Drivmedelspriset och en levande landsbygd

Fru talman! Eric Palmqvist har frågat näringsministern hur ministern och regeringen ser på Sveriges landsbygders möjlighet till utveckling med drivmedelspriser som tillhör de högsta i världen. Vidare har Eric Palmqvist frågat hur ministern och regeringen ser på förutsättningarna att stärka landsbygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism med drivmedelspriser som tillhör de högsta i världen. Slutligen har Eric Palmqvist frågat vilka eventuella kompensatoriska åtgärder som ministern och regeringen avser att vidta i syfte att bromsa de höga drivmedelsprisernas negativa effekter på den regionala utvecklingen i Sveriges landsbygdsregioner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Priserna på bensin och diesel har ökat kraftigt under det senaste året. Det finns flera orsaker till detta, men en viktig anledning är Rysslands pågående invasion av Ukraina som påverkar drivmedelspriserna i hela Europa. Råoljepriset har också över tid stigit beroende på att efterfrågan på drivmedel har ökat i takt med den stigande ekonomiska aktiviteten. Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången beror på höjda drivmedelsskatter. Regeringen har tvärtom lämnat ett förslag till riksdagen om sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84).

Jag har stor förståelse för att ökade drivmedelspriser påverkar dem som bor och driver företag på landsbygderna. Samtidigt är det ett faktum att vi behöver ställa om för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn. I glest bebyggda områden kommer bilen sannolikt fortsatt att vara det viktigaste färdmedlet. Elektrifiering och hållbara biodrivmedel kommer att bli avgörande för landsbygdernas omställning, och regeringen vidtar en rad åtgärder för att främja detta.

Omställningen måste dock ske på ett sätt som gör att hela Sverige kan vara med på den, även de som är beroende av bilen. Av bland annat den anledningen har riksdagen på regeringens förslag sänkt skatten för invånarna i drygt 70 glesbygdskommuner. Det finns även en särskild nedsättning av fordonsskatten för bilar som ägs av personer i glesbygd. Dessutom finns investeringsstöd för drivmedelsstationer i områden där servicen är gles. Transportbidraget är ytterligare ett instrument för att kompensera företag för långa avstånd till kunder och marknader.

Utöver detta avser regeringen att i kommande vårändringsbudget avisera att vi avser att tillfälligt höja skattenedsättningen för diesel i jord, skogs- och vattenbruksverksamhet med 2 kronor per liter utöver den nedsättning som redan i dag finns. Regeringen bedömer att cirka 26 000 företag omfattas av nedsättningen. Dessutom avser regeringen i kommande vårändringsbudget även att föreslå ett tillfälligt stöd om totalt 300 miljoner kronor till fjäderfä- och grissektorerna samt växthusföretagen. Dessa företag påverkas särskilt svårt av det höga kostnadsläget.

Regeringens engagemang för landsbygderna är mycket stort. Bland genomförda satsningar som förbättrar villkoren för Sveriges landsbygder kan nämnas ett särskilt driftsstöd till lanthandlarna i sårbara och utsatta områden, en fortsatt satsning på statlig närvaro i hela landet genom etablering av fler servicekontor samt en särskild satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar. Regeringen satsar också på fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet som bland annat möjliggör arbete på distans och gör att fler kan bo längre från sin arbetsplats.

Genom förslagen i den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik satsas cirka 60 miljarder kronor för åren 2023-2027 på att stärka jordbrukets konkurrenskraft, den gröna omställningen och utvecklingen på landsbygderna. Utöver detta beräknas cirka 4,3 miljarder kronor under samma period tillföras nationella åtgärder som möter målen i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det rör sig bland annat om medel till bredband och medel för att främja tillgången till kommersiell service.

Regeringen genomför också satsningar som direkt riktas mot landsbygdskommuner för att stärka deras kapacitet att hantera samhällsutmaningarna. Från och med 2020 finns en uppdaterad kostnadsutjämning som syftar till att i högre grad beakta strukturella skillnader som finns mellan kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också tillfört historiskt stora generella statsbidrag till kommunsektorn, dels en permanent höjning om 22,5 miljarder kronor under åren 2019-2022, varav cirka 18 miljarder kronor till kommunerna och 4,5 miljarder kronor till regionerna, dels ytterligare 31 miljarder kronor till kommunerna och regionerna åren 2020-2022 för att framför allt lindra effekterna av pandemin.

Därtill föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2022 ett särskilt stöd till befolkningsmässigt små kommuner om 300 miljoner kronor per år till och med 2024. Stödet ska fördelas till de kommuner som har färre än 9 000 invånare eller som får mest stöd via det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Vi ser i dag tecken som kan vara början på en ny utveckling. Bland annat pågår en omfattande grön industriell utveckling i norra Sverige kopplad till fossilfri produktion. Denna utveckling är mycket glädjande.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsminister Sätherberg för svaret, men det är tyvärr med viss besvikelse jag tar del av det. I interpellationsdebatter har man ofta ett slags grundläggande samsyn, och de politiska skillnaderna ligger i detaljerna. Men jag anser att dagens svar faktiskt visar att vi har väldigt olika synsätt på landsbygdernas förutsättningar.

Jag noterar att ministern i sitt svar försäkrar att regeringens engagemang för landsbygderna är mycket stort, och någonstans vill jag ändå uttrycka min uppskattning för det - även om jag anser att regeringen i mångt och mycket är ute och cyklar i sina åtgärder på det här området.

Sverige är ett avlångt land präglat av stora delar landsbygd och en hel del glesbygd. Runt omkring i vårt land finns en enastående innovationskraft och entreprenörsanda. Under mina år inom politiken har jag konstaterat att vi har duktiga jordbrukare, en modern skogsindustri, en hypermodern gruvindustri, en växande besöksnäring - om man bortser från coronapandemins negativa effekter - och en lång rad andra företag, stora som små, som bedriver sin verksamhet långt bortanför ändhållplatserna på SL:s linjekarta.

Det finns mycket att vara stolt över som svensk, och det finns mycket att värna om. Jag vill tro att landsbygdsministern håller med mig om detta.

Min utgångspunkt är emellertid att det bästa sättet att värna människor, företag och kommuner ute i landet är att ge dem rimliga förutsättningar från början. Det bidrar till framåtanda, framtidstro och stolthet. Jag tror inte på den socialdemokratiska modellen att först beskatta dem tills de nästan går under för att sedan kasta åt dem smulor för att de inte ska gå omkull. Jag anser inte att det på något vis är ett sunt förhållningssätt.

Företagen på landsbygden är beroende av att det finns tillgänglig arbetskraft och fungerande samhällen med samhällsservice och kommersiell service inom räckhåll. Kommunerna och regionerna som står för servicen är även de beroende av arbetskraft. Människorna som efterfrågar denna service, som inte sällan är lite sämre än den som erbjuds i storstäderna, behöver trots långa avstånd ha ekonomiska förutsättningar att pendla såväl till sina arbeten som till ett rikt socialt liv, och då behövs bilen. Det finns inga andra rimliga alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De orimligt höga bränslepriserna inkräktar i dag på människors sociala liv. Har vi råd att besöka farmor i helgen? Har vi råd att skjutsa barnen till träningen? Vi ser till och med hur folk börjar säga upp sig eller låter bli att söka arbeten som det är för dyrt att pendla till. Det kan, om man inte bromsar utvecklingen, leda till mycket negativa effekter för svenska landsbygder.

Samtidigt fokuserar regeringen på att mildra effekterna med olika bidrag och stöd - bidrag och stöd som aldrig hade behövts i den omfattningen om man bedrivit en sansad politik från första början.

Fru talman! Delar inte landsbygdsministern min uppfattning att det är bättre att skapa rimliga grundförutsättningar för hela landet att leva och frodas i stället för att tvinga ned människor på knä och låta dem ta emot regeringens allmosor?

Fru talman! Jag gav mig in i denna debatt eftersom bränslepriser är något som engagerar mig.

Ministern säger i sitt svar till min kollega: "Priserna på bensin och diesel har ökat kraftigt under det senaste året. Det finns flera orsaker till detta, men en viktig anledning är Rysslands pågående invasion av Ukraina som påverkar drivmedelspriserna i hela Europa."

Detta är förvisso sant, men det stora problemet vi har att tampas med är reduktionsplikten. Jag tittade precis hur mycket som skiljer i pris mellan Sverige och Danmark. Vårt pris är 24,32 per liter medan det i Danmark är 18,45, omräknat till svenska kronor. Det är en skillnad på 5,87.

Företagens konkurrenssituation blir hopplös, och svaret finner man i den reduktionsplikt som beslutats. Våra företag, framför allt de som ligger på landsbygden, har inte en chans att klara sig.

Jag träffade åkare i Dalarna i går, och jag pratar ofta med företag inom åkeri och entreprenad, till exempel skogsentreprenörer. Det finns företag som vid arbetsdagens slut har förlorat 18 000 kronor. Det hade alltså varit billigare att stanna hemma. Det går inte att ha ett förhållande där företagen förlorar pengar varje gång de anställda åker ut och arbetar. Det kan bara sluta på ett sätt - med konkurser.

I Tidningen Näringslivet säger Anders Robertsson, vd på Maskinentreprenörerna: "Priserna på energi kan gå upp ännu mer och då går man back på jobben. Det här är en allvarlig kris för branschen och vi kan räkna med konkurser. Medelåldern i branschen är hög så det kan också bli så att många väljer att avsluta karriären nu."

Då står vi i en situation där företagen väljer att lägga ned. Hur ska vi då klara utbyggnaden av vårt samhälle? Vid vägbyggen, husbyggen och annat krävs ju både människor som gör jobbet och maskiner, för det var länge sedan vi lämnade skottkärran och spaden hemma. Men nu gör bränslepriserna det omöjligt.

Ute på landsbygden ligger en massa småföretag som är legotillverkare åt de större industrierna. Det krävs transporter både för att de ska få sitt råmaterial och för att de ska få ut de färdiga produkterna till slutkunden. Men i dag har de inte råd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har en god vän som är djurtransportör. Han berättade för mig att de som har gårdar med djurproduktion inte längre pratar om det höga priset, för det enda de diskuterar är när de ska lägga ned. Vad händer då?

Djurproduktion, jordbruksproduktion med mera sker ju ute på landsbygden. Vi ser inte särskilt många ladugårdar och sädesfält i centrala Stockholm eller Göteborg. Därför måste människorna på landsbygden kunna leva och verka så att vi får matproduktion och den industriella verksamhet som behövs. Då kan vi inte ha den situation vi har nu.

Fru talman! Båda ledamöterna nämnde det som sker just nu i och med Rysslands invasion av Ukraina, och regeringen jobbar hårt med att stötta Ukraina och försöker även lindra de effekter som detta orättfärdiga krig har på Sverige.

Låt mig kommentera några saker. Jag håller med ledamoten Eric Palmqvist om att vi har olika syn på mycket. Jag delar exempelvis inte Sverigedemokraternas syn på marknadslösningar.

Jag bor i glesbygd och vet att marknadslösningar inte är glesbygdens bästa vän när det gäller till exempel arbetskraft. Det krävs utbildningar, och man måste själv få bestämma var och hur de ska bedrivas. Detsamma gäller apoteksreformen, där marknadslösningen inte heller har gynnat glesbygden, och bilprovningen, som blev jättedyr.

Jag vet att Sverigedemokraterna står upp för marknadslösningar i alla lägen. Men jag tror inte att det bor några sverigedemokrater i Sveriges glesbygd, för då skulle de veta att marknadslösningar som modell inte funkar. I stället krävs ett starkare samhälle.

Jag kommer att komma in på den satsning som regeringen presenterade i går. Vi kan i detta läge heller inte vara beroende av Ryssland eller Saudiarabien för insatsvaror och drivmedel - det är ännu mer tydligt - utan regeringens åsikt är att vi ska skapa nya gröna jobb på landsbygden i Sverige som det svenska jordbruket och skogsbruket kan bidra till i form av mer biodrivmedel. Vi måste ta bort det beroende vi har om vi ska kunna få den konkurrenskraft som vi vill ha i vårt jordbruk.

I går talade regeringen om olika satsningar och förslag. På kort sikt blir det bland annat en tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin. Det blir också en drivmedelskompensation till privatpersoner som äger en bil, och det blir 500 kronor extra om man bor i Sveriges gles- eller landsbygder. Det är alltså en tydlig inriktning på längre avstånd.

Det blir också ytterligare medel till klimatbonussystemet och en elpriskompensation för det som vi ser i södra Sverige där man inte har tillräckligt utbyggd förnybar kraft, vilket gör att industrin letar sig till norr. Det blir också ett reformerat reseavdrag som presenteras på torsdag. Jag skulle gärna vilja höra Sverigedemokraternas åsikt där, då det reformerade reseavdraget är i enlighet med Landsbygdskommitténs förslag. Jag var en av dem som satt i kommittén på den tiden. Då ska man veta att vi var eniga en hel dag, men dagen efter gick Moderaterna ut och sa: "Nej, vi står inte upp för att det är avstånd som gäller, utan vi måste också ha tidsvinsten." Detta är Sverigedemokraternas partner i budgetarbete och annat, och då undrar jag om man kommer att stå upp för att det ska vara ett reseavdrag som gör att det faktiskt blir bättre på Sveriges landsbygd.

Det blir också en pausad reduktionsplikt på dagens nivå och ett uppdrag, utöver det uppdrag som redan finns till Energimyndigheten om en kontrollstation när det gäller reduktionsplikten, att återkomma redan i september för att kunna följa hur påverkan blir. Det blir också en pausad bnp-indexering av drivmedelsskatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså ett brett och stort paket som träffar Sveriges landsbygd väldigt noga, kanske speciellt den glesbygd där man har de längsta avstånden.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Det är lätt i sådana här sammanhang att peka finger och kritisera utan att framföra vad man själv vill. Därför avser jag att kort redogöra för våra förslag på området, som presenterades tidigare i dag.

Sverigedemokraterna föreslår att punktskatten sänks permanent med ytterligare 2 kronor utöver de 50 öre som redan är beslutade, något som vi har för avsikt att gå fram med i vårbudgeten.

Vi vill också varaktigt sänka den extremt höga nivån på reduktionsplikten till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin, vilket skulle ge ett bränslepris som är flera kronor lägre vid pump jämfört med i dag.

Vi vill även sänka momsen på drivmedel till 6 procent under en övergångsperiod, inledningsvis sex månader, till följd av det pågående kriget i Ukraina. Sammantaget skulle detta leda till ett dieselpris som är drygt 9 kronor lägre per liter än i dag och till att bensinpriset kan sänkas med omkring 6,50 kronor per liter.

Jag menar att detta är handlingskraftiga förslag som till skillnad från regeringens politik skulle skapa helt andra förutsättningar för människor och företag på landsbygden.

Att som landsbygdsministern gör i sitt första svar till mig, alltså låta påskina att det är regeringen som tar initiativ till en skattesänkning på drivmedel, är lite osnyggt med tanke på att det är en konsekvens av den blågula budget som Socialdemokraterna regerar på mot sin vilja.

Jag tycker heller inte att det är snyggt att påstå att de höga priserna inte beror på skattehöjningar, när de gångna årens S-MP-regeringar har genomfört en rad skattehöjningar på just drivmedel.

Inte heller tycker jag att det är snyggt att påstå att de höga bränslepriserna beror på Putins krig mot Ukraina. För inte har väl den socialdemokratiska regeringen gett upp beskattningsrätten av svenska drivmedel till Putin? Mer än 60 procent av det vi betalar vid pump är ju faktiskt skatter. Eller menar ministern att det är Putin som tvingat regeringen att driva igenom reduktionsplikten, det beslut som i särklass haft störst inverkan på de höga drivmedelspriserna?

Faktum är att vi redan ser hur de extrema drivmedelspriserna slår emot lantbrukare och åkerier. Vi ser hur företagare lägger ned verksamheter, och senast i går läste jag om fiskare som ställer sina båtar, detta i ett läge när det är krig i Europa, bara 100 mil bort, i ett land som är en gigantisk veteexportör.

I det här läget borde regeringen förstå att få saker är så viktiga som att öka vår självförsörjningsgrad inom alla sektorer genom att ge de svenska landsbygderna de bästa förutsättningar. Vi befinner oss i ett exceptionellt läge där regeringen borde ta varje given chans att stärka moralen och produktionen i hela landet, men i stället ger den oss en politik som resulterar i den högsta inflationen på 30 år. Det håller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med regeringens politik kommer det inte att finnas något investeringsutrymme för företagen på landsbygden att genomföra någon grön omställning. Om det vill sig riktigt illa kanske det inte ens kommer att finnas några företag eller människor kvar som har råd att bo utanför städerna.

Fru talman! Jag undrar om detta är en risk som regeringen är beredd att ta eller ett offer som regeringen är beredd att göra, allt i den gröna omställningens namn.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Precis nu fick jag ett meddelande från ett företag i Värmland. Där står: "Vi driver ett litet åkeri i Värmland och har en otroligt tuff situation för att vårt företag ska överleva. Vi vill driva eget. Vi behöver inte tjäna en förmögenhet och leva lyxliv, men vi vill ha ett normalt, drägligt liv." Detta kom direkt från en företagare ute på landsbygden.

I går ställde en djurtransportör sina bilar därför att det inte gick att bedriva verksamheten. Det är ett krisläge. När vi inte kan få matproduktionen att fungera därför att det är för dyrt att bedriva verksamheten måste även regeringen reagera. Detta duger inte. Hur ska företagarna överleva? Hur ska de kunna producera det kött vi behöver när vi kommer till affären? Hur ska de kunna producera mjölken? Och vem ska transportera det till mejerier, till slakterier och slutligen till butiker, när det inte går att bedriva verksamhet därför att vi har ett bränslepris i Sverige som ligger långt över priset i våra jämförbara konkurrentländer? Det går inte. Det är enkel matematik. Jag hade bara en fyra i matte. Jag ber om ursäkt för det, men jag kan räkna så pass mycket att jag ser att det inte fungerar.

Det är märkligt att regeringen konsekvent säger att det är Putins fel. Nej, det är det inte. Det är regeringens beslut som har fått konsekvenser för våra företag och för människors möjligheter att leva på landsbygden. Där måste regeringen tänka om.

Fru talman! Jag tänker inte prata om vilka olika betyg vi hade eller inte hade, men om man inte tror att Putins invasion och krig mot Ukraina betyder något för de insatsvaror som vi diskuterar här tror jag att man får sätta sig i skolbänken igen. Vi ser att priserna ökar i hela Europa. Det är inte bara i Sverige vi får ökade priser på insatsvaror, utan det sker i hela Europa.

Det är ett tufft läge för många branscher, och en av ledamöterna tog upp jordbruket. Därför aviserade vi för några veckor sedan en stödmiljard i vårändringsbudgeten, och i och med den skattenedsättning och den tillfälliga skattesänkning på diesel och bensin som vi presenterade i går har vi gått ned till den lägsta så kallade nedsättning som vi kan ha i EU för just jordbruket.

De åtgärder som vi presenterade i går var en bred palett. Jag såg i min telefon det förslag som Sverigedemokraterna presenterade i dag och som jag tror uppgick till 34 miljarder kronor, samtidigt som det aviserades, i alla fall i den tidning som jag läste, att det absolut inte behövdes någon ökning av andra skatter för att finansiera vare sig detta eller försvaret, utan i stället skulle utgifterna minskas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då har jag en fråga till Sverigedemokraterna. Vad är det Sverigedemokraterna vill spara på i statens utgifter? Är det pensionerna? Är det äldrevården? Är det skolan? Är det äldreomsorgen? Är det sjukvården? Om man lägger fram ett paket på 34 miljarder kronor och samtidigt säger att de ökade försvarsutgifterna, som jag tror att vi i bred enighet kommer att besluta om, inte behöver finansieras på något nytt sätt måste man också vara beredd att visa på vad man vill minska utgifterna. Detta tror jag vore intressant för svenska folket att få svar på. Vad är det man inte tycker behöver finansieras på det sätt som sker nu?

Det pågår ett krig, och regeringen gör många åtgärder för att lindra effekterna av det krig som Ryssland har startat i och med att de har invaderat Ukraina. Man kan inte göra allt, men man försöker lindra många av de effekter som detta medför. Det är viktigt att försöka göra så mycket man kan. Därför presenterade regeringen i går den tillfälligt sänkta skatten på diesel och bensin. Denna drivmedelskompensation riktar sig än mer till dem som bor i Sveriges glesbygder. Ytterligare medel går till klimatbonussystemet så att vi faktiskt också ställer om och inte gör oss så beroende av de varor som vi över huvud taget inte kan styra priset på. Elpriskompensationen förlängs i södra Sverige. Det blir även ett tillfälligt höjt bostadsbidrag till barnfamiljer så att de ska kunna konsumera den mat som vi vill att jordbrukarna producerar.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för detta. Jag hinner inte här gå in på vår vårbudget. Jag hinner inte heller bemöta det som landsbygdsministern har nämnt om marknadslösningar eller reseavdrag. Det var inte heller riktigt det som interpellationen handlade om.

Jag har en artikel från Norrländska Socialdemokraten med mig här i dag. Rubriken lyder: De bor på sista utposten - har 23 mil till centrum.

Artikeln handlar om förutsättningarna för människorna i byn Saivomuotka mellan Pajala och Kiruna i min egen valkrets. Den beskriver verkligheten i en del av Sverige som jag inte vet om landsbygdsministern någonsin har besökt.

Jag föreslår att landsbygdsministern läser artikeln. Jag skulle önska att hon för en stund försöker sätta sig in i dessa människors förutsättningar, och jag skulle önska att landsbygdsministern förstod att Saivomuotka inte är den enda byn i Sverige som har långt till precis allting. Jag kan även nämna Laisvall, Maunu och Ritsem, och listan kan göras lång.

År 2007, när jag köpte min första dieselbil, kostade en liter diesel 9,90. Nu, 13 år senare, har den tangerat ett pris som är tre gånger så högt. Inte någon annan vara, förutom möjligen villor och bostadsrätter på attraktiva innerstadsadresser, har haft en sådan kostnadsutveckling. Eftersom Sverige är ett land som präglas av stora avstånd och gles befolkning som är beroende av bilen i vardagen är det min bestämda uppfattning att regeringens föreslagna åtgärder på området är långt ifrån tillräckliga.

Fru talman! När jag nu avrundar denna debatt gör jag det med en oro för att landsbygdsministern, trots sina uttalade goda avsikter, inte riktigt förstår hur illa det är. Jag hade önskat att hon hade kunnat lugna ned mig på den fronten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror inte att några landsbygdsbor delar åsikten att reseavdraget inte har med landsbygden att göra. Det är naturligtvis en väldigt viktig förutsättning, speciellt för den by som ledamoten pratar om, att det finns ett fungerande reseavdrag för att man ska kunna resa till sin arbetsplats. Det gäller speciellt om man har de långa avstånd som ledamoten berättade om.

Men jag kan också tala om för ledamoten att regeringen just nu arbetar hårt med att stötta Ukraina och att försöka mildra effekterna för Sverige, det vill säga att stärka Sverige. Vi behöver göra båda dessa saker just nu. Det handlar om tuffa sanktioner mot Ryssland som har inlett detta orättfärdiga krig. Detta gör vi på en mängd områden.

Första gången som Sverigedemokraterna på riktigt hade chansen att besluta om en budget och lade fram en budgetreservation som gick igenom här i Sveriges riksdag kunde jag egentligen inte utläsa en enda landsbygdssatsning i den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.