Eurokrisen och stabilitets- och tillväxtpakten

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 9 november 2010

Interpellation: Eurokrisen och stabilitets- och tillväxtpakten

Interpellation 2010/11:21 av Sjöstedt, Jonas (V)

den 28 oktober

Interpellation

2010/11:21 Eurokrisen och stabilitets- och tillväxtpakten

av Jonas Sjöstedt (V)

till finansminister Anders Borg (M)

Inom EU pågår ett arbete för att öka unionens möjligheter att styra och bestraffa de medlemsländer som drar på sig stora underskott och som bedöms missköta sin ekonomi. Förhandlingar pågår i ministerrådet, och EU-kommissionen har nyligen lagt fram sitt förslag på området. Inriktningen är entydig, hårdare straff som ska verkställas enklare ska få ordning på ekonomin i de många euroländer som i dag har stora ekonomiska problem. Medlemsländernas statsbudgetar ska granskas på central EU-nivå. EU vill ha större möjligheter både att bötfälla länder och att dra in EU-stöd. EU försöker också indirekt påverka lönebildningen i medlemsländerna.

Det finns en logik i att euron kräver mer centralstyrning för att kunna fungera i framtiden. Men det finns oroande tecken på att vår regering även är beredd att ge EU mer makt över finanspolitiken för länder som liksom Sverige står fria från euron. Det är oacceptabelt och oroande. Svenska folket röstade, klokt nog, nej till EU:s valutaunion i en folkomröstning 2003. Ett avgörande argument emot valutaunionen var just att vi inte ville se ett mer centralstyrt EU som får makt över vår finanspolitik. Att ge EU den makten vore att inte respektera folkviljan som den uttrycktes i folkomröstningen.

Ett annat oroande inslag i debatten är viljan att ge EU-kommissionen mer makt på området. EU-kommissionen är ett oberoende tjänstemannaorgan som inte får ta instruktioner av folkvalda. En sådan församling ska inte ges direkt makt över vår ekonomiska politik. EU-kommissionen vill, på oklar juridisk grund, ge sig själv mer makt och göra det enklare att med hjälp av en omvänd kvalificerad majoritet i ministerrådet köra över medlemsländerna när det ska tas beslut om sanktioner.

Eurons kris är fortfarande djup och kan snabbt åter bli akut. Det är högst oklart om Grekland kan undvika statsfinansiell härdsmälta och inställda betalningar. Kostnaderna för att låna för länder som Spanien och Portugal visar att även deras kris snart kan bli akut. Fastlåsta med euron får länderna det svårare att ta sig ur krisen. För några år sedan var situationen den motsatta då länder som Spanien och Irland inte förmådde bekämpa överhettning i ekonomin med en gemensam valutapolitik. Euron skapar ekonomiska problem och obalanser i såväl låg- som högkonjunktur och är en del av problemet, inte av lösningen.

Det är dags att politiker inom EU, inklusive vår egen regering, vågar säga det som allt fler ekonomer redan uttalar. Det kan bli nödvändigt för flera länder i euroområdet att lämna den gemensamma valutan. Men EU-prestigen förhindrar den nödvändiga och ärliga diskussionen om att skapa en ordnad utväg ur euron. Det är hög tid att ändra på det.

1. Avser finansministern att i EU klargöra som Sveriges ståndpunkt att icke-euroländer inte ska omfattas av ekonomiska sanktioner som nu diskuteras i Ecofinrådet?

2. Avser finansministern att i Ecofinrådet resa frågan om hur man ska kunna låta ett euroland lämna EU:s valutaunion?

3. Är det finansministerns ställningstagande att det finns en rättslig grund för kommissionens förslag om att fatta beslut med omvänd kvalificerad majoritet i sanktionsfrågor i anslutning till stabilitetspakten i EU:s ministerråd, och vilken är i så fall den rättsliga grunden?