En ny landsbygdsmyndighet med placering i Lycksele

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag kan överväga att införa en ny landsbygdsmyndighet och att i sådana fall även placera den i Lycksele.

I mars 2009 avvecklades den dåvarande landsbygdsmyndigheten, Glesbygdsverket, av regeringen Reinfeldt. Glesbygdsverkets uppgifter överfördes till två nya myndigheter, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt Tillväxtverket. Glesbygdsverket hade sin verksamhet i Östersund, och de två myndigheterna som uppgifterna överfördes till har också verksamhet lokaliserad i Östersund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan 2018 har Sverige en sammanhållen landsbygdspolitik. Riksdagen antog det övergripande målet för landsbygdspolitiken i juni 2018. Samma år fick Tillväxtverket i uppdrag att vara en myndighet som verkar för ett samordnat agerande, främjar landsbygdsutveckling på olika nivåer och verkar för att de landsbygdspolitiska målen uppnås.

Tillväxtverket har sin verksamhet på flera platser i landet. De som arbetar med landsbygdernas utveckling är i huvudsak placerade i Östersund.

Tillväxtverket bedriver i dag ett gediget arbete med att stärka, följa och analysera genomförandet av landsbygdspolitiken. Bland annat ansvarar myndigheten för att tillsammans med andra myndigheter utarbeta och använda sig av metoder för att stärka landsbygdsperspektivet i de berörda myndigheternas verksamhet. Det är många myndigheters beslut som påverkar förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygderna.

Regeringen har vidare genomfört flera åtgärder för att stärka den statliga närvaron i landet, såsom flera omlokaliseringar, en ny förordning om statliga myndigheters lokalisering och strategisk placering av nya myndigheter och verksamheter.

Tillväxtverket har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling, regional utveckling och landsbygdsutveckling. Genomförandet av landsbygdspolitiken stärks genom de synergier mellan politikområden som kan uppstå inom Tillväxtverkets uppdrag.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

I Sverige har vi en koncentration av makt till storstaden. Den politiska makten finns till stor del i Stockholm, och många riksdagsledamöter bor i storstadsregionen Stockholm. Många av de politiska tjänstemännen bor också i Stockholm eftersom det inte är funktionellt att pendla. Detta gör att det blir väldigt mycket storstadsperspektiv i politiken, vilket tyvärr mer eller mindre genomsyrar alla partier.

Fru talman! På samma sätt har vi en koncentration vad gäller myndigheter, och de som jobbar på dessa myndigheter bor av rent funktionella skäl i Stockholm. Det innebär att de får en viss syn på hur samhället ser ut.

Lägg därtill koncentrationen av medierna. Nästan hälften av landets journalister bor i en liten cirkel runt Riksdagshuset - om man ser det ur ett svenskt perspektiv. I Stockholmsregionen finns alltså mycket av riksmedierna.

Man kan lägga ihop allt det här. Och det brukar jag göra, fru talman, när jag träffar skolelever framför allt från mitt hemlän. Jag brukar förklara att det är klart att det här sammanlagt påverkar perspektiven. När väldigt många människor med väldigt mycket makt både speglar verkligheten, påverkar verkligheten och fattar beslut om verkligheten och när alla dessa människor bor på en rätt liten yta finns det en uppenbar risk att perspektiven blir påverkade utifrån detta.

Fru talman! Det är egentligen förklaringen till att jag i en motion har föreslagit att vi inrättar en ny landsbygdsmyndighet. Det är det jag vill fråga ministern om. Finns det sådana tankar i regeringen? Jag tycker också att en sådan myndighet med fördel skulle kunna placeras i en ort som Lycksele, där man täcker in både landsbygdsperspektivet och Norrlandsperspektivet samtidigt som det finns möjlighet till goda kommunikationer och möjlighet att rekrytera människor till en sådan myndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns tyvärr en klyfta mellan stad och land, och den kan säkert tolkas olika beroende på var man befinner sig. Men den finns där. Och det finns olikheter beroende på var man bor.

Jag brukar ta ett annat exempel: Norrmejerier. Det är därifrån den mjölk vi dricker uppe i Norrland till stor del kommer. Norrmejerier får åka en tio gånger så lång sträcka för varje liter mjölk som ska samlas in som exempelvis Skånemejerier. Om man då har perspektivet att man ska höja dieselskatterna väldigt mycket, fru talman, som den här regeringen har gjort, är det klart att det slår tio gånger så hårt på varje liter mjölk i Norrland som i exempelvis Skåne.

Därför behöver man få in de här perspektiven när man fattar besluten. Ett sätt är att ha en landsbygdsmyndighet, exempelvis, som kan hjälpa till på ett bättre sätt än vad som görs i dag. Sverige har nämligen blivit ett extremt land vad gäller till exempel beskattning av drivmedel. Vi har näst dyrast diesel i hela världen. Efter årsskiftet kommer Sverige att ha den dyraste dieseln i hela världen. Det påverkar såklart människor, och det påverkar våra företag. Det slår mot dem som saknar alternativ - de som inte har kollektivtrafik i vardagen.

När nu energipriserna skenar och priserna på bensin och diesel skenar blev jag ändå lite glad, fru talman, när regeringen sa: Vi ska försöka hitta någon kompensation för dem som bor på landsbygden. Men svaret några dagar senare var att man inte tänker kompensera landsbygden, utan det man ska göra är att försämra reseavdragen - återigen med udden riktad mot dem som har de allra längsta avstånden.

Det tycker jag att regeringen faktiskt borde försöka göra någonting åt, exempelvis genom en ny landsbygdsmyndighet.

Fru talman! Det är lätt att hålla med om mycket av beskrivningen av hur det har varit och, i viss mån, av hur maktkoncentration och annat ser ut. Delar av det är naturliga; att denna riksdag ligger i landets huvudstad är kanske inte så konstigt.

Den koncentration av myndigheter som har varit går däremot att åtgärda. Denna regering har, under de sju år jag har arbetat, aktivt jobbat med att flytta de statliga myndigheterna och statliga jobb i hela landet. För staten ska vara närvarande; jag tror att det har många poänger. Förutom själva sysselsättningen och att det breddar arbetsmarknaderna handlar det om legitimiteten hos och trovärdigheten för det gemensamma, inte minst staten. Det är mot den bakgrunden detta sker.

Man ska dock vara medveten om - och det tror jag att Edward Riedl är - att detta nästan varenda gång har mötts av kritik från hans partikamrater. Moderaterna har inte direkt jublat. Då kanske Edward Riedl säger: Det beror ju på att vi har så många riksdagsledamöter från Stockholm. Ja, det är möjligt. Detta har dock inte varit utan politisk kritik, men likväl har vi gjort det. Räcker det? Nej, det gör det inte. Jag tror att man måste fortsätta med arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu pekar Edward Riedl ut en glesbygdsmyndighet. Den avskaffades under den förra moderatledda regeringen därför att man ville samla ihop det hela just utifrån ett antal synergier.

Jag har en motfråga till Edward Riedl. Om det nu skulle vara så att olyckan är framme och vi får en moderatledd regering - lovar Edward Riedl att det då blir en glesbygdsmyndighet i Lycksele?

För egen del tänker jag att det känns lite vådligt - för att inte tala om hur vådligt det känns att göra det de sista veckorna man är ansvarig för verksamheten - att ge sig in på den typ av resonemang där man lyfter en splittring av Tillväxtverket. Vi är fortfarande i en pandemi, där Tillväxtverket har en central roll, inte minst när det gäller sysselsättning och möjlighet att leva i alla delar av vårt land.

Fru talman! Låt mig då påminna dem som lyssnar om en sak, för jag anade retoriken. Jag ska inte sänka mig till den nivå som näringsministern är på, där allting som är kritik av den verklighet som man själv är ansvarig för är SD-retorik, svartmålning och så vidare. Jag ska inte sänka mig till den typen av retorik, fru talman, utan jag kan bara konstatera att ministern återigen försöker spela bort korten.

Det man gjorde i stället var att tillsätta en landsbygdsmyndighet, som den här regeringen har avskaffat. Vi kan backa hur långt tillbaka i historien som helst och hitta både det ena och det andra, men det var inte min poäng med den här debatten.

Förutsatt att det finns ett intresse från den här regeringen för landsbygdsfrågor tycker jag att det finns skäl att jobba med dem. Först och främst tycker jag att det vore klokt att återskapa funktionen av landsbygdsminister i regeringen. Det handlar också om det jag säger i interpellationen: Jag tycker att vi borde ha en landsbygdsmyndighet. Jag tycker även att man bör placera den långt utanför storstaden, med fördel exempelvis i Norrland. Det tycker jag är viktigt.

När det gäller frågan om utlokalisering av myndigheter vill jag bara påminna dem som lyssnar om att riksdagens åtta partier stod bakom den utlokalisering som regeringen nu genomför.

Då kanske näringsministern kan svara på hur många av de 10 000 arbetstillfällen som skulle utlokaliseras som den här regeringen har utlokaliserat under de här åren. Det hade varit intressant att höra, när man säger att man har åstadkommit så mycket. Det skulle jag gärna vilja få ett svar på. Hur många av de 10 000 arbetstillfällen som vi var överens om skulle utlokaliseras till myndigheterna har man lyckats med?

Återigen: Skälen till att man behöver göra det här är uppenbara. Det finns stora skillnader mellan stad och land, och med den maktkoncentration som jag har nämnt tidigare av både politik, myndigheter och medier finns det skäl för politiken att hitta mekanismer där man säkerställer att fler perspektiv kommer in. Då kanske man kan hitta andra lösningar på de problem som behöver lösas i samhället. Jag tycker att lösningarna till stor del lyser med sin frånvaro under den här regeringen.

Ministern får gärna svara på de här frågorna. Det som jag egentligen ställde en fråga om - huruvida man vill inrätta en landsbygdsmyndighet - har jag förstått att ministern inte kommer att ge något svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Fakta är fakta. För den som vill kontrollera detta är det bara att läsa igenom riksdagsprotokollen, inte minst när det gäller de interpellationer som flera av mina kollegor har svarat på. Det har varit ganska kritiska röster från moderata riksdagsledamöter, inte minst riktade mot Ardalan Shekarabi när han var civilminister. Det har då gällt just den typ av omlokalisering av statliga myndigheter som denna regering ägnar sig åt.

Är det tillräckligt? Nej, det är det inte. Vi skulle behöva jobba vidare med detta. Men jag kan bara konstatera att detta inte hände under en moderat regering.

Nu påstår Edward Riedl att jag hittar på, fru talman, när jag säger att det var regeringen Reinfeldt som avvecklade Glesbygdsverket, den landsbygdsmyndighet som fanns då. Det gjordes i mars 2009, och mig veterligt var Fredrik Reinfeldt då landets statsminister, och regeringen leddes av Moderaterna. Det är ett faktum. Det är inget påhitt eller någon svartmålning på något sätt, fru talman. Det var just den omorganisering som jag pratade om och det som i dag är Tillväxtverket.

Fru talman! Vi är på väg in i en valrörelse; det börjar redan märkas. I en valrörelse kommer olika alternativ att ställas mot varandra. Man går också igenom hur det historiskt ser ut och vad man har gjort. Både nuvarande regering och de partier som tidigare har haft möjlighet att sitta i regering kommer naturligtvis att granskas. Så är det i en demokrati.

Jag kan bara konstatera hur det alltid låter från Edward Riedl. Eftersom jag har haft förmånen att sitta på samma riksdagsbänk som han under lång tid har jag hört den här typen av retorik. Men i verkligheten har det varit storstadsfokus varje gång som landets regering har letts av det moderata partiet.

Låt mig ge ett konkret exempel. Under alla de år som Moderaterna ledde regeringen, fru talman, åkte Edward Riedl runt i hela Västerbotten och lovade att det skulle byggas en norrbotniabana. Det blev precis tvärtom - den ströks. Det är först nu, med en socialdemokratiskt ledd regering, som arbetet är igång.

Fru talman! Det är kanske naturligt att det vid ingången till ett valår låter väldigt mycket. Jag skulle dock säga att det är viktigt att man också står upp för sin politik och faktiskt genomför den. Där har inte Moderaterna särskilt mycket att komma med.

Däremot, fru talman, har jag redogjort för många av de satsningar som regeringen genomför på infrastruktur, på landsbygdspolitik och på jordbrukspolitik. Jag blir sedan anklagad för att vi sätter ihop det. Ja, det är ju så: Hela landsbygdsprogrammet är på fyra årsperioder. Det är därför jag redogör för 2023-2027. Jag kan också informera Edward Riedl om att det var exakt så den moderatledda regeringen gjorde. Det är inget påfund eller påhitt, utan det ligger inom ramen för de budgetperioder vi har inom EU.

Fru talman! Frågan har jag redan svarat på. Jag ser inte riktigt att det i den fortsatta kris vi är mitt i skulle gynna vare sig landsbygden eller våra möjligheter att genomföra kraftfulla åtgärder att nu inleda en omorganisation eller splittring av Tillväxtverket, ett tillväxtverk som bildades just när Moderaterna ledde regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var Moderaterna som tillskapade Landsbygdsdepartementet, eller det skedde under en moderat regering, och det var en socialdemokratisk regering som lade ned Landsbygdsdepartementet - bara för att få alla fakta på bordet rätt.

Jag tänker förenkla debatten, fru talman, och säga att jag har rätt och näringsministern fel. Så har det varit många gånger i den här talarstolen, i tidigare debatter, i valrörelser och ända tillbaka till studenttiden.

Jag tar tillfället i akt, fru talman, eftersom jag förstår att detta är sista gången Ibrahim Baylan och jag kommer att debattera i riksdagens kammare, att säga att Ibrahim Baylan - även om det inte har låtit så under debatten - är en person jag kommer att sakna möjligheten att debattera med, och mot emellanåt, på den här nivån i politiken. Jag har, fru talman, genom åren uppskattat de debatterna väldigt mycket. Det är en vänlig, gedigen och generös person som finns på andra sidan debattpodiet. Jag önskar dig också all lycka till med det som komma skall. Vem vet, vi kanske får fortsätta debattera fast på något annat ställe. Det får framtiden utvisa.

Fru talman! Precis som ledamoten säger har vi följts åt genom åren, från ungdomsåren och debatter i skolor till den här debatten. Jag måste säga att i ett avseende har Edward Riedl inte förändrats, och det är att ödmjukheten är ungefär lika stor som vanligt - med tanke på det första han sa i sitt slutanförande.

Likväl, fru talman, tror jag att debatt, ibland hård debatt, och att bryta åsikter mot varandra är en viktig del av vår demokrati. Vi har framför oss en högtidsstund för demokratin, nämligen en valrörelse med allt vad det innebär. Samtidigt tror jag att det är viktigt att hålla sig till fakta - det har jag försökt göra genom alla år - och se till att även om man ibland har ganska hårda debatter göra skillnad på sak och person. Det tror jag är grunden för att kunna ha en bra demokratisk utveckling samtidigt som vi också har hårda diskussioner och debatter. I grund och botten handlar det om någonting så oerhört viktigt som framtiden för vårt land.

Även om man inte alltid håller med varandra kan man som sagt ändå uppskatta att den person man debatterar med har goda föresatser, även om den av och till kanske också kan ha fel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.