Estetiska injektionsbehandlingar

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig om jag har tagit något initiativ till en uppföljande analys för att granska effekten av lagens ikraftträdande samt om jag avser att verka för att regeringen lämnar förslag om att ge tandhygienister rätt att utföra estetiska injektioner, i linje med vad utredningen föreslog.

Även Sofia Nilsson har frågat mig om jag kommer att verka för en förändring av lagstiftningen så att legitimerade tandhygienister ska få utföra vissa estetiska injektionsbehandlingar i ansiktet.

Jag vill inledningsvis säga att lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har tillkommit för att stärka skyddet för den enskilde som vill genomgå ett sådant ingrepp eller injektionsbehandling. När det gäller just injektioner är kravet att utförare ska vara legitimerad läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Den bedömningen är väl avvägd och en majoritet av remissinstanserna, bland annat Vårdförbundet, Socialstyrelsen, SKR, Karolinska institutet och Läkemedelsverket, hade inga invändningar gentemot detta.

Med de kompetenskrav som nu införts har det blivit säkrare att genomgå ett estetiskt ingrepp eller en injektion. Risken att råka ut för en outbildad utförare som sticker hål på ett blodkärl, kanske till och med en artär, har minskat. Detsamma gäller risken att drabbas av vävnadsdöd i ansiktet till följd av kärlblockering, vilket kan ske om filler injiceras på ett felaktigt sätt.

Lagen ska hjälpa till att rensa ut oseriösa och farliga aktörer i en bransch som fram till nyligen varit oreglerad. Det är en bransch där det tyvärr kan finnas starka ekonomiska intressen på bekostnad av människors hälsa. I flera fall bedöms de behandlingar som omfattas av lagen innebära betydande hälsorisker.

Närmare hundra tusen svenskar genomgår olika skönhetsingrepp varje år. Mer än 10 procent anmäler komplikationer. Infektioner, stroke, blindhet, blåsor, blåmärken, rodnad och svullnad är sådana komplikationer som kan uppstå vid injektionsbehandling. Att stärka patientens skydd i dessa situationer har varit vägledande i framtagandet av lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om filler injiceras felaktigt krävs läkemedelsbehandling med ett motgift. Att ordinera läkemedel är en reglerad arbetsuppgift inom hälso- och sjukvården och tandvården. Bedömningen som har gjorts är därför att det är legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor som har kompetensen att både utföra behandlingar och bedöma och behandla komplikationer. Lagen är inte detaljerad på så sätt att den anger var på kroppen injektionen får ges, då det är viktigt att ha en bred medicinsk utbildning.

I förarbetena till lagen anges att en myndighet bör få i uppdrag att göra en uppföljning avseende lagens effekter på patientsäkerheten, förekomst av skador och eventuella behov av reglering gällande andra riskfyllda estetiska behandlingar. Självklart bör den nya lagstiftningen följas upp. Det står regeringen fast vid, men lagen har bara varit i kraft i några få månader. Inspektionen för vård och omsorg har till exempel ännu inte fattat något principiellt beslut som rör tillämpningen av den nya lagen.

Regeringen följer naturligtvis utvecklingen på området, i nära dialog med berörda myndigheter, och är beredd att ta initiativ till uppföljning när behovet finns. Regeringen har inga avsikter att göra sådana förändringar i regleringen som riskerar att minska skyddet och säkerheten för den enskilda individen.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Den 1 juli i år trädde en ny lag om kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar i kraft. Enligt den kan numera läkare, tandläkare och sjuksköterskor - och enbart dessa grupper - utföra dessa injektionsbehandlingar. Lagen har varit efterlängtad av många, både branschutövare och patienter, och det är bra att en del oseriösa aktörer nu rensas bort.

Tyvärr har den nya lagen också medfört att vissa seriösa yrkesutövare stoppats från att bedriva verksamhet i branschen. En av de grupper som har fallit mellan stolarna är legitimerade tandhygienister som tidigare har genomfört dessa behandlingar och har den erfarenhet och kompetens som krävs. Andra yrkesgrupper är biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

Det som har hänt sedan i somras är att tandhygienister har tvingats stänga ned sina kliniker. Det handlar till övervägande del om kvinnliga egenföretagare som under flera års tid drivit sina kliniker på ett patientsäkert sätt.

Jag har tidigare ställt en fråga till statsrådet huruvida regeringen avser att ställa denna situation till rätta eller inte. Det är ju så att regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om att även annan legitimerad hälso och sjukvårdspersonal än den som i dagsläget ingår i lagen ska kunna få utföra vissa estetiska injektionsbehandlingar. Svaret var då, och är nu, att det alltid är någon aktör som påverkas vid en gränsdragning. Däremot har det inte givits någon förklaring till att just legitimerade tandhygienister inte anses kunna utföra dessa behandlingar eller vilka kompetenser de saknar.

Regeringen stänger här ute en hel yrkesgrupp av välutbildade, erfarna yrkesutövare, tillika småföretagare, från att bedriva en verksamhet som de i flera år bedrivit på ett patientsäkert sätt. Det är högst beklagligt. Jag har frågat ministern om man avser att ta initiativ till en uppföljande analys för att granska effekterna, och där fick jag ett avvaktande svar. Nu på slutet fick jag svaret att ministern inte avser att verka för att regeringen ska lämna förslag om att ge tandhygienister rätt att utföra dessa injektionsbehandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet säger i sitt svar att det finns risk att drabbas av vävnadsdöd i ansiktet till följd av kärlblockering om filler injiceras på ett felaktigt sätt. Ja, men det gäller inte gruppen legitimerade tandhygienister; de har kompetens att göra detta på ett säkert sätt. De har gjort det och kan göra det även framöver. Att lagen skulle hjälpa till att rensa ut oseriösa och farliga aktörer i en bransch som fram till nyligen var oreglerad var ju meningen, men då är frågan: Är legitimerade tandhygienister oseriösa? Är de farliga?

Vi kan konstatera att det är läkare, tandläkare och sjuksköterskor som bedöms ha kompetensen att utföra behandlingarna. Sjuksköterskor som nu tillåts utföra dessa behandlingar saknar utbildning i ansiktets anatomi. Legitimerade tandhygienister har det och kan dagligen utföra behandlingar på ett patientsäkert sätt.

Att lagstiftningen ska följas upp verkar vara självklart. Likväl har det ställt till stora problem för en väl fungerande yrkesgrupp, tillika småföretagare, som det är angeläget att ta tag i - nu, snart. Min fråga till statsrådet är på vad sätt regeringen ökar patientsäkerheten genom att förhindra fler kompetenta, välutbildade och skickliga yrkesgrupper från att bedriva sin profession.

Fru talman! Precis som föregående interpellant tog upp har det verkligen uppstått ett problem för speciellt våra tandhygienister, som hittills har kunnat både bedriva verksamhet och utföra estetiska injektioner men nu inte längre kommer att kunna göra det.

Jag är glad att åtminstone en moderat har uppmärksammat frågan - under behandlingen och beredningen av ärendet var det bara vi i Centerpartiet som uppmärksammade att just tandhygienister är en drabbad grupp, och vi fick inget gehör över huvud taget.

Jag delar verkligen ministerns analys och åsikt att det är viktigt att vi har reglerat den här branschen. Tidigare har det nämligen varit lite av vilda västern, skulle jag vilja säga. Nu sätter vi patientsäkerheten i första rummet och styr upp vilka legitimationsyrken som får utföra estetiska injektionsbehandlingar. Det är väldigt viktigt att göra det.

Det jag blir bekymrad över när vi stiftar lagar som denna är att vi liksom i onödan begränsar näringsfrihet. Den här legitimationsgruppen, alltså tandhygienister, har verkligen fallit mellan stolarna. Det finns många som i dag driver seriösa, fina och bra företag men nu i stort sett kommer att få näringsförbud. Det ser jag som ett otroligt problem när staten går in och stiftar lagar på detta sätt - särskilt när de, enligt vad jag anser, inte är tillräckligt underbyggda.

Vi diskuterar precis samma fråga, och egentligen behöver vi inte bredda ut bakgrunden mer än så. Men det jag tänker mycket på är vilka förutsättningar statsrådet anser ska vara uppfyllda för att legitimerade tandhygienister faktiskt ska få utföra dessa estetiska injektionsbehandlingar i ansiktet. Tandhygienister är väl utbildade i just ansiktets anatomi. Visst finns det vissa estetiska injektioner som görs på andra ställen, men den stora merparten av skönhetsingrepp i form av botox, filler och så vidare utförs faktiskt i ansiktet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lagen borde på något sätt balanseras upp så att vi kan titta på att eventuellt även tandhygienister, som faktiskt är utbildade i ansiktets anatomi, ska kunna ingå och fortsätta bedriva sina verksamheter.

Fru talman! Jag tackar för frågorna!

Det som är viktigt att säga är att detta inte är en fråga som har dykt upp nu, vilket Sofia Nilsson mycket riktigt påpekade. Det är alltså inte så att detta är en miss i arbetet, att ingen hade noterat tandhygienisterna och att man i efterhand har kunnat konstatera att de inte omfattas. Detta har man ju känt till, och det har gjorts en bedömning.

Jag tycker kanske att det är lite magstarkt av Hans Rothenberg att med tvärsäkerhet säga att tandhygienisterna kan göra detta, till skillnad från de remissinstanser som jag lyssnar till - Socialstyrelsen, Vårdförbundet, Läkemedelsverket, SKR, Karolinska institutet - och som har gjort bedömningen. Vi ska ju göra den här regleringen både för att bli av med de oseriösa aktörerna och för att se till att det blir säkert om man nödvändigtvis ska göra någon typ av skönhetsbehandling eller estetisk injektion.

Jag kan inte i detalj beskriva alla skillnader mellan tandhygienist, tandläkare, sjuksköterska och så vidare, men i generella termer är det viktigt att säga att en tandhygienist ju inte får ordinera ett läkemedel. Det handlar också om att man inte har den breda medicinska kompetensen. Lagstiftningen uttalar inte var på kroppen injektionen eller ingreppet ska göras, och då behöver man ha en bredare kompetens.

Sedan 2019 är tandhygienistutbildningen treårig. Tidigare var den tvåårig, och de som har den tvååriga utbildningen sedan 1991 behåller sin legitimation. Så fungerar det. Jag tror att det är viktigt att säga att kompetenskravet ligger i legitimationen. Det är inte den enskildas erfarenhet eller kunskap som prövas, utan man måste gå på kompetenskraven som ställs i legitimationen när man gör regleringen. Dels handlar det om själva legitimationen, dels är det klart att det finns möjlighet att bygga på sin utbildning för den som skulle vilja det.

Mitt korta svar är att jag inte har för avsikt att göra vare sig en partipolitisk eller en egen bedömning när det gäller någonting så allvarligt som vilken kompetens det krävs för att göra ett visst ingrepp. Nu har vi den här specifika diskussionen, men jag tycker att det är viktigt att vi är noggranna med vem som gör vad. I det här fallet grundar vi det på en bedömning från en kombination av expertmyndigheter och remissinstanser.

Ytterst kort vill jag också säga att om man ska följa upp en lag bör den ha hunnit verka under en tid så att man kan dra några slutsatser. I dagsläget är det därför inte aktuellt att göra en uppföljning, men vi kommer att följa upp lagen.

Fru talman! Det är redan utrett av Socialstyrelsen att legitimerade tandhygienister har den kompetens som krävs för att utföra estetiska injektioner i ansiktet. Att de under hela förarbetet till lagen bara försvunnit utan förklaring är ganska märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är fel att legitimerade tandhygienister inte kan ta hand om akuta händelser. Det ingår i deras utbildning.

Det fanns tre remissinstanser som 2015 var negativa till att tandhygienister skulle få utföra dessa: EIR, Speso och Allergan. Till utredningen 2019 inbjöds inte tandhygienisterna att vara med, något som i sin tur är ganska anmärkningsvärt under hela beredningen. Sjuksköterskor som nu tillåts göra dessa behandlingar saknar utbildning i ansiktets anatomi, men det verkar ändå helt okej att fullfölja de här behandlingarna. Legitimerade tandhygienister har den utbildningen, och de kan dagligen utföra behandlingar på ett patientsäkert sätt.

Estetiska injektioner är inte ett av kärnområdena i tandhygienistens yrkesutövning. Det är hälsofrämjande och förebyggande tandvård. Däremot är det ett område som många tandhygienister under flera år har kompetensutvecklat sig inom, inte minst som egna företagare.

Den så kallade Skönhetsutredningen som presenterades 2016 föreslog att yrkesgrupperna tandhygienister, tandläkare, sjuksköterskor och läkare under en ny lag skulle få utföra estetiska injektioner. När en sådan ny lag presenterades 2020 var dock inte tandhygienister inkluderade, och de hade heller inte fått vara med under utredningsrundan.

Sveriges Tandhygienistförening har vid upprepade tillfällen i olika sammanhang försökt få klarhet i varför man har exkluderats och vad det är som har saknats i deras kompetens. Svaren har varit ospecifika, och ingen har kunnat presentera det underlag som regeringen fattat beslut på. I lagtexten finns inte heller några specifika kompetenser beskrivna utan endast de yrkesgrupper som anses ha rätt kompetens.

Fru talman! Ministern nämner förskrivningsrätten av vissa läkemedel och behovet av samverkan med läkare som en orsak till beslutet. Det här sker redan i dag, och behovet av samverkan gäller även för tandläkare och sjuksköterskor.

I svaret menar ministern att tandhygienister har begränsad kompetens i att hantera komplikationer och har brister i allmänmedicinska kunskaper liksom i kompetensen att injicera läkemedel. Men tandhygienister är en yrkesgrupp som dagligen utför denna typ av bedömningar, återigen på ett professionellt och patientsäkert sätt.

Om det som ministern skriver och säger skulle vara korrekt kan man ifrågasätta om tandhygienisten ska kunna utföra flera av de behandlingar som utförs i dag. Till exempel den behandling av parodontal sjukdom som tandhygienisten utför på alltifrån friska till multisjuka personer förutsätter just den kompetens som ministern menar att tandhygienisten saknar.

Jag skulle vilja avrunda mitt inlägg med att hävda att det borde vara intressant också för regeringen att göra det möjligt för de här grupperna att komma in i detta arbete och också kunna få sin kompetens förstärkt, om det är så att behandlingen är osäker. Legitimerade tandhygienister har kommit på mellanhand. Det är en grupp av egna företagare, och väldigt många av dessa är kvinnor. För en feministisk regering borde det i sig vara anledning att utvärdera och göra om ganska snart.

Fru talman! Nej, några lagändringar som riskerar patientsäkerheten vill vi naturligtvis inte se. Det är absolut inte det jag är ute efter, utan det handlar om att en grupp som tidigare har fått vara med enligt lagstiftningen nu i stort sett kommer att få näringsförbud. Jag anser att de är värda en förklaring till varför de inte kommer att få vara med och kunna bedriva sina verksamheter längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som också blir lite udda i hela frågan är det som Hans Rothenberg tidigare tog upp, nämligen att tandhygienister tidigare under utredningens gång funnits med som en av de legitimerade yrkesgrupper som skulle få göra detta. Men nu har man plötsligt plockats bort.

Att det uppstår frågor från branschen och att man ifrågasätter varför man inte får fortsätta att utföra sitt arbete och bedriva sin verksamhet tycker jag inte är konstigt. Det är verkligen ett stort antal kvinnor, ofta egenföretagare, som drabbas väldigt hårt. Just när vi stiftar lagar som har en så tydlig inverkan på just näringsfriheten tycker jag att vi behöver vara extra noggranna med att förklara och förtydliga och också visa att vi är beredda att ompröva besluten om vi ser att någonting saknas.

Jag skulle vilja att ministern svarar på hur man tänker sig att vidarebefordra informationen och förklara för tandhygienisterna varför de inte ingår i Skönhetsutredningen.

Fru talman! Jag vill understryka att det inte är jag som påstår någonting. Det är en utredning som har gjorts, och det remitterade förslaget hade stöd av såväl Vårdförbundet, SKR och Karolinska institutet som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Det är klart att det är viktigt att de får ett svar. Det håller jag med Sofia Nilsson om. Däremot vill jag bestämt säga att det ju inte är så att ingen hade någon aning om den här frågan innan. Frågan var uppe, och det gjordes en bedömning att det behövs en bred allmänmedicinsk kompetens. Med all respekt för att man kan ha ett näringsperspektiv på frågan är ju hela syftet med lagstiftningen att den ska öka patientsäkerheten.

Det var inte heller så att man tidigare bara ingick. Vi hade ingen reglering, vilket var en otroligt olycklig situation. Det var även flera utredningar som helt enkelt inte höll måttet; när det gjordes remissrundor och man skulle bereda det med berörda hade det inte stöd. Man tyckte inte att det blev en bra lagstiftning. Nu har vi äntligen en lagstiftning på plats, och det är klart att den ska utvärderas.

Huvudskälen är följande. Först och främst ska man ha en bred allmänmedicinsk kompetens, kunna ge behandling och hantera komplikationer. Själva lagstiftningen handlar inte om att ha tillstånd att bedriva skönhetskirurgi eller utföra estetiska injektioner på någon specifik del av kroppen utan den gäller hela kroppen. Därför är det fråga om den allmänmedicinska kompetensen.

Detta handlar också om legitimationen som sådan, inte att den enskildes kompetens ska prövas. Det är den väg vi har valt för att vi ska slippa alla de komplikationer som tidigare fanns när det här var oreglerat. Då handlade det om att reglera genom att ta upp vilka legitimationsyrken som ska få utföra ingreppen.

Jag har inga nya svar jämfört med vad jag har sagt i mitt interpellationssvar eller i mina tidigare inlägg. Jag väljer att stanna här. Men det är klart att det finns skäl, och de har kommunicerats. De kan förstås kommuniceras igen med berörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den bästa utgången av den här debatten skulle väl vara att backa ett steg och tänka efter om det var något som missades under förarbetena till lagen. Är det något som dykt upp som en snabb konsekvens av lagens genomförande som man med raska steg skulle kunna göra om, se över och utvärdera tidigare än vad som var tänkt från början?

Det här handlar uppenbarligen om en yrkeskategori som består av legitimerade som kan utföra avancerade behandlingar i ansiktet och tänderna. Det är legitimerade tandhygienister som gör detta i samarbete med tandläkare. De har inte kommit till tals i processen.

I Skönhetsutredningen från 2016 fanns tandhygienisterna med, och de rekommenderades som en av de fyra grupperna. Sedan fick de inte komma till tals under det övriga arbetet, och därmed åkte de ut ur utredningen.

Jag tror att det är viktigt för ministern, regeringen och branschen att se om en yrkesgrupp har missats som skulle kunna vara med och bidra till något positivt på området. De är inte oseriösa, farliga eller klantar, utan de är en väl utbildad yrkesgrupp. Går det att göra något så att de kan komma in i verksamheten igen? Regeringen har den möjligheten. Varför inte börja med att träffa Sveriges Tandhygienistförening och diskutera frågorna?

Jag hoppas att detta blir utgången av debatten och att den inte behöver föras en gång till.

Fru talman! Jag tackar för socialministerns svar.

Det finns inte så mycket mer att få ut av denna debatt. Jag önskar att Moderaterna redan i beredningsstadiet av ärendet hade uppmärksammat dessa frågor. Då hade vi kanske kunnat agera mer gemensamt och driva på mer. Det handlar om att ännu en gång belysa frågan om det finns något som kan göras annorlunda och om denna grupp bör finnas med.

Nu befinner vi oss i det här läget; lagstiftningen är på plats och har börjat gälla. Jag skulle vilja skicka med till ministern att i framtiden än en gång se över frågan om tandhygienister kan tas med, vilka krav som ska ställas och om de lever upp till ställda krav. Går det att reglera kraven så att det framgår att tandhygienister har den kompetens som behövs för att utföra behandlingen på ett patientsäkert och tryggt sätt?

Fru talman! Det finns också de som tycker att det borde vara fråga om specialiserade sjuksköterskor, det vill säga ytterligare försvåra vilka som får utföra ingreppen. Det är inte givet att översynen går i en riktning, vill jag upplysa båda interpellanterna om. Hela uppgiften var att se till att undvika komplikationer och få en patientsäker verksamhet, precis som Sofia Nilsson sa.

Det här är inte gjort så att någon ska få näringsförbud. Det är inte heller så att vi ser att det är givet att någon har rätt kompetens. Men vi väljer att inte ta med dem.

Det har gjorts ett övervägande att det är viktigt med allmänmedicinsk kompetens. Dilemmat är ju att det säkert går att hitta enskilda tandhygienister. Rätten att få bedriva verksamheten knyts till legitimationen och legitimationsyrkena, inte de individuella kompetenserna. Vad har man för kompetens i och med sin legitimation? Bedömningen är att det inte har räckt till för att fylla alla de funktioner som det innebär att både utföra en behandling och ta hand om komplikationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan kommer att bevakas och följas upp av Inspektionen för vård och omsorg. Jag har mycket tydligt noterat Sofia Nilssons intresse sedan tidigare. Jag tror inte att någon är intresserad av att begränsa möjligheterna att bedriva verksamhet, men alla vill att det sker patientsäkert. Just nu är det de besluten som gäller.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.