ägg eftersom det kan gå många år från smittotillfället till att en människa blir sjuk. De studier som finns tyder på att till exempel bärplockning sannolikt inte utgör någon hög risk. Det kan i sin tur bero på att rävar som finns i ett område där parasiten finns företrädesvis lägger sin avföring på stigar, stenar och liknande där bär inte växer och än mindre plockas.

Anf. 13 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Jag tackar för svaren i debatten. Jag kan konstatera att vi över huvud taget inte är överens när det gäller de åtgärder som föreslås om bland annat avmaskning. Jag hör gång på gång argumentet från ministern om att detta obligatorium inte har visat sig vara hundraprocentigt och att vi därför kan skippa det. Men, som sagt, det finns hur många lagar som helst i detta land som det bryts mot, men det har inte föranlett någon att ta bort dem. Det argumentet tycker jag därför inte är hållbart. Trots lagstiftning har vi denna smitta. Ja, det har vi. Jag ska ställa en konkret fråga. Det kommer en person med ett djur till detta land som har denna smitta. Han tar in detta djur i landet utan att avmaska det på grund av att det inte är obligatoriskt. När det väl är gjort på grund av avsaknad av obligatoriet är frågan: Ökar det smittan i Sverige nu när vi har ytterligare ett djur som har kommit in i landet på grund av detta? Det är en uppenbar fråga eftersom svaret är ja på den frågan. På grund av att han tog in djuret i landet utan att avmaska det, eftersom det inte var obligatoriskt, ökar smittan i Sverige. Då kan man konstatera att det har varit negativt för Sverige att ta bort obligatoriet att avmaska. Det är den logiska och raka slutsatsen. Varför har man då inte kvar det? Det behöver inte vara hundraprocentigt. Det är helt uppenbart att för varje enskilt djur med denna smitta som kommer in i landet så ökar smittan. Nu har vi den i landet, och det är mycket olyckligt. Vi måste verka för att den inte ska sprida sig lika snabbt och helst inte alls. Men jag kan konstatera att vi inte delar denna syn. Jag får ändå tacka för debatten. Det har varit upplysande att höra regeringens uppfattning i frågan, även om jag tyvärr inte delar den.

Anf. 14 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Det är en viktig frågeställning som vi har debatterat. Jag hoppas att vi kan vara överens om att vi alla vill skydda oss och våra nära och kära på bästa möjliga sätt. Det görs i många fall utifrån rekommendationer som ges från våra myndigheter. I detta fall har myndigheter rekommenderat oss att även i fortsättningen använda oss av avmaskningsmedel om vi ser att det finns en risk för att hunden i fråga har ätit till exempel en sork eller rent av varit med på en utlandsvistelse. Jag tror att det är minst lika bra som att ha lagar och regler i denna typ av frågeställningar, detta apropå att införande av lagar och regler kräver övervakning och kontroll. Vi kan med lätthet konstatera att den lagstiftning som vi har haft på detta område så här långt inte har hjälpt oss. Vi har fått in parasiten i landet. Låt oss i stället hjälpas åt att se till att den inte breder ut sig i större områden. Jag tror att det sker bäst genom att vi hjälps åt och råder människor att följa de råd som myndigheter ger i sammanhanget och som bygger på frivillighet. Det brukar bli bäst på det sättet.

den 21 oktober

Interpellation

2011/12:56 EU:s regler för införsel av djur

av Kent Ekeroth (SD)

till miljöminister Lena Ek (C)

Redan för över tio år sedan diskuterades problemet med dvärgbandmasken. År 2001 skrev Norrköpings Tidningar:

”För svenska hundar som reser mellan EU-länder gäller krav på avmaskning både före och efter resa in i Sverige.

EU-kommissionen har föreslagit att avmaskning inte längre ska vara obligatorisk. Detta för att underlätta resande med sällskapsdjur.”

Tidningen Jakt och Jägare skrev 2010 att:

”Båda smittorna finns runt om oss och det fraktas enormt med hundar över landsgränsen. Snart måste dessutom Sverige släppa de hårdare restriktionerna kraven på avmaskning som funnits sedan EU-inträdet. Den fria rörligheten gäller även husdjuren, konstaterar Eva Osterman Lind.”

I augusti i år skrev SVT om ytterligare utveckling på detta område:

”Nu när dvärgbandmasken dykt upp i Sverige tillåter inte EU-kommissionen längre kravet på att hundar och katter ska vara avmaskade när dom förs in. Något som man på Statens veterinärmedicinska anstalt tycker är mycket olyckligt.

Att reglerna tas bort tror man kommer innebära att smittan kommer sprida sig fortare än tidigare. Och att hålla den i schack är alla överens om är viktigt, för nu när dvärgbandmasken har kommit går det inte att få bort den.”

Spridning av denna dödliga parasit innebär att svenskar kommer att begränsas i tillgång till och användandet av vår svenska natur som internationellt sett varit väldigt ren och förskonad från mycket av det som är vanligt i Europa. Till exempel kan bärplockning bli en risk.

EU, som i vanlig ordning lägger sig i där man inte hör hemma, är alltså direkt ansvarigt för att den svenska naturen förpestas på grund av deras krav på att allt ska kunna forsa in fritt till vårt land.

Att EU vill hindra Sverige från att kontrollera våra gränser och värna om vår natur är inte bara att lägga sig i något som inte borde vara deras sak, utan även direkt förkastligt och farligt.

Jag har följande frågor till miljöministern:

Avser miljöministern att verka för att EU:s påbud följs?

Om inte, vad exakt kommer miljöministern att göra åt denna ohållbara situation?

I det fall EU ej hörsammar eventuella åtgärder från miljöministern, kommer miljöministern då att verka för att Sverige helt enkelt vägrar följa EU:s påbud och i stället beslutar att införa alla nödvändiga metoder, inklusive avmaskning och andra kontroller vid gräns såväl som innanför gränsen, för att hindra vidare spridning?