Deportationer av asylsökande med asylrätt

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2013/14:437 Deportationer av asylsökande med asylrätt

av Jabar Amin (MP)

till Statsrådet Tobias Billström (M)

 

Rätten till asyl är en universell rättighet. Denna mänskliga rättighet stadgas även i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från år 1948, där artikel 14 lyder: Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

Sverige har anslutit sig till denna konvention och är således förpliktat att leva upp till dess bokstav och intention. Just därför har vi det nu stadgat även i vår utlänningslag. I utlänningslagens 4 kap. 1 och 3 §§ anges att var och en som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd ska tillerkännas rätten till asyl.

Det finns starka skäl att ifrågasätta om denna legala rättighet alltid tillämpas av våra myndigheter, exempelvis av Migrationsverket. Fallet med Ghader Ghalamere, som har sökt asyl i Sverige och vars fall uppmärksammas nu, tycks visa just detta.

Ghader Ghalamere har tillhört den kurdiska motståndsrörelsen i Iran. Han har dessutom varit gerillasoldat i syfte att försvara det fria ordet, de demokratiska principerna och sitt land – Kurdistan. Detta har han klara belägg för. Att som gerillasoldat bekämpa den iranska regimen utgör kulmen på motstånd mot regimen. Straffet för ett sådant agerande är oftast avrättning eller i bästa fall fängelse på livstid.

Att trots denna märkbara risk för liv och hälsa avslå hans ansökan om asyl och att dessutom besluta om att sätta denna asylsökande person i händerna på den iranska regimen är frånstötande och strider enligt mitt förmenande mot utlänningslagen och dess intentioner.

Tyvärr är detta fall inte unikt. Under åren har Sverige kritiserats många gånger för att man har åsidosatt asylrätten. Amnesty International har varit en av de organisationer som har uttryckt skarp kritik.

Med ovanstående som bakgrund vill jag fråga statsrådet Tobias Billström: Vad avser statsrådet att göra för att förhindra att svenska myndigheter, såsom Migrationsverket, bryter mot asylrätten genom att deportera asylsökande som bevisligen riskerar förföljelse, fängelse, tortyr eller dödsstraff?