Dopningslaboratoriets framtid

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 26 maj 2009

Interpellation: Dopningslaboratoriets framtid

Interpellation 2008/09:508 av Lilja, Lars (s)

den 13 maj

Interpellation

2008/09:508 Dopningslaboratoriets framtid

av Lars Lilja (s)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Svensk idrott bedriver ett framgångsrikt antidopningsarbete. Sverige har skrivit på Europarådets konvention mot dopning och var aktivt i bildandet av World Anti-Doping Agency (Wada). En viktig del av arbetet mot dopning är de dopningskontroller som RF:s dopningskommission genomför varje år. I Ds 2002:4 Handlingsplan mot dopning inom idrotten föreslogs att målet skulle vara 4 500 genomförda kontroller 2005. Detta mål nåddes aldrig. År 2004 och 2005 genomfördes drygt 4 000 kontroller för att sedan sjunka till dagens resultat med ca 3 500 genomförda kontroller de senaste åren. Orsaken till detta är att anslaget till idrottens arbete mot dopning inte ökat samtidigt som testerna blivit dyrare att genomföra. Det beror på mer komplicerade analysmetoder som kräver mer avancerad utrustning på dopningslaboratoriet på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Eftersom antalet dopningsprover stannat på 3 500 per år innebär det att dopningslaboratoriet har ekonomiska problem. För att dopningslaboratoriet ska få ha kvar sin ackreditering hos Wada krävs att man gör ett visst antal analyser per år samt att laboratoriet håller en viss minimistandard när det gäller analysmetoder.

För att Sverige ska behålla sin tätposition i världen när det gäller antidopningsarbetet är det viktigt att vi har ett av Wada ackrediterat laboratorium. Med den nuvarande utvecklingen när det gäller antal tester och ökade kostnader för dessa är dopningslaboratoriets existens hotad.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att Sverige även i fortsättningen ska kunna ha ett av Wada ackrediterat dopningslaboratorium?