En nationell strategi för MOOC

Fru talman! Thomas Strand har frågat mig om jag är beredd att arbeta för en nationell strategi för hur svenska lärosäten ska förhålla sig till MOOC och om jag är beredd att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att tillsammans med lärosätena påbörja ett utvecklingsarbete för en öppen utbildningskultur via MOOC i Sverige. Inledningsvis vill jag säga att den öppna utbildningskultur som interpellanten efterfrågar redan finns hos svenska universitet och högskolor. Under de senaste tio åren har antalet utbildningar på distans, inklusive renodlat nätbaserade kurser, ökat kraftigt. Utbildning på distans gör det möjligt för studenter att studera kurser som inte ges på den egna bostadsorten och ger personer med förankring på arbetsmarknaden möjlighet att fort- och vidareutbilda sig inom högskolan. Detta främjar det livslånga lärandet. Samtidigt har många av utbildningarna på distans haft en låg prestationsgrad och uppvisat bristande kvalitet. Det är därför viktigt att utbildningsutbudet på distans är relevant och håller hög kvalitet för att studenterna ska ges möjlighet till högkvalitativa utbildningar oavsett bostadsort. Den nya formen av öppen nätbaserad utbildning, så kallade MOOC:s, Massive Open Online Courses, har ökat under de senaste fem åren. Några svenska universitet planerar att starta sådan utbildning. Med MOOC:s ökar möjligheterna att nå ut med svensk högskoleutbildning till många. Men det finns också svårigheter som man ska peka på till följd av utvecklingen. Prestationsgraden på öppen nätbaserad utbildning är ofta mycket låg, inte sällan under 10 procent. Det finns således ett antal frågor som behöver undersökas närmare, till exempel reglerna för tillgodoräknande av kurser och studenternas rättssäkerhet. Regeringen beslutade i början av april att en särskild utredare, nämligen universitetskansler Lars Haikola, ska utreda frågor som berör högskolans utbildningsutbud. En av de frågor som utredaren ska titta närmare på är vilka möjligheter och eventuella hinder det finns för ett införande av så kallade MOOC:s i svensk högskola i relation till den internationella utvecklingen. Utredaren Haikola ska i sitt uppdrag samråda med lärosäten och med övriga berörda högskolemyndigheter, inklusive Universitets- och högskolerådet. Uppdraget ska redovisas under hösten 2015. Det utvecklingsarbete som Thomas Strand efterfrågar i sin interpellation har regeringen således redan påbörjat.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret. Naturligtvis är det positivt att regeringen nu har fattat beslut om att utreda frågan om MOOC, Massive Open Online Courses. Men det har suttit långt inne, vill jag påstå. Redan för ett år sedan drev vi socialdemokrater denna fråga. Vår utbildningspolitiske talesperson, Ibrahim Baylan, skrev då följande i Uppsala Nya Tidning: Regeringen bör därför snarast ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att tillsammans med lärosätena påbörja utvecklingsarbetet för en öppen utbildningskultur och MOOC i Sverige. Sverige ska inte bara följa utvecklingen - Sverige skulle kunna leda den. Men fram till nu har det varit ganska tyst från utbildningsministern vad gäller just frågan om MOOC. Jag googlade på begreppet MOOC och Jan Björklund men fann inget särdeles matnyttigt. Jag var nyfiken på om utbildningsministern under den senaste tiden signalerat ett nyvaknat intresse för frågor kring det digitaliserade lärandet. Utbildningsministern har inte gjort sig känd för att gå i bräschen för en nationell it-strategi för skolan. Han har till och med motarbetat en nationell it-strategi för skolan, tills alldeles nyligen då utbildningsministern gjorde en kovändning och meddelade att det ska bli en it-strategi för skolan. Till detta kommer att jag tycker att utbildningsministern har behandlat distansutbildning i högskolan på ett styvmoderligt sätt och gjort neddragningar inom detta område. Därför var jag lite nyfiken på hur utbildningsministern ser på MOOC, om han har samma hållning till MOOC som till vikten av en it-strategi i skolan och hur han ser på distansutbildningar. Nu har utbildningsministern en chans att delge sin vision och sina tankar om vad MOOC kan innebära för det svenska samhället och för de svenska lärosätena. Det är intressant att utbildningsministern nu sjösätter en utredning kring den svenska högskolan med tanke på att han tidigare har avfärdat vårt förslag från Socialdemokraterna om en parlamentarisk utredning av det svenska högskolelandskapet. Nu backar utbildningsministern även i den frågan och ger oss socialdemokrater rätt. Man kan inte beskylla utbildningsministern eller regeringen för att hasta i frågan. Redan för över ett år sedan drev vi och många andra den frågan. Nu kom förslag på en utredning i början av april som beslutats av regeringen. Förslagen ska presenteras den 15 oktober 2015. Sedan vidtar en remissomgång, och därefter ska en ny regering presentera ett beslut i frågan. Då är vi framme någon gång på senvåren 2016, i bästa fall. Man kan alltså säga att det inte går snabbt. Det är synd att frågan har hamnat i långbänk. Man skulle ganska snabbt ha kunnat agera i frågan och gjort som vi tyckte redan för ett år sedan och börjat ett utvecklingsarbete. Jag vill fråga utbildningsministern om följande: Vilka möjligheter ser han med MOOC? Vad är visionen? Tror han att vi behöver en nationell strategi för MOOC i Sverige?

Fru talman! Det finns en skillnad mellan Thomas Strand och mig, och det är att Thomas Strand tror att om inte utbildningsministern pekar med hela handen sker det ingenting på svenska universitet. Det är faktiskt precis tvärtom i verkligheten. Utvecklingen har pågått i flera år. Till och med innan Socialdemokraterna skrev en artikel i Uppsala Nya Tidning pågick denna utveckling. Det är otroligt. Universitet och lärosäten i Sverige har haft distansundervisning under lång tid och utvecklar den hela tiden och funderar på hur den ska bli bättre. Begreppet MOOC fick en väldig fart i och med att Harvard lanserade det för ett par år sedan, inte förra året - det var faktiskt i USA det lanserades och inte i UNT. Då började alla diskutera detta, som interpellanten skriver. Jag tror inte att Utbildningsdepartementet bör dirigera utvecklingen i högskolan. Syftet med att tillsätta en utredning är inte att få fart på utvecklingen, som redan är i gång med full fart, utan att fundera över om det finns legala frågor som behöver regleras och om det finns andra statliga beslut som särskilt behöver fattas. Men utbildning online förekommer hela tiden utan att riksdag och regering fattar några beslut. Just i detta nu finns det studenter som pluggar online. Men detta väcker frågor till exempel kring hur examinationer ska gå till. Inom de utbildningar som hittills är utlagda inom konceptet MOOC exempelvis i USA går det inte att ta examen på nätet, utan det är andra typer av kurser som ligger utlagda. Det kanske kan vara samma typer av kurser, men det går inte att avlägga examen, vilket är en kraftig begränsning. Ska en utbildning ha ett verkligt och relevant värde på arbetsmarknaden, åtminstone som det fungerar nu, måste man också titta på och reglera frågor kring examination. Ett av syftena med utredningen är naturligtvis att titta på det och hur det skulle kunna gå till. Interpellanten skriver i sin interpellation att detta är "en möjlighet att ytterligare flytta fram positionerna vad gäller lärande". Han skriver också: "Vi vet inte exakt vart denna utveckling kommer att föra oss." Jag delar helt denna attityd. Det här är spännande, men i dag tror jag inte att någon kan formulera exakt hur det kommer att utvecklas. Det är en utveckling som pågår, och vi får se vart den leder. Vi stimulerar den gärna och funderar över regelverk. Men exakt vad som är de lämpliga avvägningarna är för tidigt att säga. Utvecklingen går snabbt.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att en utbildningsminister är tydlig och säger sin mening när det gäller något som är banbrytande. Jag vill nog påstå att MOOC är något som hör framtiden till. Det är flera aktörer och debattörer som har efterlyst vad politiker tycker i den här frågan. Vi har därför satt ned foten och sagt att vi behöver en nationell strategi för MOOC. Nu var det väl Stanford som hade den första MOOC-kursen, som jag tror lockade 160 000 deltagare. Sedan har flera hakat på. Även i Sverige har vi en del lärosäten som är på gång. Nu i höst startar Karolinska Institutet fyra kurser i MOOC, tror jag att det är. Det händer alltså saker, och det är inte oviktigt vad utbildningsministern tycker i frågan. Det här är mer än distansutbildning. Det rör lärosätena och hör givetvis till högskolesfären. Men det öppnar också andra möjligheter vad gäller det livslånga lärandet. Det öppnar helt nya dörrar. Vem som helst som vill och har möjlighet kan via nätet ta del av bra undervisning och få ny kunskap och kompetens. Det är det här som är det spännande. Jag tror att det kan vara utvecklande för våra svenska lärosäten. Det är inget hot. Tvärtom kan det vara något som vitaliserar och hjälper oss att flytta fram positionerna. Som jag skrev i min interpellation är det svårt att veta exakt vad som kommer att hända. Men jag tror att MOOC kan vara ett sätt att vidga folkbildningen i Sverige. Här kan man gå in på nätet och delta i en kurs. Det kräver inte att man har en viss behörighet, inte nu i alla fall. Man kan vara med och studera och visa att man vill ta del av undervisningen. Sedan är det givetvis så att det måste relateras till högskoleutbildning; där håller jag med utbildningsministern. Men det öppnar nya möjligheter för att nya personer som vill studera på högskolenivå ska kunna göra det. Jag tror också att detta kan höja kvaliteten inom högre utbildning i Sverige. Nu kan svenska studenter genom MOOC ta del av de bästa föreläsarna och föreläsningarna i hela världen. Svenska universitet och högskolor kan då samverka med andra universitet och högskolor i världen och göra gemensamma kurser. Då kan duktiga svenska lärare, professorer och forskare vara med och sprida kunskap. På så sätt lyfter vi fram de svenska högskolorna och lärosätena i världen. Jag tror att det här leder till att vi får mer fördjupning genom att lärare kan få mer tid för att handleda, undervisa och hjälpa studenterna. Men det har också att göra med företagen i Sverige och kompetensutvecklingen. Helt plötsligt kan man utifrån sina egna förutsättningar ta del av fördjupad kunskap som är ett lyft även för företag och näringsliv. Här finns stora möjligheter. Det är därför vi har drivit frågan att vi behöver ha en nationell strategi för MOOC. Utbildningsministern har inte gått i bräschen för it i den svenska skolan utan varit negativ till en nationell it-strategi för skolan, även om utbildningsministern nu ändrat sig och gjort en kovändning. Det får inte bara vara så att det är under galgen som man nu ska utvärdera den här frågan. Här gäller det att vara tydlig, sätta ned foten och säga att vi behöver en nationell strategi för MOOC i Sverige. Det efterlyser jag. Jag hör inte riktigt det från utbildningsministern.

Herr talman! Vi gör samma analys av utvecklingen, tror jag. Den är spännande, men vi vet inte riktigt vart den bär oss. När Thomas Strand sedan blir riktigt entusiastisk finns det inte ett enda problem i högskole- och universitetssektorn som inte ska lösas med hjälp av MOOC. Utvecklingen är på gång, och vi får se vart den för oss. Det är lätt att se möjligheter, men det är också lätt att se svårigheter. Det är därför vi behöver fördjupa kunskaperna. Men flera av lärosätena i Sverige är på gång att anamma konceptet och pröva sig fram, och de kommer alltid att vara före statliga utredningar. De ligger i framkanten med känselspröten och känner vad som funkar och inte funkar, hur studenterna reagerar och så. Jag tycker att det är bra. Det finns en otrolig förkärlek för nationella strategier hos Socialdemokraterna. För allting ska det finnas ett särskilt dokument som kallas nationell strategi. På så sätt tror man sig kunna påverka utvecklingen allra mest. Jag är inte så säker på det. Jag tycker att det är bra att universitetskanslern nu har fått ett uppdrag att ordentligt gå igenom förutsättningarna för hur MOOC skulle kunna utvecklas i Sverige och ta fram en analys och förslag på området. Vi får se vart det leder. Utvecklingen är på gång för länge sedan, oavsett statliga utredningar. Den sker därför att det finns en efterfrågan och för att det finns lärosäten som erbjuder detta efter amerikansk förebild. Det finns flera fördelar som Thomas Strand anger. Den utmaning som Thomas Strand konsekvent undviker att nämna är att erfarenheten är att genomströmningen är enormt låg. Det är mindre än 10 procent som går igenom utbildningarna. Det krävs en väldig självdisciplin hos den som pluggar. Det finns väldigt lite av interaktivitet mellan lärare och student. Det är utmaningen i det hela. För en del studenter och studerande är det säkert helt rätt metod, men inte för alla.

Herr talman! Jag märker på utbildningsministern att han ofta kommer tillbaka till problem och hinder i de här frågorna. Jag håller med om att det finns saker som man måste utreda och som kan vara problematiska. Men för mig är det ändå en stor möjlighet att ha MOOC i Sverige. Det är en möjlighet för många människor, studenter, företag och näringsliv och en folkbildande insats. Jag skulle i mitt sista anförande vilja citera Nabil Zary, som är universitetslektor och ansvarig för MOOC-kurserna på KI. Han säger i tidningen Curie: "Det har länge pratats om utbildning på nätet, men nu händer det på riktigt och universitetsvärlden kommer att förändras på sikt. Då ska Sverige vara med vid frontlinjen; bevaka och påverka. - - - Det handlar om ett livslångt lärande-perspektiv. Det här är ett utvecklingsprojekt där vi vinner kunskap tillbaka till den vanliga utbildningen, och kan hitta former för bra fortbildning till tidigare studenter samtidigt som vi tar ett viktigt socialt ansvar." Det är det anslaget som tilltalar mig. Det handlar om att se möjligheterna och visionerna. Jag är glad över att vi har den här debatten och att utbildningsministern efter ett år ändå har lyssnat på Socialdemokraterna och andra och tillsatt en utredning. Nu är det val till hösten, och vi kommer sedan förhoppningsvis att ha en ny regering som kan sätta ned foten och säga att vi måste ha en nationell strategi för MOOC i Sverige.

Herr talman! Tack för interpellationen, Thomas Strand! Det är en spännande utveckling med MOOC i universitetsvärlden för utbildningar. Utvecklingen är i full gång. Jag kanske skulle akta mig för att säga att utvecklingen nu sätter i gång. Den har varit i gång i över tio år med akademiska utbildningar på nätet. Flera svenska lärosäten har hållit på långt innan Socialdemokraterna tog sitt initiativ. Mittuniversitetet och Högskolan i Dalarna är två lärosäten bland många som har ganska omfattande distansundervisning. Sverige är redan ledande på detta område, och jag tycker att det är bra. Vi ska fortsätta att vara ledande. Det är bland annat därför som vi tillsätter utredningen där universitetskanslern ska titta på detta. Vi får se vad det leder fram till. Det är utan tvekan en spännande utveckling. Att det dock inte är så att all undervisning på universitet skulle kunna ske i form av MOOC tror jag till om med Thomas Strand tycker. Han skrev att det finns plats för campusstudier också i fortsättningen. Det är jag helt övertygad om att det gör. Man får passa sig för att säga: Nu ska alla göra så här. Detta passar en viss grupp studenter. Erfarenheten både från de distansutbildningar vi själva har och MOOC internationellt är att väldigt många studenter börjar men slutför inte studierna därför att det kräver en väldigt hög självdisciplin att studera via nätet. Därför tror jag att vi ska vara klara över att utvecklingen är spännande men att det kommer att behövas även campusstudier också i framtiden. Men MOOC är spännande, och utvecklingen rullar på för fullt.