EU-skatter på alkoholdrycker

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 26 november 2001

Interpellation: EU-skatter på alkoholdrycker

Interpellation 2001/02:74 av Söderqvist, Nils-Erik (s)

den 14 november

Interpellation 2001/02:74

av Nils-Erik Söderqvist (s) till finansminister Bosse Ringholm om EU-skatter på alkoholdrycker

I ett antal dokument har Sverige slagit fast att vi kommer att driva kravet på en ansvarsfull och restriktiv, europeisk alkoholpolitik med utgångspunkt i EU:s kompetensområden om folkhälsa. Inom EU finns för närvarande en minimibeskattning för öl och spritdrycker, medan den för vin är noll. Det senare kan ses som en konsekvens av att vissa EU-länder snarare betraktar vin som ett livsmedel än som alkoholdryck.

Nu bereds ett arbete inom den europeiska kommissionen med ett förslag att införa såväl ett gemensamt golv som tak för alkoholbeskattningen. Skulle ett gemensamt tak för alkoholbeskattningen vinna gehör i Europeiska unionen kan vi förvänta oss ökade inte minskade alkoholskador och samhällskostnader.

Internationellt sett är de svenska punktskattenivåerna relativt höga, men samtidigt kan vi peka på vår relativt begränsade omfattning av alkoholskador. Det finns ett starkt samband mellan dessa båda faktorer. Alkoholskatterna är viktiga ur flera aspekter. Dels som dämpande av konsumtion, för att därmed minska skadorna och dels som följdeffekt för samhällets kostnader vad gäller alkoholkonsumtion. Men det skattesystem som nu diskuteras inom EU riskerar att leda till såväl ökade alkoholskador som ökade kostnader i samma takt som alkoholskatterna minskar. EU:s inre marknad med regler för konkurrens på lika villkor och EU:s folkhälsopolitik riskerar därmed att regelbundet komma i konflikt med varandra.

Givetvis uppstår stora skillnader när olika skattesystem ska mötas. Vi måste ha förståelse för att det, inom en gemensam marknad, måste finnas ett visst mått av närmande inom vissa områden. Vi måste även ta i beaktande att den europeiska alkoholindustrin är storproducent av många alkoholsorter och är därmed en stark lobbygrupp som givetvis verkar för låg beskattning av alkohol.

Av den konsekvensutredning som Folkhälsoinstitutet genomfört, och som överlämnades till Socialdepartementet år 2000, framgår vilka allvarliga konsekvenser en skattesänkning kan komma att få. I utredningen konstateras bl.a. "Ökningen i totaldödlighet på grund av en ökad alkoholkonsumtion blir sannolikt avsevärd: 500@1 000 ytterligare dödsfall i det gynnsammaste alternativet och betydligt mera i de övriga." Enligt den bedömningsgrund som Folkhälsoinstitutets utredning utgår ifrån kommer antalet döda i alkoholrelaterade sjukdomar, skador och olyckor att öka ytterligare.

Inför Sveriges anslutning till EU, presenterade CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) en internationellt ledd studie om konsekvenserna i Sverige av en prismässig respektive regelmässig anpassning till dansk, respektive tysk nivå av den svenska alkoholpolitiken. Studien visade en mycket kraftig ökning av skadebilden.

Med hänsyn till de förslag som för närvarande bereds i Europeiska kommissionen är det angeläget att finansministern redovisar den svenska regeringens överväganden i beredningsarbetet inför eventuella rådsbeslut beträffande skattesatser på alkohol.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern om den svenska regeringen anser det rimligt att acceptera en av EU formellt fastställd högsta skattesats för alkoholdrycker.