En utvärdering av kemikalieskatten

Fru talman! har frågat mig när regeringen kommer att initiera en utvärdering av kemikalieskatten, vilka direktiv en sådan utvärdering kommer att få samt om utvärderingen förutom miljömässiga aspekter även till exempel kommer att studera effekter på sysselsättningen i Sverige.

Först och främst vill jag poängtera att det huvudsakliga syftet med kemikalieskatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa.

Boriana Åberg hänvisar till att en utvärdering av kemikalieskatten, gjord av Handelns Utredningsinstitut, visar att införandet av skatten har lett till ökat administrativt arbete och färre arbetstillfällen inom elektronikbranschen till följd av ökad privatimport och utlandshandel.

Handelns Utredningsinstituts antaganden skiljer sig från de antaganden som gjordes av den statliga offentliga utredning som lämnade förslaget om skatt på kemikalier i viss elektronik. Utredningen bedömde att utländsk ehandel skulle öka med 0,4 procentenheter som en följd av skatten. Regeringen gör ingen annan bedömning än utredningen, och Handelns Utredningsinstitut har inte presenterat något underlag som förändrar den bedömningen.

Skatteintäkterna från kemikalieskatten uppgick 2018 till omkring 1,4 miljarder kronor. Uppskattningen av skatteintäkterna som Kemikalieskatteutredningen gjorde på 2,4 miljarder kronor justerades inför regeringens införande av skatten, framför allt på grund av en delvis ändrad utformning av skatten. Intäkterna överskattades dock även i regeringens proposition. Detta förklaras av bristande dataunderlag samt svårigheter i att uppskatta skatteintäkterna av denna helt nya skatt, vilket innebar att en rad antaganden behövde göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har tillkännagivit till regeringen att kemikalieskatten borde utvärderas. Frågan bereds i Regeringskansliet. Det är ännu för tidigt att uttala sig om när en sådan utvärdering kan ske och hur den i så fall bäst kan utformas.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag tycker att det är upprörande att regeringen planerar att höja kemikalieskatten utan att effekterna av den har utvärderats. På det sättet trotsar regeringen riksdagens tillkännagivande om en utvärdering och även påminnelsen om det tillkännagivandet.

Förra veckan kom en skrivelse från regeringen där det stod att man tycker att det är för tidigt att utvärdera kemikalieskatten. Men hur kan man gå fram med en höjning när man tycker att det är för tidigt att utvärdera och när man inte vet vad resultaten av skatten är? Ändå vill man göra det. Jag vill påminna om att innan skatten infördes var kritiken massiv från alla instanser - näringslivet förstås, men även Skatteverket och tullen. Det gick nog inte att hitta någon som var positiv till den här skatten. I den utvärdering som har gjorts av Handelns Utredningsinstitut sägs att skatten varken uppfyller sitt syfte eller har någon positiv effekt över huvud taget. Tvärtom har den många negativa effekter. Jag ska berätta om dem i mitt nästa anförande.

Ministern säger i sitt svar att syftet med skatten var att minska de farliga ämnena i våra hem och arbetsplatser. Det är ett vällovligt syfte. Tyvärr finns det inga som helst belägg för att så är fallet. Faktum är att det inte finns några som helst belägg för att flamskyddsmedel som finns i våra elektronikprodukter eller vitvaror kan spridas i hemmiljön bara för att de finns där.

Om det är miljöeffekten som eftersträvas blev resultatet exakt det motsatta. Människor köper sina elektronikvaror och vitvaror via nätet i stället. Man köper utländska produkter som inte alltid motsvarar de svenska säkerhetsklassningarna. Det blir betydligt fler transporter, eftersom tillverkarna har sina lager i utlandet. Dessutom skadar det självklart den svenska handeln.

Jag vill säga att det här är symbolpolitik av det värsta slaget. Det här är en straffskatt på den svenska handeln.

Om vi ska gå tillbaka till att tala om miljönyttan är den här skatten också emot idén om cirkulär ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går också emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion. Skatten gör att återförsäljare av begagnade produkter får betala skatten en gång till - varorna beskattas alltså två gånger. Det gör dem mindre attraktiva för försäljning, och i stället hamnar de på soptippen. Fullt användbara, moderna datorer och annat hamnar där i stället för att gå till någon som är behövande och inte har råd att köpa något nytt. Det är inte miljövänligt.

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att gå in i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här blir ett så oerhört tydligt exempel på vad som händer när Sverige ensamt ska hitta på olika former av beskattning för att lösa problem. Människor går sedan lätt runt de här beskattningslösningarna genom exempelvis direktimport eller, som när det gäller flygskatten, genom att flytta avgångar till ett annat land. Det finns hur många exempel som helst på att vi i Sverige tror att vi med en egen liten skattelösning ska åtgärda ett problem. Det blir väldigt märkligt.

Boriana Åberg berörde ganska tydligt miljöeffekterna av det här - allt från det här med det begagnade som kanske inte blir lönsamt att sälja så att man skrotar det i stället och bygger upp ett skrotberg, till att vi får en massa ytterligare transporter. Den totala miljönyttan finns inte. Hur många avstår från att köpa en elektronikvara bara för att kemikalierna beskattas? Det går ju inte eftersom de här varorna oftast görs efter en internationell standard och kemikalierna finns i produkterna. Det är inte så att man kan välja en produkt med kemikalier i eller en utan kemikalier i, utan man får välja den produkt som finns, och då är det kemikalier i den. Konsumenten kan alltså inte göra ett aktivt val mellan olika produkter. Det funkar inte heller.

Det här är bara ett exempel på att man inför en skatt utan att först tänka efter när det gäller varför man gör det och vad meningen med det är. Man gör det för att man ska få in mer pengar. Det är den klassiska modellen, framför allt för Socialdemokraterna, att man beskattar allt som finns så mycket som möjligt så att man får in så mycket pengar som möjligt. Det är bara det som är drivkraften.

Magdalena Andersson sa själv att skatten inbringar mycket mindre pengar än vad man trodde från början att den skulle göra. Det är kanske inte så konstigt, för det beror på att människor importerar de här varorna själva i stället. Då slår vi ut fler elektronikbutiker och andra i detaljhandeln, och så blir människor arbetslösa och butikerna står tomma. Det regeringen gör är helt enkelt att slå undan benen på delar av svenskt näringsliv och dessutom plocka av svenska folket mer skattepengar. Det är den enda nyttan med det här. Någon miljönytta finns inte.

Fru talman! Syftet med den här skatten är att farliga ämnen i människors närmiljö, i hemmiljön, ska minska. Syftet är alltså att styra bort konsumtionen från de produkter som innehåller mycket farliga ämnen mot produkter som inte innehåller lika mycket farliga ämnen. Det innebär att produkter som inte har mycket farliga ämnen kan få en nedsättning av skatten med upp till 90 procent. Det är alltså inte alls som Jan Ericson säger att människor ska avstå från att köpa. Syftet är att styra människor så att de köper rätt saker.

Man kan däremot ha en relevant synpunkt. Det är om den här skatten är tillräckligt styrande. Regeringen har bedömt att den inte är det. Därför menar vi också att den behöver höjas. Samtidigt kommer även den nya skatten för en mobiltelefon att ligga på en tämligen låg nivå. Syftet är som sagt att styra mot de produkter som kan få den nedsatta skatten.

Jan Ericson säger att Sverige är ensamt med att hitta på detta, och därför är det dåligt. Låt mig då fråga Jan Ericson vilka förslag Moderaterna har lagt fram på EU-nivå eller global nivå just när det gäller en kemikalieskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill fråga ministern hur det ska gå till att styra människor mot att köpa rätt saker när de sakerna inte finns. Flamskyddsmedel behövs för att tv-apparater, datorer och annat inte ska börja brinna. Den svenska skatten påverkar inte den globala produktionen det minsta. Det är stora multinationella företag som tillverkar dessa elektronikvaror eller vitvaror. Skatteverket skrev själva i sitt remissvar att en skatt på hemmamarknaden inte har någon styrande effekt på hur produkterna konstrueras. Det är i stället mycket bättre att på EU-nivå införa styrmedel som styr bort från farliga kemiska ämnen.

Ministern frågade vad Moderaterna har gjort. Det är tyvärr inte Moderaterna som sitter i regeringsställning. Det gör Socialdemokraterna, som styr tillsammans med sina samarbetspartier. Därför går frågan tillbaka. På vilket sätt ska man styra produktionen mot att använda ofarliga ämnen? Och vilket initiativ tänker ministern ta i EU för att det ska bli verklighet?

Jag måste svara på frågan om skattereduktionen för varor som inte innehåller brom-, klor- eller fosforföreningar. Det är väldigt svårt. Det skapar också en massa administrativt arbete, både för tullen och för företagarna. Jag ska läsa upp ett citat från en företagare: Är varan "skattepliktig måste vi ta reda på vikten för varan inklusive eventuella medföljande tillbehör - en uppgift som inte nödvändigtvis finns listad hos leverantören då Sverige är den enda marknad som använder en sådan uppgift".

Det var jobbigt nog att läsa upp. Ännu jobbigare är det att ta reda på. Folk struntar helt enkelt i att begära reduktionen och väljer i stället att betala. Skatten läggs inte på slutkonsumenten. Våra elektronikföretag är så konkurrensutsatta att de väljer att täcka en del själva. När det kommer nya produkter blir de inte så dyra som de borde vara, och själva affären eller kedjan går med förlust.

Det som ministern sa stämmer. Regeringen gjorde en felaktig kalkyl om att kemikalieskatten skulle inbringa 2,4 miljarder. Ministern sa att det i stället blev 1,4 miljarder. Men det blev det inte. Intäkterna blev ännu lägre än så. Man ska också räkna med att skatten får följdeffekter, som uteblivna momsintäkter på grund av försäljningsbortfall och minskad bolagsskatt på grund av lägre vinster. Nettoeffekten av den initiala skatten blev alltså 200 miljoner kronor.

Fru talman! Finansministern frågade mig vilka skatter Moderaterna har drivit på global nivå och EU-nivå. Det har vi inte gjort. Det är inte vår grej.

Vi har inte globala skatter i dag. Det ska vi nog inte ha heller, även om jag förstår att en stor global skattemyndighet som kan beskatta hela världen kanske är finansministerns våta dröm. Kanske skulle det vara en svensk generaldirektör. Vi är ju bäst på att plocka ut så mycket pengar som möjligt av folk. Men jag tror inte att vi ska gå den vägen. Den är nog inte särskilt bra.

De här skatterna är inte bara ett slag i luften. Det finns en allvarlig baksida. Vi pratar mycket om att hela Sverige ska leva, att vi ska ha en landsbygd som fungerar och så vidare. Ett stort bekymmer i dag är att stora delar av butiksnätet ute på landsbygden slås ut. Mindre orter tappar mycket service. Det här bidrar till det. Det är en liten pusselbit. Ensamt leder det inte till att en butik går under. Men för en butik som i dag har problem med sin omsättning och precis håller näsan över vattenytan kan en sådan här sak, som gör att ännu fler människor direktimporterar varor eller köper på annat sätt, vara det sista som leder till att man tvingas stänga butiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi avskaffade överindexeringen av bensinskatten, som Magdalena Andersson vill lägga tillbaka. Det skulle göra det ännu dyrare för människor på landsbygden att ta sig till sitt lokala butikscentrum. Det leder också till att fler väljer att handla på nätet i stället för i butiker. Allting bidrar till att slå ut landsbygden.

Detta kallar Magdalena Andersson grön skatteväxling. Jag kallar det grön skattehöjning. Jag skulle vilja höra från Magdalena Andersson vilka inkomstskatter hon vill sänka för att kompensera hushållen för den här gröna skattehöjningen.

Fru talman! Jan Ericsons kritik mot kemikalieskatten är att det är dåligt att det bara sker på svensk nivå. Men man vill inte heller göra det på EU-nivå eller global nivå. Säg då som det är, Jan Ericson! Ni är emot en kemikalieskatt.

På det sättet är det med moderat politik. Vilken del av miljöpolitiken har Moderaterna någonsin varit entusiastisk över? Ingen. I högtidstalen talar man ibland om klimatförändringar och miljöpolitik. Men så fort man får möjlighet att göra något i praktiken slaktar man miljöbudgeten. Det såg vi senast i servettskissen till budget. Den som vill ta ansvar för framtiden ska inte rösta på Moderaterna.

Den gröna skatteväxlingen kommer regeringen att återkomma till riksdagen med. Vi kommer att berätta vilka skatter vi vill höja men också vilka skatter vi vill sänka. Vi kommer att sänka lika mycket skatter som vi kommer att höja. Vi återkommer till riksdagen när det gäller det.

Jag delar däremot Jan Ericsons uppfattning att det är oerhört viktigt att hela Sverige ska leva och att det ska finnas goda möjligheter att verka i hela landet. Jag är därför mycket bekymrad över resultatet av Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Den innebär att Arbetsförmedlingen lägger ned kontor runt om i hela landet. Jag tror att många kommunalråd är betydligt mer bekymrade över det än kemikalieskatten.

Boriana Åberg menar att den här skatten skulle ha dragit in 2,4 miljarder. Det var vad utredningen föreslog. Men efter att utredningen var klar gjorde regeringen en rad justeringar. Bland annat infördes ingen beskattning på ytbeklädnader av PVC, och additivt tillsatta fosforföreningar beskattas lindrigare. Den högsta avdragsnivån ökades från 75 till 90 procent. I propositionen gjordes alltså inte bedömningen att skatten skulle dra in några 2,4 miljarder.

Fru talman! Kemikalieskatten, flygskatten och andra så kallade miljöskatter är inte miljöpolitik. Moderaterna satsar i sin politik på effektiva åtgärder där de behövs. Den är mycket bättre än alla typer av symbolpolitik, som denna regering ägnar sig åt.

Förutom att denna skatt är kontraproduktiv för miljön är den också väldigt skadlig för antalet arbetstillfällen. Vad gäller just arbetstillfällen för arbetskraft som inte är så välkvalificerad och oftast arbetar inom handeln har man tidigare beräknat - med nuvarande skattenivå och före den aviserade höjningen - att antalet minskar med mellan 600 och 1 500. Med den planerade höjningen prognosticeras ett tapp på arbetstillfällen med mellan 200 och 500 personer. Det handlar om människor som blir av med sitt jobb och som inte har så lätt att börja jobba någon annanstans, vilket de i Finansdepartementets pm föreslås göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här utgör ett trauma för individen. Det är svårt att hitta jobb. Allt detta borde man också ta med i beräkningen. Det var därför jag ställde en fråga om det här i min interpellation. Ska utredningen, när den väl tillsatts, ta hänsyn även till de samhällsekonomiska effekterna som är betydande och dessvärre negativa? Jag hoppas att den tillsätts så snart som möjligt.

Fru talman! Innan vi drar alltför långtgående slutsatser av sysselsättningseffekterna av skatten ska vi nog göra den utvärdering som riksdagen har beställt och som regeringen också kommer att leverera. Vi vet ännu inte om vi kommer att få de effekter som Boriana Åberg lyfter fram. Det låter på henne som om de redan har skett här och nu. Det vore nog bra att vi först genomför utvärderingen.

Det är symtomatiskt att just Moderaterna ställer interpellationer om olika miljöstyrande åtgärder. Moderaterna är ett av de partier i Sveriges riksdag som allra minst är intresserade av att ta det ansvar som vår generation har för att lämna över en planet också för framtida generationer. Vi har en svensk förebild, Greta Thunberg, som nu inspirerat tusentals skolelever runt om i hela världen att demonstrera för att vi politiker ska ta det nödvändiga ansvaret att rädda klimatet och miljön. Jag som socialdemokrat vill att vi ska göra detta.

Därför kommer vi att se till att göra förbättringar inom flera av de områden där Moderaterna slaktade de klimatåtgärder som den tidigare regeringen hade infört. Vi kommer att se till att ta vårt ansvar för den globala omställningen. Vi kommer att vara en ledande nation i detta och vara en inspirationskälla för andra länder i stället för att släpa fötterna efter oss på det sätt som vi sett tydliga uttryck för i moderat politik.

Denna regering vill ta ansvar för kommande generationer och kommer att med riksdagens stöd göra det genom våra förslag. Jag vet att Moderaterna kommer att rösta nej, men alla som tror på våra barn och deras framtid kommer att rösta ja.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.