Egenvärde av jobbskatteavdrag

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 29 januari 2013

Interpellation: Egenvärde av jobbskatteavdrag

Interpellation 2012/13:181 av Axelsson, Lennart (S)

den 14 december

Interpellation

2012/13:181 Egenvärde av jobbskatteavdrag

av Lennart Axelsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

När den borgerliga regeringen införde jobbskatteavdragen 2007 var skälet att det skulle öka drivkrafterna för arbete. Därför undantogs ersättningarna från socialförsäkringarna, som sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och föräldrapenningen. Detsamma gällde pensionerna. Och dessa fick alltså behålla den tidigare beskattningen. Totalt innebär jobbskatteavdraget, steg ett, två, tre och fyra, en sänkning av statens skatteintäkter på ca 70 miljarder kronor varje år. Regeringen har hävdat att jobbskatteavdraget ska vara en självfinansierad skattesänkning, i och med att också skatteintäkterna ökar när sysselsättningsgraden ökar. När nu Arbetsmarknadsdepartementets institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterar att det helt enkelt inte går att mäta vilken effekt jobbskatteavdraget haft och när arbetslösheten samtidigt börjar närma sig 8 procent börjar tydligen även regeringen tvivla på sin egen politik.

I en debattartikel i Dagens Nyheter undertecknad av samtliga borgerliga partiledare skriver man: Att öka drivkrafterna för att arbeta har varit helt nödvändigt. Därför har framför allt jobbskatteavdraget varit viktigt. Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. Regeringen ser fortsatt behov av ytterligare stimulanser för fler i arbete. Över tid skall dock skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minska.

Mina frågor till finansministern är:

Om det nu inte finns något egenvärde i att ha olika beskattning på lön och andra ersättningar av inkomstkaraktär innebär det också att finansministern och regeringen insett att den grund som stora delar av er politik bygger på har visat sig ha haft väldigt liten, om ens någon, effekt när det gäller att bekämpa arbetslösheten och utanförskapet?

Innebär den nya insikten också att finansministern och regeringen numera har en målsättning om att ta bort skillnaden i beskattning mellan i första hand lön och uppskjuten lön i form av pension? Kommer det i så fall även att gälla när någon är föräldraledig, sjuk eller arbetslös?