Den turkiska militära aggressionen i norra Syrien

Svar på interpellationer

Fru talman! Ärade ledamöter! Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskild stat kommer att fördöma Turkiets intrång på syriskt territorium, om Sveriges som stat och som medlem av FN och EU kommer att kräva att Turkiet upphör med sina bombningar i Afrin och Rojavaprovinsen och om jag i FN kommer att ta upp frågan om Turkiets angrepp på Rojavaprovinsen och intrång på syriskt territorium och driva linjen att landets agerande ska klassas som ett folkrättsbrott.

Jabar Amin har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett svenskt fördömande av den turkiska militära aggressionen mot Afrinregionen, om jag avser att kräva omedelbart stopp för den militära aggressionen och ta initiativ till ett svenskt agerande inom ramen för EU för att EU ska fördöma den turkiska regeringens militära aggression och kräva stopp för den samt om jag avser att agera på andra sätt mot den turkiska regeringen för dess upprepade folkrättsbrott.

Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag är beredd att tydligt fördöma Turkiets angrepp på Afrin, om jag och regeringen är redo att agera inom EU och FN för att samla stöd för krav på att Turkiets styrkor omedelbart ska lämna området samt på vilket sätt jag och regeringen kommer att agera för att öka det humanitära stödet till Afrins befolkning och de flyktingar som fått sin tillflykt där.

Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Jag delar interpellanternas djupa oro över situationen i Syrien och deras engagemang för att folkrättens regler efterlevs.

Vad gäller utvecklingen i landets norra delar, inklusive i Afrinprovinsen, där en stor del av invånana är kurder, är läget mycket illa. Det finns en risk att konflikten eskalerar och att en redan fruktansvärd humanitär situation i Syrien förvärras ytterligare, fler människor kommer till skada samt att förutsättningarna för en politisk lösning försämras. Det är därför av yttersta vikt att folkrättens regler respekteras såväl när självförsvarsrätten åberopas som när man agerar inom ramen för en väpnad konflikt.

Jag har återkommande med turkiska företrädare framfört vår oro och kritik samt lyft fram vikten av en trovärdig och inkluderande fredsprocess. Situationen för kurderna är en faktor som påverkar hela regionen, och en återupptagen fredsprocess i Turkiet skulle få positiva konsekvenser även över gränsen mot Syrien och för regionen i stort.

Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd den 22 januari om den humanitära situationen i Syrien och den senaste utvecklingen i landet, inklusive Afrin, betonade Sverige vikten av att deeskalera våldet. Sverige lyfte även fram vikten av full respekt för internationell humanitär rätt och skydd av civila. Vid mötet i säkerhetsrådet gav Sverige även starkt stöd till den fempunktsplan om den akuta humanitära situationen i Syrien som presenterades.

I FN:s säkerhetsråd har Sverige, tillsammans med Kuwait, tilldelats ett särskilt ansvar för den humanitära situationen i Syrien. Vi kommer att fortsätta våra ansträngningar för landsomfattande humanitärt tillträde, full respekt för folkrätten och skydd av civila.

Genom globala flexibla kärnstöd till humanitära nyckelorganisationer möjliggör Sverige snabb humanitär respons i hastigt uppkomna kriser. Sverige har initialt utfäst 355 miljoner kronor i humanitärt stöd till Syrienkrisen för 2018. Den löpande dialogen mellan EU och Turkiet kommer framöver att vara viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nyligen uttryckte EU:s höga representant för utrikes frågor Federica Mogherini djup oro över utvecklingen och en vilja att skyndsamt lyfta upp frågan med turkiska företrädare. EU och Turkiet är sedan tidigare överens om att Syriens framtid bland annat bör bygga på territoriell integritet, nationell enighet och ett inkluderande samhälle med skydd för alla minoriteter i en icke-sekteristisk stat.

Det internationella samfundet måste fortsätta att sträva efter och skapa förutsättningar för en fredlig politisk lösning på konflikten i Syrien, i linje med säkerhetsrådsresolution 2254. Sverige verkar, bilateralt såväl som genom EU och FN, för en politisk lösning på konflikten, vapenvila och fullt humanitärt tillträde. Sverige stöder även fortsatt FN:s och det särskilda sändebudet Staffan de Misturas hårda arbete för en politisk lösning på konflikten i Syrien.

Det är mycket allvarligt att Turkiets relationer med kurdiska grupper fortsätter att försämras. Sverige kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen och betona vikten av deeskalering av våldet, full respekt för folkrätten och skydd av civila.

Fru talman! Tack för svaret, utrikesminister Wallström!

Jag måste beklaga att vi inte får ett rakt fördömande av övergreppet på befolkningen i Afrin. Jag hade önskat få höra här i dag att en socialdemokratiskt ledd regering tar ställning - ställning mot angriparen och för de människor som nu bombas och terroriseras av den turkiska militärmakten.

Det syriska inbördeskriget har hållit på i många år. Det är ett grymt och förfärligt krig. En förutsättning för en fredlig lösning på sikt och för samexistens är att terrorgruppen Daish/IS besegras. Och de är på god väg att besegras, men detta hade inte skett utan kurdernas enorma uppoffringar i Syrien och Irak. Det hade inte varit möjligt utan dem.

Det var i Kobane det vände, med det förtvivlade försvaret av denna kurdiska stad. Det var kurderna som räddade civilbefolkningen så gott man kunde i Sinjar undan Daishs terror. Det var kurdiskledda styrkor som befriade al-Raqqa, den självutropade huvudstaden för IS terrorvälde.

Under mycket svåra förhållanden försöker i dag federationen i norra Syrien bygga upp ett mer demokratiskt samhälle. Man har tagit emot hundratusentals flyktingar. Ingen annanstans i regionen är kvinnans rättigheter så starka som där. Ingen annanstans har kvinnor så stort deltagande i arbetet mot terrorn och för det nya samhället. Man försöker bygga en allians mellan kurder och araber och mellan kristna och muslimer - det som saknas på många håll i regionen. Man försöker anordna val.

Det är detta samhälle, denna strimma av hopp, som nu angrips av den turkiska militärmakten. Frågan är: Vänder vi dem ryggen, eller tar vi ställning för dem som gick först när IS skulle besegras, för dem som försöker bygga en bättre framtid? Tystnad är också att ta ställning.

När världen vänder sig bort, vänder ryggen mot kurderna i norra Syrien, mot dem som kämpar där, ger man ett indirekt erkännande, ett indirekt grönt ljus till den turkiska övermakten. Det är detta som sker nu. Det är detta som Turkiet utnyttjar. Det är därför de turkiska bombplanen kan bomba civila, byar, flyktingläger och städer i Afrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Turkiet har spelat en minst sagt dubbel roll gentemot IS. De har passivt sett på. De har släppt igenom terrorister som anslutit sig. IS har kunnat exportera sin olja via Erdogans Turkiet. För dem har det alltid varit viktigare att bekämpa kurdernas frihet än att ta ställning mot en terrorgrupp som Daish.

Frågan är då: Vad gör vi när vi ser hur Erdogans alltmer diktatoriska regim i Turkiet försöker krossa kurdernas och andras strävan efter självstyre och frihet i norra Syrien? Vänder vi dem ryggen? Tar vi ställning för dem som faktiskt försöker bygga någonting bättre? Det är det som denna debatt handlar om.

Sverige har en roll att spela som nation, som en del av EU och som ett land som sitter i FN:s säkerhetsråd. Det skulle ha betydelse om Sverige höjde rösten och sa ifrån. Jag önskar att vi här kunde få höra ett tydligt fördömande av Turkiets brutala angrepp på Afrinprovinsen som vi nu ser. Samma män och kvinnor som befriade al-Raqqa och som vände striden mot Daish i Kobane slåss nu förtvivlat mot den turkiska övermakten. De behöver omvärldens stöd.

Jag har en fråga till utrikesminister Wallström. Kan utrikesministern se något som helst stöd i folkrätten för Turkiets invasion av norra Syrien?

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, som är en redogörelse för den humanitära hjälpen till flyktingarna i Syrien, vilket är mycket viktigt. Många nyhetskanaler i Mellanöstern rapporterar hur den turkiska terrorregimens styrkor beskjuter flyktingar som flytt undan kriget och flytt mot den turkiska gränsen. Jag undrar om statsrådet visste om detta.

Jag saknar ett tydligt och rakt svar från regeringen och utrikesministern om ett fördömande av Erdogans folkrättsbrott och krigsbrott. Min fråga till utrikesministern är: Kommer Sverige att fördöma Erdogans angrepp som folkrättsbrott? Kommer Sverige att driva denna fråga i EU och FN?

Erdogan har gjort sitt land till ett fängelse. Där utmålas kurdiska organisationer och andra folkminoritetsorganisationer och socialistiska organisationer, till exempel HDP och deras medlemmar och partiledare, som terrorister. För att kunna dölja dessa brott behöver Erdogan en syndabock. Nu när Daish har drivits ut från Rojava, och kurder och andra minoriteter har kunnat organisera sig där demokratiskt, har den turkiska staten tagit plats i Daishs ställe.

Den islamistiska terrorregimen i Turkiet vill upprätta en så kallad säkerhetszon för att skydda Turkiet, påstår man. Erdogan kände sig alltså tryggare med Daish som granne än kurderna i Rojava i Kurdistan. För att hindra ett folkligt och demokratiskt Rojava har Turkiet bombat Afrin sedan två veckor tillbaka. Erdogan beskriver organisationen YPG som en terroristorganisation och försöker rättfärdiga terrorangrepp i Syrien som i verkligheten är riktade mot kurderna och Rojavaprovinsen. Erdogan vill inte se en provins där kurdiska rörelser som har varit framgångsrika i att organisera tiotusentals kvinnor i YPG, Peshmerga och andra minoriteter bildar tre demokratiska kantoner.

I dag kan inte någon av de stater i området som är inblandade i konflikten i Syrien betraktas som demokratier. Dit hör Turkiet, Iran, Irak, Saudiarabien och naturligtvis Syrien. Alla de stater som omger området borde vara ett självständigt Kurdistan. De spelar ett blodigt spel med varandra om militärt och politiskt inflytande. Det är ett spel där man knyter och bryter allianser när det passar. Offren blir i slutändan kurderna. Tiotals barn har mördats, hundratals människor miste livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Expressen skriver: Bilderna på den döda syriskkurdiska gerillasoldaten Barin Kobani väcker världens avsky.

Två makabra filmer sprids nu på nätet om hur hennes kropp skändas av vad som uppges vara medlemmar i Fria Syriska Armén. Barins kläder är sönderslitna. Hennes båda bröst är bortskurna, förmodligen med FSA-medlemmarnas bajonetter.

I den makabra videofilmen som cirkulerar på internet hör man en soldat från FSA på arabiska säga till sina jihadister: Hon är vacker. En annan trampar på hennes överkropp.

Barin stred inte mot IS den här gången utan mot Turkiet, som får stöd av FSA.

Detta är barbariskt, och detta vill jag nu ha stopp på. Jag förväntar mig att Margot Wallström gör något.

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att hålla en tyst minut för alla barn, alla kvinnor, alla män, alla oskyldiga människor som nu har mördats i Afrinprovinsen till följd av den turkiska statens aggression.

Fru talman! När IS-terroristerna härjade fritt och var som vidrigast i Syrien förra året och året innan kämpade just kurderna i Rojava med heroiska insatser. Alla kvinnor och män kämpade för det som de trodde på och för att stå emot barbariet. Med omvärldens stöd kunde de slå tillbaka mot en av de värsta grupperna under de senaste årtiondena, nämligen IS-terroristerna i Daish, Islamiska staten.

Under hela tiden har dessa människor kämpat för frihet och demokrati och för att minimera riskerna för väst och för vårt land. Hade IS segrat i Syrien och i Irak hade det kunnat bli farligt även för oss i Sverige.

Vi vet att Erdogan avskyr det självstyrande området i Rojava. Han och hans regim har gjort allt som de kan för att förhindra att kurderna blir fria i någon del av Kurdistan. Det är därför som han nu har inlett ett krig.

På den karta som jag visar kan man se Afrin. Man kan se att den turkiska staten angriper från norr och från väst, medan deras islamister - Erdoganlojala islamister - angriper från söder och från öst. Detta innebär att Afrin är omringat av antingen terrorister eller av statsterrorism. Detta är ett brott mot folkrätten, alltså när en stat ger sig på ett område i ett annat land.

På den bild som jag visar kan man se hur Erdogans armé bombar sönder städer. Det som vi ser är civila människor som dör här. Det är bostadsområden.

Jag hade hoppats att utrikesministern hade sagt mer än att hon var oroad. Jag förväntar mig ett kraftigt fördömande av alla de folkrättsbrott som Erdogan gör sig skyldig till.

Fru talman! Turkiets oprovocerade och folkrättsvidriga överfall på Afrin i norra Syrien kan inte få passera utan kraftfulla reaktioner från omvärlden. Ytterligare aggression från den turkiska regimen måste stoppas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ett ansvar - ja, vi har en skyldighet - att göra vårt yttersta för att stoppa pågående brott mot internationell rätt, oavsett vem som begår dem, och förhindra nya brott. Jag instämmer därför i vad de tidigare talarna har framfört: Nu måste den turkiska regimens anfall mot Afrin fördömas kraftfullt. Enskilda länder som Sverige, liksom EU och FN, måste sätta ned foten - genast, innan fler dödas, skadas eller tvingas fly från sina hem.

Fru talman! Det är särskilt illa att Turkiet angriper de områden som styrs av de kurdledda styrkor som gjort en hjälteinsats för hela världen genom att med framgång bekämpa Daish. Den turkiska staten säger att den bekämpar terrorister när den angriper Afrin, men det som händer är ju att de som riskerat sina liv för att bekämpa Daishs terrorister - och som har överlevt, för det var ju tyvärr många som inte gjorde det - nu utsätts för turkisk statsterrorism.

Det ger en extra dimension åt frågan, en extra dimension av grymhet och svek, om omvärlden fortsätter att se på utan att på allvar stå upp för dessa människor. Det duger inte att världen sviker dessa modiga människor, som har kämpat så hårt och framgångsrikt för oss alla och betalat ett fruktansvärt högt pris, nu när de behöver vår solidaritet. Det finns helt enkelt inga ursäkter för att stillatigande se på. Erdogans våldsexcesser måste stoppas.

Jag ska ta upp några konkreta saker jag tänker på, men det finns säkert fler. Alla tänkbara åtgärder som skulle kunna bidra till att stoppa den turkiska regimens våld behöver nämligen övervägas nu. Ett tydligt fördömande från Sverige har redan nämnts, och det behöver vi inte komma överens med någon annan för att göra. Sverige kan också driva på inom EU och FN för ett fördömande därifrån.

Det var illa att Frankrikes initiativ i FN:s säkerhetsråd inte ledde till ett uttryckligt fördömande av den turkiska aggressionen. Sverige stödde ju detta initiativ, och det var bra. Som medlem i säkerhetsrådet har vi också ett särskilt stort ansvar. Jag undrar om det kanske vore värt att ta upp frågan igen i säkerhetsrådet. Och varför inte kalla den turkiska ambassadören till UD och klargöra att Sverige finner Turkiets aggression helt oacceptabel?

Jag tänker också på ekonomiska sanktioner mot de ansvariga ledarna i Turkiet - inte mot det turkiska folket. Det förekommer att man upprättar sådana sanktioner när det gäller folkrättsbrott. Det finns ju ingen anledning att den turkiska regimens ledare skulle behandlas mildare än andra angripare. Är det någonting att fundera på, kanske? Sveriges röst är nämligen viktig - om vi går före kan det inspirera fler.

Fru talman! Jag tackar för alla inlägg. Först och främst: Tack, Jabar Amin, för att du påminde oss om vilka det är som är offer. I de flesta av dagens krig och konflikter, men särskilt i Syrien, är det kvinnor och barn som numera är på frontlinjerna. Det är de som dör. De är oskyldiga civila, och det är faktiskt vår främsta uppgift att se till att minska lidandet och få stopp på kriget i Syrien. Det är den allra viktigaste uppgiften.

Jag vill även tacka dem som påminner om vilka som i detta fall har varit väldigt mycket av hjältar och faktiskt har hjälpt till att bekämpa IS. Vi trodde nog att IS skulle vara praktiskt taget besegrat nu, och så är ännu inte fallet. Det återstår mycket mer att göra. Därför har den här attacken från Turkiets sida också, hos alla, väckt en oro för att våldet i själva verket eskalerar. Det kan förlänga hela krigssituationen, och det kan även bli väldigt komplicerat med alla olika aktörer i konflikten. Det är alltså viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nej, vi har inte varit tysta, och vi har inte heller varit passiva. Vi har varit tydliga i kontakterna med turkiska företrädare, och naturligtvis kallar vi även till oss den turkiska ambassadören. Vi har talat med honom. Vi påpekar att det som nu sker riskerar att förvärra en redan mycket svår situation. Situationen och det eskalerande våldet skapar ännu mer lidande.

Nu är det också så att Sverige alltid betonar vikten av att folkrättens regler följs. Vi tar alla tillfällen som ges att understryka detta såväl i FN:s säkerhetsråd som i EU-sammanhang, liksom i alla multilaterala forum och även i de bilaterala kontakterna. Det är mycket viktigt att vi agerar.

Det är faktiskt därför just orden "fördömande" och "fördöma" än så länge inte har använts av vare sig säkerhetsrådet eller egentligen något enskilt land. Det beror på att det under lång tid har varit svårt att bedöma utvecklingen och få bevis för exakt vad som har hänt på marken. Vi kan förstås också se dessa hemska bilder och att man bombar, men det behöver också konstateras exakt vad det är för slags militära insatser.

Turkiet har alltså åberopat olika skäl för att intervenera i norra Syrien. Å ena sidan har man åberopat självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51, å andra sidan har man åberopat andra skäl, som terroristbekämpning och viljan att etablera en så kallad säkerhetszon vid gränsen mellan Syrien och Turkiet. Här blandar man alltså politiska och rättsliga argument - nu beskriver jag bara vad det är som händer - och då har såväl länder som FN förstås en skyldighet att undersöka om detta är riktigt. Kan man verkligen åberopa folkrätten, och följer man den?

Det är därför så många har väntat med att använda ett ord som "fördöma". Jag försöker alltså bara förklara precis hur det ligger till politiskt. Enligt reglerna i FN-stadgan råder det som ni vet våldsförbud. Från våldsförbudet finns det två centrala undantag. Det ena är när stater agerar efter att ha blivit auktoriserade av FN:s säkerhetsråd, och det andra finns i just artikel 51 och stadgar att en stat har rätt till självförsvar mot ett väpnat angrepp.

Samtidigt är självförsvarsrätten kopplad till en rad villkor. Bland annat måste våldet vara nödvändigt och proportionerligt.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för de delar av svaret som hanns med; det kommer säkert mer sedan.

Finns det något stöd i folkrätten för Turkiets aggression? Jag tycker inte att det borde vara så svårt att slå fast att Turkiet i dag bombar ett annat land. Man bombar civilbefolkningen. Man bombar en region som inte har utgjort något som helst hot mot Turkiet. Det är inte heller första gången man bombar kurdiska mål i norra Syrien, utan det har hänt gång på gång. Jag menar att detta är grund för ett ställningstagande.

Det är grund för ett ställningstagande mot den terror mot civila som det rör sig om - med flygbombningar, artilleribeskjutningar och stridsvagnar - och mot att turkisk trupp befinner sig långt inne i detta område i Syrien. Jag beklagar att Sveriges regering inte kan komma fram med det tydliga fördömandet i dag. Jag tror att det är bråttom. Jag tycker att det är akut. Det är nu människor lider och dör i Afrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad beror denna omvärldens flathet mot Erdogan och Turkiet på? Jag tror att det finns flera förklaringar, och en är att Turkiet är ett Natoland - kanske det näst viktigaste Natolandet rent militärt. Det är ingen slump att ingen svensk Natoanhängare deltar i denna debatt; det är tyst från den borgerliga sidan. Där pratar man gärna om att bekämpa terrorismen, men man vill inte kritisera ett Natoland. Det finns en politisk lojalitet från Natoanhängare och Natoländer som gör att man är tyst. Men den som är tyst ger ett indirekt medgivande.

Den andra förklaringen är att Turkiet i dag får betalt av EU för att hålla flyktingar kvar i Turkiet. Man har försatt sig i en sorts utpressningssituation där det är Erdogan som kan bestämma om det kommer flyktingar till Europa eller inte, och då är EU tyst. I detta läge och med denna skamliga tystnad - när Ryssland, USA och EU är tysta - skulle det vara oerhört viktigt att några länder faktiskt ställer sig upp och säger: Vi fördömer detta. Vi står på civilbefolkningens sida, och vi står på folkrättens sida. Vi fördömer denna turkiska aggression.

Turkiet är på väg mot diktatur - man kan inte beskriva det på något annat sätt. Det viktigaste oppositionspartiet, HDP, är på väg att krossas. 5 000 HDP:are, inklusive partiledarna, sitter i fängelse. Deras så kallade brott är att tala om en fredlig lösning på den kurdiska frågan, om kvinnors rättigheter och om sociala reformer. Det är allt som krävs i Turkiet.

Mer än 500 personer har fängslats för att de har uttalat stöd för Afrin och kritik mot Turkiet, framför allt på sociala medier. I Turkiet räcker det i dag med att twittra att man inte tycker om att Turkiet bombar Afrin för att fängslas. Så illa ser situationen ut.

Just därför är det viktigt att det finns ett stöd för de människor som kämpade mot IS, som besegrade IS i Kobane och som befriade al-Raqqa från den terror som Daish innebar.

Kurderna har svikits av omvärlden flera gånger förr, och de har ofta blivit en bricka i ett stormaktsspel. Men den här gången jublade hela världen. De har till och med tillfångatagit svenska terrorister som har slagits för Daish och som hålls i fångenskap där, som man vill ska ställas inför rätta.

De har gjort detta farliga - att bekämpa terrorismen - åt alla oss andra i världen. Frågan är nu: Vänder vi dem ryggen, eller tar vi ställning?

Som Vänsterpartiets ordförande önskar jag att Turkiets ambassadör får sig en rejäl avhyvling och att vi tydligt säger att vi fördömer detta angrepp mot Afrinområdet. Jag önskar att Sverige börjar ge mer direkt humanitärt stöd till federationen i norra Syrien och att Sverige i FN:s säkerhetsråd agerar för att få stopp på detta orättfärdiga angrepp.

Fru talman! Erdogan har tidigare tydligt, med egna ord, sagt att demokrati inte är målet. Angreppet i Rojava är ett förtydligande. Det är inte den påstådda terrorismen som hotar. För Erdogan är all kamp för demokrati farlig. Kampen för demokrati är farlig i Rojava. Den är farlig också hemma i Turkiet - där fängslar man oppositionella HPD:are och andra frispråkiga och intellektuella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och EU kan inte tyst se på när Erdoganregimen kallar alla oppositionella och kurder för terrorister. För Erdogan är demokrati en form av terrorism.

Fru talman! Konflikten har också flyttat till oss i Sverige via Erdoganstödda moskéer och organisationer. Erdoganregimens egen tidning Anadolu Agency skriver att unga pojkar i Rinkebymoskén och på andra platser i Stockholm och i Sverige samlas för att be för Afrin. Detta är alltså Erdogans egen tidning.

Jag menar att detta är farligt. Vi måste stoppa hat, propaganda och rasism som riktas mot minoriteter i Sverige samt hindra barn från att hjärntvättas till att bli jihadister. Jag blev alldeles skakig när jag såg detta i går kväll. Det skickades från Turkiet till mig.

Vi måste nu se till att denna hemska propaganda och detta krig inte når våra barn i förorterna. Det gäller både kurdiska och turkiska barn. De är oskyldiga.

Det är Erdogan som är terrorist. Det är hans stat som terroriserar sitt eget folk och kurderna i Rojava. Jag menar att det också blir ett problem för oss om vi inte markerar i denna fråga.

Det är inte första gången som rasistisk propaganda mot kurder, judar och armenier sprids. Det vet vi, och vi måste stoppa detta.

Det förväntas också att en svensk utrikespolitik med feministiska inslag ska stödja kurderna, kurdiska kvinnor och kvinnorna i Mellanöstern, som har kämpat mot barbariet och mot det blodtörstiga Daish. Vem skulle annars stå upp för den feministiska andan? Det måste faktiskt ske - särskilt via dig, Margot Wallström, som har kämpat för kvinnors rättigheter.

Kurdiska kvinnor har förväntningar. Här sitter många aleviter, kurder, turkar och svenskar som förväntar sig att du och vi nu ska göra något för att få stopp på detta.

Folkrättsbrott måste stoppas - det vet vi. Sverige, EU och FN brukar vara väldigt snabba när ett land angriper ett annat land, vilket är viktigt. Varför gör man inte detta när det gäller Turkiet?

Erdogan har själv sagt att demokrati inte är målet. Målet är i stället att bekämpa andra människor och dessa människors sätt att själva, med folkligt stöd från andra minoriteter, skapa kantoner där kvinnor, barn, unga och andra är involverade.

Det är det som Erdogan är ute efter. Han var inte ute efter Daish - vi såg i många år hur han gav stöd till dem. Efter kampen mot barbariet är det nu en stat som beter sig barbariskt mot kurderna.

Jag hoppas att vi nu får höra utrikesministern fördöma den turkiska regimens angrepp starkt.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Utrikesministern vet att Afrindistriktet har varit ett av de få distrikt i Syrien som har varit lugna och som inte har blivit förstörda av kriget. Där har människorna varit mer eller mindre trygga, och där har den kurdiska befolkningen tagit emot hundratusentals flyktingar från övriga Syrien.

Men i och med Erdogans angrepp har man förstört tryggheten även i Afrindistriktet. Det som Erdogan och hans regim ägnar sig åt nu, fru talman, är ingenting annat än statsterrorism. När civila mål bombas, när man går in och angriper mål i andra länder och när man utsätter civilbefolkningen för allt detta lidande är det terrorism - statsterrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr har Erdogan fått härja fritt. För några år sedan angrep han irakiska Kurdistan och kränkte folkrätten där. För två år sedan angrep han norra Kurdistan - den turkiska delen av Kurdistan. Han förstörde stad efter stad och mördade hundratals oskyldiga människor.

Nu angriper han Afrindistriktet. Det är skrattretande att höra Erdogan och hans regim hänvisa till terrorism. Om det är någon som har stött terrorismen i Mellanöstern är det Erdogan och hans regim - det finns väldigt gott om bevis för detta. Parlamentariker i det turkiska parlamentet och de turkiska tidningarna har en efter en visat att Erdogan har stött IS. Omvärlden vet detta.

När Erdogan och hans regim nu hänvisar till att folk i Afrin - ett tryggt och självstyrande område med ett inkluderande system - skulle utgöra ett hot mot Turkiet vet vi att detta inte är sant.

Huvudskälet till Erdogans angrepp är att han är rädd att det självstyrande och inkluderande systemet i Rojava skulle inspirera kurderna i de norra delarna av Kurdistan - det vill säga de turkiska delarna. Han vill förstöra det exempel som finns där.

Jag menar att vi har tillräckligt med bevis - att Sverige har tillräckligt med belägg - för att kunna fördöma detta. Utrikesministern fick nu chansen att göra det, och jag är ledsen att jag inte fick höra att Sverige, som har så hög svansföring när det gäller åberopande av folkrätten, fördömer Erdogan.

Gång efter gång har han gett sig på civilbefolkningen i olika länder - i sitt eget land, i irakiska Kurdistan och nu i den syriska delen av Kurdistan.

Att säga att vi inte har några belägg håller inte. Jag förväntar mig och hoppas att utrikesministern fördömer det folkrättsbrott som Erdogan och hans regim gör sig skyldiga till.

Fru talman! Jag delar oron över att Erdoganregimen känner att den kan komma undan, i och med att Turkiet är ett Natoland och det finns ett avtal mellan EU och Turkiet om flyktingar, likväl som över uteblivna reaktioner på tidigare övergrepp. Jabar Amin nämnde några, bland annat angreppet inom irakiska Kurdistan, alltså i ett annat land, och även i Turkiet, i norra Kurdistan. Erdoganregimen inledde ett regelrätt krig mot flera städer i norra Kurdistan 2015 med dödande, fängslande och omfattande ödeläggelse. Man kan i en FN-rapport se satellitbilder av ödelagda områden. Vad jag vet har Turkiets regim inte drabbats av några påföljder för detta.

Turkiet har under Erdogans styre en historia av upprepade övergrepp och folkrättsbrott, så här gäller det verkligen att hålla trycket uppe och tillgripa alla diplomatiska medel som står oss till buds för att Turkiet ska förmås att upphöra med den här typen av övergrepp.

Fru talman! Jag avser att komma till den allra viktigaste slutsatsen, vilket jag också avsåg i mitt förra inlägg. Först och främst: Det är inte så att vi har varit tysta. Vi har heller inte varit passiva, utan vi har tvärtom agerat i både FN och EU och fortsätter att påverka i de sammanhangen, eftersom vi självklart blir starkare om vi får ett samlat agerande från både EU:s och FN:s håll. Om vi inte bara vill låta det stanna vid att använda ordet fördömande utan faktiskt vill att det ska leda till ansvarsutkrävande måste vi basera våra argument på folkrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag hade tänkt och ville avsluta mitt förra inlägg med var just att när det gäller Operation olivkvist är Utrikesdepartementets och våra folkrättsexperters preliminära bedömning att Turkiets agerande inte kan rättfärdigas genom en referens till självförsvarsrätten gentemot YPG. Vi vill att ett gemensamt agerande ska baseras på folkrätten i både FN- och EU-sammanhang. Men det betyder inte att vi därmed rättfärdigar eller stöder denna offensiv. Det är någonting helt annat. Det är därför som vi bilateralt har varit mycket tydliga med vad vi tycker.

Ingen kan anklaga Sverige för att vara ett land som inte agerar. Om det är något land som agerar humanitärt i Syrienkonflikten, som ger pengar till detta och som hjälper folkrättsförsvarare, journalister och fria medier i Turkiet, så är det Sverige. Det är dit våra pengar och vårt stöd går. Vi har debatt här praktiskt taget varje vecka också om den negativa utvecklingen när det gäller demokratin i Turkiet, så jag tror att ingen kan säga att vi har varit tysta eller inte har agerat.

I det här läget vill världssamfundet basera sitt agerande på folkrätten för att så småningom kunna utkräva ansvar. Och vi blir starkare, inte genom att helt ensamma skrika utan genom att agera gemensamt i EU och FN.

Denna fråga kommer att förbli på FN:s dagordning. Vi kommer att bidra till det och fortsätta att peka på de orosmoment vi ser i allt det som händer. Den här offensiven gör dessutom att människor börjar undra vilka det är som har hjälpt till att bekämpa IS, precis som alla ni talare och interpellanter har påpekat.

Det känns ibland som att man blir den ställföreträdande boven i det här fallet. Den rollen vill jag inte ta på mig, för jag menar att vi har agerat och uttryckt mycket tydligt vad vi tycker om den här utvecklingen.

Just nu vill vi, precis som andra länder, att vi baserar vårt agerande på viktiga folkrättsprinciper.

Fru talman! Tack, utrikesminister Wallström! Utrikesministern säger, och det är riktigt, att Utrikesdepartementets folkrättsexperter gjort bedömningen att det inte finns något stöd i folkrätten för Turkiets angrepp på Afrin. Det är en viktig slutsats att detta är folkrättsvidrigt. Det innebär också att man har en väldigt god grund för att kritisera detta övergrepp på regionen Afrin, och jag hoppas att Sverige kommer att göra det högt och ljudligt, klart och tydligt.

Det finns en stolt tradition i svensk utrikespolitik av att stå upp mot stormakter som begår övergrepp på mindre regioner och länder. Att ta ställning här, fördöma angreppet och säga att vi kommer att agera i internationella sammanhang vore att fullfölja denna tradition. Vi i Vänsterpartiet uppmanar regeringen att göra det.

Det var många som jublade när al-Raqqa befriades. Det var efterlängtat runtom i hela världen. Det var SDF, de turkiskledda styrkorna, som gjorde det. Kvinnor som tvingats att ha heltäckande slöja kunde slita av sig den och äntligen klä sig som de ville. Människor kunde lyssna på den musik de ville. Unga yazidiska kvinnor som hållits i sexuellt slaveri kunde befrias från det som de varit utsatta för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilka var det som var där? Jo, det var de kurder, de SDF-soldater, som nu slåss mot den turkiska övermakten i Afrin. Den kurdiska kvinna som Amineh Kakabaveh talade om här som hade skändats så grovt, en förskollärare, var med och befriade al-Raqqa.

Det är dessa människor, som trodde att de hade omvärldens stöd, som vi nu sviker om vi vänder dem ryggen. Jag menar att det är vår uppgift att inte göra det utan att tydligt ta ställning mot Turkiets övergrepp på Afrin.

Fru talman! Tack, utrikesministern! För 39 år sedan stödde västvärlden att Ayatollah Khomeini kom till makten. Han blev den värsta tyrannen genom tiderna i Mellanöstern. Sedan några år tillbaka har man gett liknande stöd till Erdogan och Turkiet.

Att FN:s säkerhetsråd inte tydligt och klart fördömer Turkiets intrång i Syrien visar på en ruttenhet i det politiska spelet. Demokratin har mycket få vänner, tyvärr, i några av länderna i området. De nationella etniska och religiösa minoriteterna, för att inte tala om kvinnorna, har heller inte några vänner bland ländernas regimer. Dessa ses i stället som fiender.

Demokratiskt sinnade minoriteter, till exempel i Rojava, är ännu mer fientligt inställda till Erdogan. Befolkningen i Rojava måste skyddas från de övergrepp som nu begås på dem. Det är folkrättsbrott.

Turkiets angrepp har redan kostat många människors liv. Sverige måste använda alla tänkbara kanaler för att kriget inte ska utvidgas och leda till en än värre blodspillan. Turkiet får helt enkelt inte göra som Daish har gjort mot Rojava och Syrien. Detta måste stoppas nu. Det är faktiskt en förväntan att Sverige och väst stöder kvinnorna som har bekämpat Daish.

Macron har fördömt detta folkrättsbrott. Det kan också Sverige driva i FN och EU.

Fru talman! Låt mig inledningsvis säga till alla tjejer och killar, kvinnor och män som kämpar i Afrin för att stå emot den turkiska aggressionen att vi är stolta över er.

Fru talman! Det är bra att utrikesministern är oroad över situationen. Det är bra, som det står i dag i medierna, att besöket i Ankara är inställt, om uppgiften stämmer att det skulle vara på grund av kritik från svenskt håll.

Men det behövs betydligt mer än det. Vi behöver dels ett fördömande, dels verka för att stoppa angreppet. Ju mer tid som går, desto fler civila blir offer. Vi kan om vi vill kalla hem vår ambassadör från Ankara. Det skulle vara en tydlig politisk signal. Vi skulle i EU-sammanhang kunna ta initiativ till ett fördömande. Det är väldigt mycket mer vi behöver göra för att värna folkrätten, som vi talar så mycket om.

I sitt anförande nämner utrikesministern flera gånger vikten av respekt för folkrätten. Men det måste också omsättas i handling. Vi måste agera när den kränks, och det är glädjande att Utrikesdepartementet har kommit till slutsatsen att Turkiet inte kan åberopa folkrätten. Jag hoppas att vi också kan komma till ett fördömande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar interpellanterna. Detta är något som alla uppmärksammar, som syns i medierna och som oroar oss eftersom vi har följt Syrienkriget under sju långa år.

Regeringen har alltsedan konflikten bröt ut i Syrien understrukit vikten av respekt för folkrätten och skydd av civila. Vi har gjort allt vi har kunnat för att både se till att kvinnor finns vid förhandlingsbordet och för att bidra till de humanitära insatserna, och vi kommer att fortsätta med det. Just nu är den humanitära situationen fruktansvärd för miljontals människor där.

Vi kommer att fortsätta att verka för den FN-ledda fredsprocessen och stödja Staffan de Mistura. Vi kommer att fortsätta att agera multilateralt för att bli så effektiva som möjligt, inte bara i att fördöma ett dåd utan för att se till att det blir ett ansvarsutkrävande.

Det är ju därför vi har folkrätten. Det räcker inte bara med ett ord. Det förändrar inte situationen på marken. Vi måste ändra på verkligheten, och då måste vi ha god grund för det. Eftersom vi kräver att dessa länder ska respektera folkrätten måste vi själva kunna basera det vi gör på folkrätten, och vår preliminära bedömning av de folkrättsliga grunderna är just de jag sa.

Vi fortsätter att agera humanitärt, politiskt och diplomatiskt på alla sätt för att situationen inte ska eskalera, för att våldet ska minska, för att utkräva ansvar och för att vi förhoppningsvis en dag ska se fred i Syrien.

Överläggningen var härmed avslutad.