Digital likvärdighet i skolan

Interpellationsdebatt 26 november 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 96 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Maria Stockhaus har frågat mig när jag avser att börja ta mitt ansvar när det gäller de initiativ i den skoldigiplan som ligger på Utbildningsdepartementets bord.

Fokus i skolan ska vara på kunskap och bildning. Alla elever har rätt till undervisning utifrån hela läroplanen. Digitala verktyg är en viktig del i undervisningen, inte minst i ämnena matematik och teknik. Därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten bland annat för grund- och gymnasieskolan så att digitala verktyg är en del av innehållet i läroplanernas kurs- och ämnesplaner sedan juli 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens skolinspektion har gjort en granskning av hur vissa skolor arbetar med digitala verktyg i undervisningen i högstadiet. Granskningen visar att det ser väldigt olika ut i olika klassrum. Detta ger en indikation på de problem med likvärdighet som finns i svensk skola. Därför anser regeringen att staten fortsatt bör ta ett ansvar för att stärka den digitala likvärdigheten i skolan.

Arbetet med digitaliseringen av skolväsendet pågår för fullt. Digitaliseringen av skolan innebär såväl möjligheter som risker. Rätt använda kan digitala verktyg utveckla undervisningen och underlätta lärarnas arbetsmiljö. Det är huvudmännens ansvar att se till att lärare och annan personal får den kompetensutveckling de behöver för att kunna utföra sitt uppdrag så att de kan använda digitala verktyg på bästa sätt i undervisningen.

För att staka ut en riktning och stärka likvärdigheten beslutade regeringen 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Regeringen slöt därefter en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som tog fram en handlingsplan i syfte att förverkliga digitaliseringsstrategin. Handlingsplanen omfattar en kartläggning av pågående insatser och aktiviteter samt av övergripande behov inom skolväsendet. Den visar SKL:s bedömning av vad olika aktörer behöver göra för att uppfylla målen i strategin.

Regeringen håller med SKL om att många aktörer behöver bidra i digitaliseringen av skolväsendet. Handlingsplanen är dock inte en steg-för-steg-instruktion för den enskilda huvudmannen eller skolan. För att förverkliga visionen i strategin behöver ett utvecklingsarbete ske på alla nivåer, inte minst på regional och lokal nivå. En nyckelfaktor är att digitaliseringen integreras i det systematiska kvalitetsarbetet.

Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att främja digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och huvudmän att ta till vara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration. Arbetet ska utgå från den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. I arbetet ingår även att följa upp målen i den nationella digitaliseringsstrategin och vilket genomslag den får i verksamheterna. Inom ramen för detta uppdrag har Skolverket utvecklat, publicerat och genomfört flera insatser och aktiviteter som svarar mot digitaliseringsstrategins fokusområden.


Anf. 97 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering och att använda digitala verktyg generellt i samhället. Det förpliktar. Det förutsätter också att vi har ett utbildningssystem som ger alla digital kompetens och förståelse för hur digitala verktyg fungerar och hur de kan användas.

I många andra länder har man tagit krafttag för att säkerställa att alla skolor och elever får tillgång till digitala verktyg. I flera av våra grannländer mäter man också digital kompetens i nationella prov. EU har också digital kompetens som en av nyckelkompetenserna för EU:s framtida konkurrenskraft och utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har fattat beslut om en digital strategi för skolan. Skolverket har gjort en del för att underlätta för skolor och huvudmän att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Men det är alldeles uppenbart att det inte är tillräckligt.

Skolinspektionen har gjort en granskning som visar det ganska tydligt, och då har man ändå tittat på en ganska begränsad del. Man har tittat på matte och teknik i årskurs 7-9. Det som man har kommit fram till förskräcker.

Det är 59 procent som använder digital teknik i liten utsträckning. Itstrategier hos huvudmän är inte konkretiserade och används inte på 83 procent av skolorna. Det är 78 procent som inte uppfyller de krav på användning av digital teknik som finns i årskurs 7-9. Skolor har tillgång till it-tekniskt stöd men inte till it-pedagogiskt stöd.

Menar vi allvar med att skolan verkligen ska utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs åtgärder och tydligare styrning. SKL har tagit fram en skoldigiplan efter dialog med regeringen, som utbildningsministern också säger i sitt svar. Men det behöver förverkligas. Man behöver ta tag i de punkter som finns i planen. Man kan också fundera över att man inte också involverade Friskolornas riksförbund när man hade diskussionen med SKL eftersom totalt 15 procent av eleverna går i fristående skolor.

Skoldigiplan innehåller många viktiga steg för att strategin som regeringen har beslutat om ska bli verklighet. Ett antal punkter kräver åtgärder från regeringen. Det är bestämt 13 stycken. Det handlar bland annat om att stärka samordningen via Skolverket med stöd för till exempel upphandling och fortbildning.

Det behövs ett avtal mellan SKL och regeringen och Friskolornas riksförbund om utvecklingen av digitaliseringen i skolan, finansiering av en fortbildningssatsning och inte minst lärarutbildningarna. Det handlar om hur de lever upp till förändrade läroplaner. I planen finns att man behöver förändra lärarutbildningen. Det handlar också om förenklad informationsöverföring och standarder.

Fru talman! Det är lätt att ta fram en strategi. Men den är inte värd papperet den är skriven på om den inte leder till konkreta åtgärder. När tänker regeringen ta tag i de punkter som finns i skoldigiplanen?


Anf. 98 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag ska börja med att helt hålla med Maria Stockhaus om det allra sista. Det är lätt att skriva punkter på ett papper men mycket svårare att se till att de blir verklighet. Ett tydligt exempel på det är den genomgång som Skolinspektionen har gjort av hur arbetet går till.

Vi befinner oss i ett läge där svensk skola har digitaliserats rätt så kraftigt under ett antal år. Vi har också många år bakom oss där väldigt lite gjordes. Det är lätt att skriva och föreskriva hur man ska göra och mycket svårare att se till att det blir verklighet.

Vad är det Sveriges lärare själva säger att de behöver för att kunna tillvarata digitaliseringens fulla potential? En viktig sak som ständigt återkommer i de utvärderingar som görs är lärarnas behov av kompetensutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har regeringen sett till att Skolverket har möjligheter att arbeta med ett uthålligt stöd till landets skolor, ett skolutvecklingsprogram. Vi har ett antal nationella skolutvecklingsprogram. Ett av dem är fokuserat på digitaliseringen och ser till att våra skolor får goda möjligheter att vidareutveckla lärarnas kompetens.

Det gäller till exempel i programmering, vilket är ett ämnesområde som är nytt i våra kursplaner. Där hade väldigt många lärare ett mycket stort behov av att snabbt sätta sig in i ett nytt ämnesområde. Det handlar också om digitala verktyg. Det är precis det som Maria Stockhaus lyfte upp i sitt inlägg att Skolinspektionen haft synpunkter på.

Det handlar också om informationssökning och källkritik på nätet. Det är ett ämnesområde som blir allt viktigare i en tid där fakta och åsikter blandas hej vilt i debatten. Tack vare de nationella skolutvecklingsprogrammen och att Skolverket får möjlighet att uthålligt och år för år arbeta med att ge stöd till skolorna och lärarna finns det nu tillgång till ett mycket bättre stöd än vad det fanns för bara några år sedan.

Jag vill också peka på det stora arbete som görs med att säkerställa att vi ska kunna övergå till nationella prov som genomförs, tas fram och hanteras på ett digitalt sätt. Detta är ett väldigt stort arbete, och Skolverket arbetar för fullt. Bara för några veckor sedan fick man ett förtydligande bemyndigande att meddela föreskrifter om nationella prov, deltagande och tekniska krav för huvudmännen.

Det är en stor uppgift för Skolverket, men framför allt för huvudmännen, att se till att digitala prov kan genomföras på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Alla som har varit på en arbetsplats vet hur beroende man är av att nätet inte går ned. Det måste funka när de digitala proven skrivs, och här finns en hel del kvar att göra ute hos många huvudmän.

Fru talman! Mycket görs på detta område. Jag känner sedan gammalt till att Maria Stockhaus är väldigt otålig, och jag vet att hon var otålig också under alliansregeringens tid när det gällde den tidens framgångar eller brist på framgångar avseende digitaliseringen av skolan.

Som svar på Maria Stockhaus fråga får jag lämna det lite tråkiga ministersvaret att beredning pågår i Regeringskansliet. Vi har fått in skoldigiplanen från SKL och arbetar med att ta hand om förslagen. Vi kommer att återkomma till hur vi går vidare med dem.


Anf. 99 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Som utbildningsministern nämnde finns det en deadline 2022 för när det är tänkt att de nationella proven ska göras digitalt. Nu börjar det komma signaler från ansvariga på Skolverket om att den tidsplanen inte kommer att hålla. Kommunerna har helt enkelt inte infrastrukturen på plats för att klara uppdraget.

Denna interpellation handlar om digital likvärdighet. Det finns redan i dag kommuner där elever gör många av sina prov digitalt. Med tanke på att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder är det svårt att acceptera att vi inte 2022 skulle kunna göra våra nationella prov digitalt. Det krävs tuffare styrning gentemot huvudmännen för att detta ska bli verklighet.

De nationella proven är faktiskt den enda del av strategin och av det som har med skolans digitalisering att göra som är tidssatt. I det förslag till strategi som Skolverket skrev fanns det en tidsram, åtminstone för när infrastrukturen skulle finnas på plats på alla skolor. Detta var väldigt tydligt gentemot huvudmännen. Nu är det inte alls lika tydligt. När ska strategin egentligen vara verklighet? När ska skolorna fullt ut kunna använda digitala verktyg?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som det ser ut nu finns det kommuner och skolor som drar ifrån, där digitala verktyg är en självklarhet och lärare vet när och hur man ska använda dem. På vissa skolor finns ingenting alls. Möjligtvis finns några datorer eller lärplattor, men lärarna har ingen kompetens när det gäller hur de ska användas. Ibland funkar inte infrastrukturen. Då vågar man inte använda dem för att man är rädd för att det ska gå ned. Eller så tar det halva lektionen innan alla elever är inloggade. För en regering som säger sig värna likvärdighet, som denna regering gör, borde detta vara besvärande och en fråga som har hög prioritet.

Föräldrar som har det bra ställt ser till att det finns digitala verktyg hemma så att barnen har möjlighet att både göra skolarbete och andra saker på dem och att lära sig att använda digital teknik som ett naturligt verktyg i vardagen. I andra familjer, oftast de som har det sämre ställt, är det inte alls lika självklart att det finns. I kommuner där man har infört det som kallas en-till-en och sett till att eleverna dessutom har möjlighet att ta med sig datorn eller lärplattan hem har det för en del familjer varit den dator som familjen har tillgång till.

Alla elever förtjänar att gå i en skola som är en del av samhället runt omkring, där digitaliseringens möjligheter tas till vara och där eleverna får den digitala kompetens som arbetslivet kommer att kräva att de har. Det finns en lista över nödvändiga åtgärder. Som det ser ut just nu ute i våra kommuner är det väldigt olikvärdigt. På vissa håll fungerar det jättebra, på andra inte.

Jag tycker att detta är anmärkningsvärt. Svaret att ni bereder frågan är trist. Det är bråttom. Många kommuner och skolor drar ifrån, och många elever får i dagsläget inte med sig det de har rätt till enligt våra styrdokument.

Hur ser utbildningsministern på detta med tidsramar när det gäller att sätta press på huvudmännen? Det fanns med i Skolverkets ursprungliga förslag till strategi men togs sedan bort när förslaget bereddes i Regeringskansliet.


Anf. 100 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Maria Stockhaus efterlyser tuffare styrning av huvudmännen. Jag vill påminna om att Skolverket för bara några veckor sedan fick ett nytt bemyndigande från regeringen. Detta var ett svar på en begäran från Skolverket. Man uppgav att man behövde ett lite tuffare mandat för att kunna begära viss teknisk infrastruktur och vissa tekniska lösningar hos huvudmännen.

Jag är väldigt angelägen om att den digitalisering som vi nu arbetar med i den svenska skolan ska understödja elevernas kunskapsutveckling. Jag är angelägen om att den ska vara likvärdig - att vilket hem man är född i eller vilken skola man går i inte ska spela någon roll för hur mycket man lär sig när det gäller att använda digitala verktyg och hur mycket man lär sig inom viktiga ämnesområden som källkritik eller programmering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, Maria Stockhaus, vi ligger efter. När jag tittar på Sverige och framför allt deltagandet i nationella prov ser jag att vi, i jämförelse med andra europeiska och nordiska länder och länder på andra sidan Atlanten, ligger långt framme när det gäller tillgång till teknisk infrastruktur och arbetslivets behov av digitalt kunniga personer. Vi har en stor exportindustri och exporterar både produkter och tjänster, vilket är beroende av att vi har goda kunskaper i programmering och god kompetensförsörjning när det gäller systemkunskap och liknande.

Men vi digitaliserar våra nationella prov senare än man gör i många andra länder. Eftersom jag tycker att det är långtråkigt med politiker som står och skyller ifrån sig på sina företrädare kan jag bara konstatera att det är ett faktum att vi har startat senare än andra.

När vi nu har startat senare än andra länder med den nödvändiga digitaliseringen av de nationella proven ska vi göra den på ett sådant sätt att de kan genomföras på ett likvärdigt sätt. Jag kommer att se till att Skolverket får de mandat och de verktyg de behöver, och jag kommer att vara väldigt angelägen och följa arbetet mycket noga så att det sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt.

Jag har egen erfarenhet av hur det går till när myndigheter och huvudmän får lite för snäva tidsramar. Det kostar i slutändan alltid för eleverna och för de hårt arbetande lärarna och rektorerna i svensk skola när reformer genomförs med otillräckliga tidsramar. För mig är det viktigare att detta blir riktigt och rätt gjort än att det går fort. Samtidigt har Skolverket ett uppdrag, och det kommer jag att följa för att se till att det utförs på ett klokt sätt.


Anf. 101 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Exemplen på möjligheter när det gäller skolans digitalisering är ganska många. Det finns redan nu AI-lösningar som kan identifiera elever som riskerar att ha svårigheter med läs- och skrivinlärning och eventuellt har diagnosen dyslexi. Detta används redan i ett antal kommuner som har infrastrukturen på plats, till skillnad från en hel del kommuner där infrastrukturen inte fungerar på ett sådant sätt att det går att använda.

Det finns i dag digitala läromedel som underlättar individualisering och ger elever möjlighet att ta till sig kunskaper via text, uppläst material och film, bland annat. Forskning visar att framför allt pojkar gynnas av de möjligheter som tillgång till digitala verktyg ger. Digital kompetens är viktig, och det är svårt att få den om man inte har tillgång till digitala verktyg i skolan.

Verktygen i sig kommer aldrig att åstadkomma någon förändring; även detta visar forskning ganska tydligt. De kan till och med göra resultaten sämre om inte infrastrukturen fungerar, naturligtvis, men framför allt om det inte finns en kompetent lärare i klassrummet, som förutom att vara en skicklig lärare också vet hur dessa verktyg används på rätt sätt.

Där kommer lärarutbildningen in. En av de punkter som SKL har lyft som väldigt viktig i skoldigiplanen är att de nyutexaminerade lärare som kommer ut från våra lärarutbildningar faktiskt har digital kompetens kopplad till det pedagogiska uppdraget.

Det finns lärosäten, exempelvis Linnéuniversitetet, som har påbörjat en utveckling med att få in digitalisering i lärarutbildningen, men det ser inte ut så överallt. Huvudmän som tar emot nyexade lärare vittnar om att de sällan har tillräcklig digital kompetens för att jobba i ett klassrum där infrastrukturen finns på plats. När tänker regeringen ta tag i frågan om digitalisering i lärarutbildningen?


Anf. 102 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kommer att begränsa mitt svar till det som hör till mitt ansvarsområde. Dit hör inte lärarutbildningen.

Maria Stockhaus anförande kan inte tolkas på något annat sätt än att hon är nöjd med att regeringen äntligen tar tag i frågan om digitalisering efter en lång period då väldigt lite hände. Det är bra att vi gör det, men jag kommer som utbildningsminister att ta ansvar för att skolans digitalisering och det som ligger längst fram och just nu är mest aktuellt, digitaliseringen av de viktiga nationella proven, kan genomföras på ett sådant sätt att det blir både likvärdigt och rättssäkert och också tekniskt hållbart. Jag kommer att lägga stor möda på att följa det arbetet och se till att det blir gjort på ett bra sätt.

Jag vill också passa på tillfället att påpeka hur viktigt det är att artificiell intelligens, AI, som Maria Stockhaus talar sig så varm för här, används på ett sådant sätt i skolan att vi tar till vara de stora möjligheter som finns men också är medvetna om de mycket stora risker som finns, inte minst för elevernas integritet när det gäller de stora datamängder som potentiellt kan samlas in och som potentiellt kan hamna i helt fel händer om dessa verktyg används på ett osäkert sätt.

Låt mig också påminna om hur viktigt det i den digitaliserade skolan blir att använda de möjligheter till automatisk rättning av nationella prov på ett klokt sätt som vi kan få om vi använder detta verktyg.

Jag är stolt och glad över att vi äntligen har tagit tag i skolans digitalisering. Jag ser fram emot att arbeta vidare med och fatta olika beslut med anledning av den skoldigiplan som SKL har lämnat. Jag ser också fram emot att samarbeta med riksdagen och Maria Stockhaus i de här frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:83 Digital likvärdighet i skolan

av Maria Stockhaus (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Digitala verktyg innebär nya pedagogiska möjligheter för skolan. År 2017 beslutade regeringen om en digital strategi för skolan. SKL och Skolverket fick i uppgift att ta fram en handlingsplan baserat på strategin, och den levererades till regeringen den 18 mars i år.

Skolinspektionen har i en granskning konstaterat att likvärdigheten när det gäller användning av digitala verktyg i skolan brister. Granskningen visar:

  • att mer än hälften av skolorna använder digitala verktyg i liten utsträckning kopplat till det specifika ämnesinnehållet
  • att det är mer vanligt att digitala resurser används för planering och överblick av elevers uppgifter än i undervisningen
  • att det finns betydande skillnader i hur digitala verktyg används både inom och mellan skolor
  • att tre fjärdedelar av de granskade skolorna inte följer de krav som finns på användning av digitala verktyg i ämnena matematik och teknik.

I Skoldigiplan finns 18 initiativ som behövs för att strategin ska bli verklighet. För 13 av dessa ligger ansvaret att besluta om eller initiera på Utbildningsdepartementet.

Det är tydligt att den digitala likvärdigheten brister i svensk skola. Det finns skolor som kommit långt men också skolor som knappt påbörjat arbetet med att integrera it i verksamheten. Huvudmännen behöver ta sitt ansvar, men för att de ska kunna göra det behöver regeringen ta sitt ansvar för att säkerställa att förutsättningarna finns på plats.

 Jag vill därför fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

När avser ministern att börja ta sitt ansvar när det gäller de initiativ i Skoldigiplan som ligger på Utbildningsdepartementets bord?