ett brett perspektiv på ohälsan
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 213 Hans Karlsson (S)
Anf. 214 Sven Brus (Kd)
Anf. 215 Anna Lilliehöök (M)
Anf. 216 Hans Karlsson (S)
Anf. 217 Sven Brus (Kd)
Anf. 218 Anna Lilliehöök (M)
den 12 maj
Interpellation 2002/03:375
av Sven Brus (kd) till statsrådet Hans Karlsson om ett brett perspektiv på ohälsanUnder år 2002 uppgick statens kostnader för ohälsan till 113 miljarder kronor och i dag är nästan varje sjätte svensk sjukskriven eller förtidspensionerad. Att bryta den negativa utveckling som pågått sedan 1997 när det gäller sjukskrivningstalen är enligt regeringen den viktigaste politiska frågan under denna mandatperiod. Målet är naturligtvis att minska statens kostnader men främst att förebygga och lindra livssituationen för de många drabbade människorna.
Det finns inga enkla förklaringar till att ohälsokostnaderna ökat så dramatiskt. Svaret är inte att svenskarna blivit så mycket sjukare. Av AHA-utredningens arbete framgår att folkhälsan snarare har blivit något bättre. En studie genomförd av Arbetslivsinstitutet visar att diagnosen utbrändhet är minst lika vanlig hos arbetslösa och studerande som hos förvärvsarbetande. I en enkätundersökning av RFV säger hälften av de långtidssjukskrivna att deras situation beror på andra faktorer än arbetslivet. Olika undersökningar pekar också på att attitydförskjutningar till sjukförsäkringen har stor betydelse för utvecklingen.
Regeringens hittills förda politik har närmast ensidigt fokuserat på arbetsmiljöns betydelse för människors hälsa eller ohälsa. Målet om halvering av sjukskrivningarna har haft sin utgångpunkt i ett budgettänkande där de accelererande kostnaderna hotar andra viktiga välfärdsområden.
Mot bakgrund, bland annat av här relaterade undersökningar, finns det anledning att anlägga ett brett perspektiv på ohälsans orsaker och därmed också på de åtgärder som krävs för att komma till rätta med problemet. I detta breda perspektiv hör arbetslivets villkor naturligt hemma. Men människors totala livssituation och de svårigheter man möter med att få hela "livspusslet" och gå ihop måste också beaktas. För småbarnsföräldrarna är exempelvis familjepolitiken av avgörande betydelse. Skattepolitikens utformning, utbildningspolitikens inriktning och jämställdhetsfrågorna är andra viktiga aspekter.
Regeringen har i den nu lagda vårpropositionen valt att föreslå en lösning som innebär att arbetsgivarnas kostnadsansvar för ohälsan ökar.
Min fråga till statsrådet blir därmed:
Vad avser statsrådet att göra för att anlägga ett bredare perspektiv på ohälsans orsaker och vilka åtgärder överväger statsrådet på olika politikområden för att komma till rätta med ohälsan och därmed minska statens kostnader och förbättra individernas livssituation?