Ekonomiska konsekvenser av personalvakanser

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 12 november 2015

Interpellation: Ekonomiska konsekvenser av personalvakanser

Interpellation 2015/16:103 av Stig Henriksson (V)

Interpellation 2015/16:103 Ekonomiska konsekvenser av personalvakanser

av Stig Henriksson (V)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

I Ingemar Wahlbergs redovisning till försvarsutskottet av sitt utvärderingsuppdrag var personalläget vid årsskiftet följande: ”Vid utgången av 2014 omfattade insatsorganisationen ca 50 000 befattningar, varav ca 6 000 ännu inte är bemannade. Antalet krigsplacerade med värnplikt uppgår för närvarande till ca 7 000.”

Viktigt att notera är att i de 50 000 ingår 22 000 hemvärnssoldater. Det innebär att den svenska yrkesarmén ska bestå av 28 000 män och kvinnor. Det är där 6 000 befattningar inte var bemannade vid årsskiftet 2014/15, det vill säga en brist på mer än 20 procent. Skulle de värnpliktiga inräknas närmar vi oss 50 procent som inte är bemannat enligt planen.

Minst lika allvarlig är orsaken till situationen. Det är inte antalet rekryterade som är problemet. Det kunde lösas genom fler påkostade reklamkampanjer. Nej, det är i stället det faktum att genomströmningen är för stor. I stället för planerade 6 år ligger anställningstidens snitt på 4,5 år. Det pekar på ett missnöje med villkoren som kräver betydligt mer omfattande insatser för att komma till rätta med.

Inte heller går arbetet med en mer jämställd organisation särskilt bra. Andelen kvinnor ligger långt ifrån målet, som är satt till blygsamma 20 procent.

Så långt kan konstateras att beslutet om införande av en yrkesarmé inte har blivit någon succé. En ”tröst” i bedrövelsen över vakanser brukar dock vara att personalunderskott åtminstone minskar bekymren med att hålla budgeten. Det kan därför vara av intresse att veta budgetkonsekvenserna för Försvarsmakten om alla hål var fyllda. De torde inte vara alltför dramatiska, då merparten av vakanserna är för tidvis tjänstgörande, men självklart ändå av intresse att ha reda på.

Självklart skiljer sig kostnaden åt beroende på detta och hur mycket de kallas in för att tjänstgöra, men också exakt vilka befattningar av de kontinuerligt tjänstgörande som är vakanta. Men det borde inte vara en oöverstiglig uppgift att ange en ungefärlig snittkostnad för respektive kategori.

Därför vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka skulle budgetkonsekvenserna för Försvarsmakten bli om samtliga vakanser var fyllda?