<h2>Interpellation 2024/25:484 Effektivitet, produktivitet och kostnadsuppföljning kring Sveriges försvar</h2>
av Markus Selin (S)
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
 
Sveriges totalförsvar står nu inför stora förändringar. Hela grundinriktningen för det svenska försvaret har skiftat från internationella insatser till dagens fokus på försvaret av Sverige samt härtill medlemskap i militäralliansen Nato. Den allmänna värnplikten har återaktiverats och Sverige gör kraftiga ekonomiska resurstillskott för stärkt försvarsförmåga. Försvarsutgifterna är på väg att bli statens största utgiftspost. Detta sker som en spegling av det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld. I och med Rysslands annektering av Krim och invasionskriget av Ukraina har den europeiska säkerhetsordningen satts ur spel. Det råder en bred politisk enighet om att Sveriges försvarsförmåga ska stärkas.
Kraftiga ekonomiska tillskott på kort tid innebär utmaningar i sig. Risken att de stora tillskotten inte kan omhändertas och hanteras effektivt är påtaglig. Tydlig styrning och uppföljning från regeringen är nödvändig, och det innefattar att vidta de åtgärder som krävs för att försäkra sig om att de ekonomiska tillskotten används rätt.Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: 
Hur säkerställer ministern att tillskjutna medel används effektivt och produktivt samt att erforderlig kostnadsuppföljning sker?

Interpellation 2024/25:484 av Markus Selin (S) Effektivitet, produktivitet och kostnadsuppföljning kring Sveriges försvar

Video

Fru talman! Markus Selin har frågat mig hur vi säkerställer att de tillskjutna medlen till försvaret används effektivt och produktivt samt att erforderlig kostnadsuppföljning görs.Regeringens prioritering för kommande försvarsbeslutsperiod är att snabbt bygga militär förmåga och att åstadkomma materiellt och personellt uppfyllda samt samövade krigsförband som motsvarar omvärldsutvecklingens krav och Sveriges ambition att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.Regeringen lägger stor vikt vid god kostnadsuppföljning och uppföljning av verksamheten. Försvarsmaktens anslag ökade med cirka 59 procent mellan åren 2022 och 2025. Utifrån Försvarsmaktens senaste årsredovisning kan jag konstatera att ökningen av medel har gått till att öka takten i tillväxten av det militära försvaret. Exempelvis skedde under år 2024 omfattande materielleveranser, drygt 7 300 värnpliktiga påbörjade sin grundutbildning och 310 nya yrkesofficerare anställdes i Försvarsmakten. Parallellt med detta fortsatte Försvarsmakten att lämna omfattande stöd till Ukraina.Försvarsmakten har i likhet med andra myndigheter krav på effektivitet, god hushållning och rättvisande redovisning. Försvarsmakten ska också ha en internrevision. Därtill finns även riksdagens granskning genom Riksrevisionen och dess årliga revision.Sedan två år tillbaka finns dessutom en särskild myndighet som har till uppgift att följa utvecklingen och utvärdera genomförandet av försvarsbeslutet. Den heter Myndigheten för totalförsvarsanalys, vilket förkortas MTFA. MTFA har till uppgift att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret samt att bistå regeringen med kvalificerade kunskapsunderlag.

Fru talman! Tack, försvarsministern för svaret!Jag vill inledningsvis lyfta blicken något, så att lyssnarna och följarna är med på vad vi pratar om. Jag tänker lyfta upp saker som försvarsministern vidrörde, som kostnadseffektivitet, produktivitet och kostnadsuppföljning.Vi lever i en allvarlig tid. Vi ser ett aggressivt, totalitärt Ryssland som vi under lång tid framöver inte alls kan lita på. Vi ser också en nyckfull president som är åter i Vita huset. Världsläget är såklart allvarligt, och därför är jag som socialdemokrat med stor säkerhet överens med försvarsministern om att vi rejält snabbt ska rampa upp vårt gemensamma försvar. Det gör vi såklart för att bevara våra friheter här och nu och för våra barn och barnbarn. Vi är alltså överens om vart vi ska, och mätt i kronor och ören har vi förmodligen inte sett en sådan här upprampning sedan 1950-talet. Med andra ord, fru talman, är det förmodligen inte så många kvar i livet som har sett en upprampning som den vi står inför nu, mätt i kronor och ören. Det är med den ansatsen jag tänkte fortsätta debatten, fru talman. Det finns någonting vi måste vara väldigt varsamma med, och det är såklart våra gemensamma pengar. Jag tvivlar inte på att försvarsministern precis som jag har den ambitionen, men med tanke på historien, där vi är nu och det vi ska göra framöver menar jag att det är väl värt att diskutera de här ämnena. Om man gick in på regeringens hemsida för ett par dagar sedan kunde man se att Sverige år 2026, år 2027, år 2028, år 2029 och år 2030 kommer att skjuta till 836 miljarder kronor till försvaret. Det är bra. Det behövs. För några dagar sedan annonserade den SD-stödda M-KD-L-regeringen också att än mer ska till, vilket är bra. Men om jag extrapolerar de här siffrorna fram till år 2031, 2032, 2023, 2034 och 2035 och hamnar på uppskattningsvis 3 ½ procent av bnp till budgeten för vårt gemensamma försvar talar vi om belopp kring 2 000 miljarder kronor, fru talman.Fru talman! Oavsett om det handlar om små eller stora organisationer eller om små eller stora företag vet jag att det är en oerhörd utmaning att ta hand om alla dessa resurser, och det är med den ansatsen jag tänkte inleda den här debatten med försvarsministern. I den senaste totalförsvarspropositionen, från i höstas, vet jag att just de här begreppen nämns, det vill säga att regeringens ambition är och ska vara en bättre uppföljning och att se till att kronor och ören går till rätt ändamål.

Fru talman! Tack, Markus Selin, för en angelägen interpellation!Jag börjar i säkerhetspolitiken. Vi befinner oss som sagt i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut, och det gör att vi kommer att behöva utöka försvaret. Det kommer att behöva växa snabbt.Om det för fem eller tio år sedan uppfattades vara ont om pengar men gott om tid är det numera precis tvärtom: Nu har vi väsentligt mer pengar, men vi har ont om tid. Vi vet att de ryska väpnade styrkorna för närvarande är uppbundna i och kring Ukraina, men vi vet också att man har stora ambitioner att bygga upp ett starkare militärt försvar. Man har både intentioner och möjligheter som utgör ett direkt hot mot oss och våra allierade. Tid är alltså en kostnad, och det innebär att vi kommer att behöva ta en risk när vi bygger upp ett starkare försvar.Tidigare var mycket av styrningen såväl inom totalförsvaret som mellan Försvarsdepartementet, Regeringskansliet och Försvarsmakten starkt centraliserad, och vi behöver nu decentralisera besluten så att de kommer närmare inte minst förbandsverksamheten. Det är den utmaning som vi kommer att behöva hantera – allt för att skapa förutsättningar för en snabbare tillväxt.Den andra frågan som Markus Selin är inne på är de väldigt stora ekonomiska medel som nu tillförs till försvaret. Jag vill komma med ett perspektiv på den frågan: År 2015 utgjorde försvaret den åttonde största utgiftsposten inom statsbudgeten, och numera utgör försvaret den näst största utgiftsposten. Med så mycket ekonomiska medel kommer naturligtvis ett betydande ansvar att se till att medlen också omvandlas till militär förmåga så att vi har god förmåga att tillsammans med våra allierade bedriva avskräckning och försvar – ytterst i akt och mening att vi ska kunna fortsätta att leva i fred. Det är målet.Hur arbetar vi? Jag tycker ändå att vi arbetar rätt noggrant med uppföljningen av det här. Vi har naturligtvis återkommande mål- och resultatredovisningar med Försvarsmakten. Vi har också en myndighet i form av Myndigheten för totalförsvarsanalys, som faktiskt kom till efter ett förslag från Försvarsberedningen under den förra mandatperioden. Just när man tillför mycket medel måste man nämligen också se till att varje krona verkligen gör skillnad för att bygga upp ett starkare totalförsvar. Myndigheten svarar under Försvarsdepartementet, och vi följer den nära. Jag vet också att den har varit i försvarsutskottet och diskuterat och följt upp. Den har till uppgift att följa och se till att varje krona används bra och effektivt.Nästa fråga är om det råder balans mellan mål och medel. Kan Försvarsmakten arbeta upp så här mycket mer ekonomiska medel? Jag vill ge ett perspektiv på materielförsörjningen: De senaste två åren har vi fattat beslut om och upphandlat försvarsmateriel för 254 miljarder. Det är mycket stora summor. Det jag är imponerad av är att Försvarsmakten under förra året lyckades arbeta upp 98,5 procent av sin budget. Jag tycker att det är rätt imponerande. Jag tror att det var 600 miljoner, av en mycket stor budget, som man inte kunde arbeta upp.Jag tycker att det visar att det råder balans när det gäller medel och att det finns en framåtanda inom Försvarsmakten, liksom naturligtvis inom Försvarets materielverk, när det gäller materielförsörjningen och att se till att vi nu ytterst omsätter de ekonomiska medlen till militär förmåga – allt med fokus på starkare krigsförband.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. I stora delar, eller till största delen, håller jag med försvarsministern. Men jag vill ändå ta det här tillfället i akt att vädra vissa funderingar och viss oro.Låt mig fortsätta med ett väldigt grovt räkneexempel. Vi vet inte hur tillväxttalen för Sveriges ekonomi eller inflation kommer att se ut om fem eller tio år, men vi kan alltid anta några siffror. Låt oss säga att vi skjuter till 2 000 miljarder till svenskt försvar de närmaste tio åren. Om vi räknar fel och tappar bort endast 2 procent av dessa pengar handlar det om 40 miljarder kronor, bara i ett par procents otur. Jag kan säga så här, fru talman: Det motsvarar ungefär 50 moderna Jas 39 Gripen i försvarsförmåga – 50 stycken! Det är grovt räknat men ändå relevant.Jag delar också försvarsministerns resonemang om mål och medel, och det är någonstans här jag känner att det skaver lite. Jag förstår processen med Försvarsberedningen och totalförsvarspropositionen, men ibland upplever jag att situationen blir lite bakvänd. Jag vet att det ytterst är krigsorganisationen som styr vårt mål, vilket är jättebra. Men att målet kan bli medlet och att medlet kan bli målet i sig kan för mig ibland bli lite upp och ned. Det är därför jag vill vädra de här tankarna. Sedan finns det andra saker. Jag instämmer med försvarsministern; det är intressant vad Sverige har gjort för skiften. Jag gjorde själv värnplikten på 90-talet, och då var Försvarsmakten på nedgång. Några år senare var det endast kostnadskontroll som gällde – och nu är det, som försvarsministern understryker, full gas. Det är full gas, vilket för oss som förtroendevalda även kräver kostnadsdisciplin. År 2026 kommer försvarsbudgeten att vara den största budgetposten. Det är snart. Jag vill återkomma till att jag, försvarsministern och vi som är förtroendevalda har ett gemensamt ansvar. Försvarsberedningen har tagit upp detta, och det nämns även i den senaste totalförsvarspropositionen. Det finns redan skrivningar om att stärka regeringens uppföljning, om att regeringen vill utveckla den ekonomiska styrningen och om att graden av ekonomisk osäkerhet ska tydliggöras.Jag instämmer i detta, men jag vill att vi ska flytta fram positionerna här och nu. Jag är övertygad om att risken för att vi hamnar fel och får onödigt spill på vägen är stor – betydligt större – om vi har en felsydd kostym och fel inställning redan när vi går in i en sådan här massiv resurstillskjutning.Jag kan även lyfta fram att vi i Sverige ändå har gjort några saker bra. Generaldirektören för Försvarsmakten fyller till exempel i år 20 år som roll. Den tillsattes just för att ta hand om ekonomi och ekonomisk uppföljning. Ekonomistyrningsverket gör också ett bra arbete med att följa upp detta.Som försvarsministern nämnde har vi Myndigheten för totalförsvarsanalys. Denna myndighet är dock väldigt ny; den är knappt ett par år gammal.

Fru talman! Jag vill ta upp några saker, och jag försöker på intet sätt att feltolka vad Markus Selin sa.Klarar Försvarsmakten att hantera stora ekonomiska block, och klarar man att hantera tillväxt? Jag tycker att det finns två aspekter av detta.Vi har i år ett försvarsanslag som ligger på 2,4 procent av bnp, som Nato beräknade. Under kalla kriget hade vi ett försvarsanslag på 3 eller 4 procent. Det var då alltså en ännu större del av samhällsekonomin. Historiskt har Försvarsmakten klarat av att hantera stora ekonomiska volymer. Här får man naturligtvis räkna in att vi då hade en mycket större försvarsmakt volymmässigt.Vi började ju delvis denna resa under den förra regeringen. Kammaren fattade den 15 december 2020 ett totalförsvarsbeslut som lade grunden för mycket av det försvarsbeslut som vi tog i december förra året. Finns det tecken på att detta inte skulle gå bra? Finns det tecken på ekonomisk misskötsel från Försvarsmakten? Nej, inte enligt Riksrevisionens granskning, som lämnade Försvarsmaktens årsredovisning utan anmärkning.Jag vågar påstå att detta har gått bra hittills. Både den tidigare och den nuvarande regeringen har lyckats när det gäller styrning och god ekonomisk hushållning, och det tycker jag är ett styrkebesked.Markus Selin talade om de kommande försvarsanslagen, som bygger på det totalförsvarsbeslut vi fattade i december förra året. I ljuset av det mycket allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget och av att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet kommer vi att behöva skynda på det totalförsvarsbeslut vi precis har tagit. Vi kommer också att behöva ta hand om de militära förmågekraven från Nato. Därför hoppas jag att vi under våren i bred politisk samsyn når en överenskommelse om höjda ekonomiska anslag för att kunna gå ännu snabbare fram med att bygga upp ett ännu starkare totalförsvar. Jag hoppas även att vi tillsammans med de andra allierade kan bygga upp ett starkare europeiskt Nato.Jag vill understryka att detta är en utmaning som ligger framför oss. Jag vågar dock påstå att de allra flesta parametrar hittills har pekat på att uppbyggnaden av totalförsvaret följer planen.Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att uppbyggnaden av totalförsvaret – både det vi har fattat beslut om och det som ligger framför oss – i termer av ekonomiska volymer är en av de största samhällsreformer Sverige har gjort sedan det tidiga 1990-talet. Det är mitt och Markus Selins ansvar att se till att vi är framgångsrika i denna uppbyggnad. Ansvaret ligger framför allt på mig, men jag vet att riksdagen och försvarsutskottet också har ett väldigt viktigt uppdrag i detta för att se till att varje krona som satsas på försvaret bidrar till höjd förmåga.

Fru talman! Till stor del håller jag med försvarsministern. Jag vill dock belysa några saker och kanske ge några tips på vägen.Jag funderar på om inte regeringen och vi borde följa upp kostnadsutvecklingen ännu tätare än årligen – kanske kvartalsvis. Det är en fundering jag bär på.Ekonomistyrningsverket har släppt flera bra rapporter om försvarsutgifter. Myndigheten har konkreta förslag som bara är ett par år gamla. Ett förslag är att planering och finansiering samlas i en och samma myndighet. Argumentet för detta är ganska logiskt: Om inte myndighetens ledning kan få befogenhet över det man håller på med blir man bakbunden.Ekonomistyrningsverket har även lyft fram en brist. Försvarets materielverk har inga investeringsplaner som vi kan följa. Det är väldigt konkret. Det är förmodligen Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket som sitter på de allra största budgetarna, så jag tycker att detta är väldigt intressant att nämna i det här sammanhanget.Hur vi ska finansiera detta är en framtida politisk fråga, fru talman. Jag kan bara säga att jag som socialdemokrat tror att vi behöver höja skatten och låna. Jag tror inte att vi bara kan låna och skjuta över kostnaden på kommande generationer. Jag som socialdemokrat vill också att vi gör en uppdaterad säkerhetspolitisk analys.Avslutningsvis vill jag säga något om kopplingen mellan den inledande fasen och produktiviteten. Om vi slarvar med utbildningsproduktiviteten här och nu kommer kostnaden för att sätta upp våra krigsförband att öka.

Fru talman! Jag tackar Markus Selin för interpellationen.Jag vill göra några nedslag. Ett av dem gäller långsiktighet. Den förra regeringen lät genomföra en utredning som renderade i det faktum att det är riksdagen som tar beslut om den tolvåriga investeringsplanen. Att vi har en tolvårig materielinvesteringsplan gör att vi har en plan för uppbyggnad av totalförsvaret. När andra länder säger ”Köp!” eller ”Spendera!” är vi kraftigt hjälpta av att vi har en sådan långsiktighet i vår materielförsörjningsplan. I fjol gav vi till exempel Försvarsmakten och FMV ett beställningsbemyndigande att köpa försvarsmateriel för 126 miljarder. Det sker alltså en del genom den långsiktighet vi har.Markus Selin var inne på FMV. I ekonomiska termer ser vi att försvarsbudgeten ökar allra mest på materielsidan, och det finns skäl till detta. Det går snabbare, framför allt om man har en plan, att växa materiellt än att växa personellt. Det tar tid att utbilda nya människor. Vi ligger därför lite annorlunda till. Det beror på att vi började vår försvarsupprustning redan för några år sedan, inte minst genom totalförsvarsbeslutet 2020. Detta gör att vi har lite mer tonvikt på materiel än på personal.Vi måste släppa på. Vi kan inte ha en stark centralstyrning, för då kostar det tid. Ju mer vi släpper på, desto viktigare blir det med uppföljning och med mål- och resultatredovisning. Det handlar också om produktivitet. Hur ser det ut i krigsförbanden? Går krigsdugligheten, eller KDU, uppåt? Vi arbetar väldigt hårt med att se till att Försvarsmaktens budgetunderlag och, framför allt, mål- och resultatredovisning går att följa samt med att se till att detta bidrar till ett starkare försvar. Jag uppmanar försvarsutskottet att arbeta i samma anda.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.