Den höga ungdomsarbetslösheten

Interpellationsdebatt 11 juni 2013

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 64 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Herr talman! Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en ekonomisk stimulans till kommunerna för att därigenom underlätta för ungdomar att få ett sommarjobb. Jag delar Maria Stenbergs uppfattning att sommarjobb är ett bra sätt för ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Kommunerna, men även andra arbetsgivare, har en viktig roll att spela för att skapa bättre förutsättningar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, till exempel genom möjlighet till sommarjobb. Regeringen gjorde en satsning på sommarjobb under 2010. Det var en tillfällig satsning på feriejobb som gjordes mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Regeringen avser inte att göra motsvarande satsning i år. Men det innebär inte att regeringen står passiv inför ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är en av regeringens viktigaste uppgifter. Därför har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för ungdomar, som ofta saknar arbetslivserfarenhet, att komma in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att komma ihåg att unga inte är en homogen grupp. Det krävs en mängd olika lösningar för att sänka trösklarna för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att erbjuda tidiga insatser, bättre fungerande matchning till lediga jobb och reformeringen av gymnasieskolan, som syftar till att förbättra kvaliteten och minska avhoppen. Det finns även i fortsättningen ett stort behov av olika insatser för att föra Sverige i riktning mot full sysselsättning. Regeringen följer ungdomars situation på arbetsmarknaden mycket noga och fortsätter att jobba aktivt med att få fler unga i arbete.

Anf. 65 Maria Stenberg (S)

Herr talman! I fredags var jag i Piteå och såg studenterna lämna gymnasieskolan bakom sig. De var jätteglada över att äntligen få lämna gymnasieskolan och såg säkert fram emot att livet skulle börja, med jobb och egen bostad, att vuxenlivet verkligen skulle börja. Ja, men det gäller för de unga som nu har ett jobb att gå till denna vecka eller veckorna som följer. Jag vet, vi vet och arbetsmarknadsministern vet att det inte är alla som har fått ett jobb efter sina studier. Sverige har, som sagt, en skyhög ungdomsarbetslöshet. Man kan säga att den är ungefär 25 procent. Det är så illa att när vi jämför oss med andra, liknande länder sticker vi ut, och då sticker vi inte ut på något positivt sätt. 25 procent ungdomsarbetslöshet är långt ifrån positivt. Vi vet alltså att vi har en hög ungdomsarbetslöshet. Vi vet att nätverk är bra. Vi vet dessutom att sommarjobb under skolgången hjälper. Frågan är då varför den borgerliga regeringen och arbetsmarknadsministern inte satsar på sommarjobb och på att ge kommunerna en stimulans för att ta fram sommarjobb till skolungdomar. Det borde vara ett lysande sätt att hjälpa till att skaffa nätverk, ge arbetslivserfarenhet och kanske till och med kratta för ett jobb efter gymnasiestudierna. Men här väljer den borgerliga regeringen och arbetsmarknadsministern att satsa noll kronor - ja, ni hörde rätt: noll kronor - på sommarjobben. Inte en enda krona går till sommarjobbstörstande skolungdomar, och inte en enda krona går till Sveriges kommuner för satsningar just på sommarjobb, trots att vi med all tydlighet vet att vi har en skyhög arbetslöshet bland unga. Regeringen har misslyckats med jobben. Regeringen har misslyckats med långtidsarbetslösheten i Sverige. I detta läge lyckas regeringen inte ens satsa på sommarjobb till skolungdomar. Jag tycker att det är ett kraftigt underkännande av den förda politiken. Herr talman! Vi hade och har fortfarande 100 miljoner i vår budgetmotion till just satsningar på sommarjobb i kommuner. Varför har vi det? Jo, det är med samma argumentation som när jag sade att det var bra. Vi vet att det är bra för skolungdomar att under sin studietid ha ett jobb att gå till. Vi vet att det är bra för skolungdomar att under sin studietid få hjälp att skaffa nätverk. Vi vet att sommarjobben för en del unga kan innebära att man har ett jobb att gå till när man har sprungit ut från gymnasieskolan och lämnat den bakom sig. Den borgerliga regeringen har inte de pengarna i sin budget. Ni hade dem i er budget till valet 2010 - då dök de upp. Men efter valet försvann de - poff! - ur er budget. Därför blir min fråga varför arbetsmarknadsministern och den borgerliga regeringen inte ser att en ekonomisk satsning på sommarjobb kan underlätta för unga människor att få ett sommarjobb och skapa sig nätverk som kanske så småningom innebär att man har ett jobb att gå till när man går ut gymnasieskolan.

Anf. 66 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! Som framgår av svaret på interpellationen är en av regeringens viktigaste uppgifter att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Många viktiga insatser görs inom arbetsmarknadsområdet. Det har vi hört en hel del om i tidigare interpellationsdebatter i dag. Sommarjobb kan vara ett första steg till ett fast jobb i framtiden, och därför är sommarjobben viktiga. Jag tror att vi är överens om det. Utöver de insatser som staten gör måste också kommuner och landsting uppmanas att arbeta systematiskt med sin kompetensförsörjning, exempelvis genom att göra riktade satsningar mot sommarjobbande ungdomar, nyutexaminerade akademiker med flera. Sommarjobb kan vara det första steget in på arbetsmarknaden. Det ger erfarenhet och kunskap. Det gör att man kan bygga nätverk och goda kontakter. Med tanke på det stora rekryteringsbehovet inom kommuner och landsting, som SKL har bekräftat, tycker jag att kommuner och landsting måste vara än mer aktiva. Många kommuner och landsting är det, men fler kan säkert bli mycket mer aktiva. Sveriges Kommuner och Landsting talar i sin rekryteringsprognos om att det behövs 420 000 nya medarbetare inom välfärdssektorn fram till 2020. Mot den bakgrunden måste kommuner och landsting vara mer aktiva i sitt rekryteringsarbete. Det tror jag att vi kan vara överens om. Vi kan också konstatera att för dem som i framtiden vill arbeta inom ett omvårdnadsyrke eller ett pedagogiskt yrke finns det väldigt goda möjligheter. Det kommer att finnas brist på lärare, förskollärare, vårdpersonal med flera. Staten, självklart, men också kommuner och landsting har en gemensam uppgift att se till att klara av kompetensförsörjningen för att vi ska klara allt arbete som måste ske inom välfärdssektorn i framtiden med tanke på en åldrande befolkning och så vidare. Ett sommarjobb kan vara första steget in på arbetsmarknaden, ett steg som kan följas av flera. Det kan också ge ett fast jobb i framtiden. Därför är det viktigt. Men jag vill gärna betona att kommunerna - många kommuner och landsting är duktiga - själva måste vara delaktiga i detta. Även staten kan på olika sätt underlätta för fler unga att få jobb.

Anf. 67 Finn Bengtsson (M)

Herr talman! Det verkar vara en favoritgren för Socialdemokraterna att sila mygg och svälja kameler. Här står interpellanten Maria Stenberg och ömkar sig över att alliansregeringen inte satsar de 100 miljoner på sommarjobb som Socialdemokraterna så flott utdelar. Maria Stenberg talar om dem som har lämnat gymnasieskolan för att söka sig ut på en mer fast arbetsmarknad och inte bara få ett tillfälligt sommarjobb, och hon tycker sig vara generös med sina 100 miljoner. Men hon glömmer mycket aktivt att säga att man samtidigt höjer socialavgifterna med 14,2 miljarder kronor för företagare som anställer unga. Man höjer restaurangmomsen - restaurangbranschen tar väldigt många unga under sina vingar genom anställningar - med 5,4 miljarder kronor. Dessutom gör man satsningar på andra människor som inte ska arbeta genom att föra över dem i bidragsförsörjning. Sammantaget leder hela detta skattepaket i Socialdemokraternas budgetmotion till en skattehöjning för svenska folket på 31,2 miljarder kronor. De 100 miljonerna är naturligtvis mycket pengar men ynka i förhållande till de nästan 20 miljarder kronorna som är riktade till att slå ut unga från arbetsmarknaden. Det är för mig obegripligt att man nästan har fräckheten att ställa en sådan här interpellation utan att ta upp den frågan. Man talar inte ens om de 20 miljarder i skattehöjningar som mycket selektivt drabbar unga när det gäller möjligheten att permanent komma in på arbetsmarknaden i stället för att få ett litet sommarjobb, som nog kan vara viktigt för att komma i kontakt med arbetsmarknaden. Det är häpnadsväckande att sila mygg och svälja kameler på detta sätt. Genom höjningar av olika socialförsäkringssystems bidrag riktar man fokus på att folk generellt sett ska lämna arbetsmarknaden till förmån för bidragsförsörjning. Det leder naturligtvis till en skattechock för hela svenska folket. Inte minst kommer det att drabba dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, och det är tyvärr bland annat de unga. En arbetsmarknadspolitik värd namnet ska naturligtvis i första hand satsa på de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har gjort en lång rad insatser riktade till utlandsfödda, ungdomar och även till funktionshindrade. Det är dessa skyddsvärda grupper som jag tycker att arbetsmarknadspolitiken ska fästa sitt fokus på. Såväl de unga som de andra två grupperna som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att ha ännu svårare att göra sig gällande på den framtida arbetsmarknaden om Socialdemokraterna får regera. Tyvärr har de fått stöd av Miljöpartiet, bland annat via ett kongressbeslut, för satsningarna på höjningar av skatter som drabbar unga, och de ligger fast. I den mån det över huvud taget finns ett regeringsalternativ på den rödgröna sidan är detta tyvärr ännu mer markerat. Därför kan man inte förtiga sanningen som innebär att 100 miljoner till sommarjobb ska ställas mot 20 miljarder i skattehöjningar som riktar sig till att slå ut unga från arbetsmarknaden. Det är sanningen om den politiken, och den tycker jag inte att man ska tillåtas att förtiga i denna kammare.

Anf. 68 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Herr talman! När vi talar om ungdomsarbetslöshet är det tillfälle att påminna oss om att vi har en ganska stor ungdomsgrupp i Sverige, 1,2 miljoner ungdomar mellan 15 och 24 år, och de allra flesta går det väldigt bra för. Det är viktigt att lyfta fram att de ungdomar som har klarat gymnasiet går mot en ljusnande framtid när de nu tar studenten. Enligt SCB:s senaste mätning är två tredjedelar av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande och betecknar sig som heltidsstuderande. Men vi har bekymmer med de ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är framför allt de som inte har slutfört sin gymnasieutbildning, ungdomar med funktionsnedsättningar, ungdomar som är födda utanför Europa som haft väldigt kort tid på sig att ta igen de missade nio eller tolv skolåren. Dem måste vi bli ännu bättre på att ge mer stöd och hjälp. När det gäller sommarjobbsfrågan förmedlades det förra sommaren, enligt SKL, ca 68 000 sommarjobb i Sverige. Nästan alla kommuner och landsting ordnar sommarjobb till ungdomar, framför allt de ungdomar som går på gymnasiet. I år ser prognosen ungefär likadan ut, enligt SKL. Man beräknar att det blir 60 000-65 000 ungdomsjobb. En borgerligt styrd kommun som Stockholm är ett föredöme. Såvitt jag har förstått ger man alla ungdomar på Norra Järva chans till sommarjobb, så visst är kommunerna viktiga. Eftersom alla regeringar och alla partier måste prioritera satsar vi mest på de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden, och vi kan se att vårt arbete ger resultat. Sverige har den lägsta långtidsarbetslösheten i hela Europa, och bland ungdomar är den näst lägst. Det är bara Finland som är något bättre än vi. Det visar att vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger effekt. En tredjedel av alla ungdomar får jobb på egen hand inom en månad och hälften inom ytterligare ett par månader. Jag vill avslutningsvis säga något om den fina satsningen på 100 miljoner kronor för sommarjobb när arbetsgivarnas kostnader ökar så markant, så fruktansvärt mycket. Vad tror Maria Stenberg att det kommer att leda till, fler sommarjobb eller färre sommarjobb? Det tror jag är ganska enkelt att svara på. Man vill också försämra avdragsmöjligheterna i ROT och RUT och vill fördubbla restaurangmomsen. Det blir dyrare att gå på restaurang, färre går på restaurang och det behövs färre anställda på restaurang. Det är ganska enkelt: Blir det dyrare blir det oftast också mindre resultat. Det som Maria Stenberg slår ett slag för är: Satsa mer på sommarjobb så blir det fler sommarjobb. Höjer man skatten på arbete blir det mindre arbete. Socialdemokraterna är svaret skyldiga på hur en satsning på 100 miljoner kronor kan vägas upp av en ökad kostnad på 14,7 miljarder kronor.

Anf. 69 Maria Stenberg (S)

Herr talman! När man hör både Finn Bengtsson och arbetsmarknadsministern kan man tro att de stackars 100 miljonerna som jag talar om är den enda politik för arbete för unga som Socialdemokraterna har. Så är det inte. I den förra interpellationsdebatten redogjorde Patrik Björck för politiken i vår budgetmotion. Det handlar om ett brett program mot ungdomsarbetslöshet och naturligtvis om den lilla satsningen på 100 miljoner på sommarjobb som Finn Bengtsson fnös lite åt och kallade "ett litet sommarjobb". Jag hoppas att det var någon 15- eller 16-åring där ute som noterade att det lilla sommarjobbet som man kanske kan få via sin kommun inte är så mycket värt, i alla fall inte i den här kammaren och inte för Moderaterna. Vi föreslår sommarskola för elever som inte har nått målen, utbildningskontrakt för unga under 25 år som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, yrkesintroduktionsjobb, utbildningsplatser och tidiga insatser hos Arbetsförmedlingen. Men i den här interpellationen har jag valt att fokusera på just de unga som under sin skoltid har svårigheter att få ett sommarjobb. Nej, alla unga har inte svårt att få ett sommarjobb, men det kräver en hel del. Det kräver att du har ett nätverk, det kanske kräver att du som förälder har en arbetsplats som upplåter ett sommarjobb till ditt barn, och så vidare. Men de som inte har det, då? För dem som kanske inte har möjligheten att få det där lilla sommarjobbet är dessa 100 miljoner rätt väsentliga. Det är jättebra att det finns 68 000 sommarjobb i kommunerna. Det visar att kommunerna tar ansvar för de unga som bor där, och det tycker jag är jättebra. Eftersom den borgerliga regeringen hade detta i sin budget till valåret 2010 måste det ändå på något vis ha betytt att det kanske var en insats som skulle kunna ge någonting. Man kan undra om det gjordes några grundläggande utvärderingar av hur många sommarjobb det där gav. Fick man på det viset klart för sig att det kanske inte var värt pengarna? Pengarna försvann ju till 2011. Hur det än är kan man i arbetsmarknadsministerns svar till mig konstatera att vi tycker ungefär samma sak: Satsningar på sommarjobb är ett sätt för unga människor - för skolungdomar, egentligen - att få erfarenhet av yrkeslivet. Det kan man tycka vad man vill om. När det gäller detta att sila mygg och svälja elefanter så hade jag tidigare i dag en interpellationsdebatt med utbildningsministern. Då höjde han en utvärdering som IFAU har gjort till skyarna. IFAU har gjort en utredning av detta också. Någonstans mellan en och en och en halv miljon kostar varje nytt jobb. En och en halv miljon för varje nytt jobb - jag vet inte om det är värt pengarna, om jag ska vara riktigt ärlig. Alla unga har inte svårt att få jobb. Det innebär att man behöver satsa sina resurser på dem som har svårt att få jobb, och kanske inte smeta ut allting till och med över dem som inte har svårt att få jobb. Jag tror som sagt att sommarjobbsatsning är ett jättebra sätt och en möjlighet framför allt för unga - kanske unga med utländsk bakgrund eller unga med funktionsnedsättning - att komma in på en arbetsplats, skapa sig ett nätverk och skaffa sig lite yrkeserfarenhet. Men man tog alltså bort detta i budgeten 2011 efter det att en utvärdering hade gjorts som innebar att man inte tyckte att det var värt pengarna.

Anf. 70 Finn Bengtsson (M)

Herr talman! Nu måste vi tala allvar och storheter när det gäller de siffror som far runt. När man talar om 100 miljoner i satsningar - tillfälliga satsningar på det som kallas för sommarjobb, alltså kortvariga arbeten - står det mot 14 200 miljoner kronor i arbetsfördyringar för permanenta jobb till unga genom att arbetsgivaravgifterna höjs. Därtill kan man lägga 5 400 miljoner i arbetsfördyringar genom att restaurangmomsen höjs, vilket drabbar framför allt unga individer. Sammantaget är detta 19 600 miljoner kronor, som Socialdemokraterna medvetet slår de unga i ansiktet med. De nämner inte ens siffran, för den tål väl inte att höras av de egna. Låt mig upprepa den: 19 600 miljoner. Då kan man säga att 100 miljoner är lite. Dessutom är det en tillfällig satsning. Det andra är en aktiv satsning för att få bort unga från arbetsmarknaden permanent. Maria Stenberg nämner IFAU, och hon tycker att det var dyrt med de jobb som Alliansen satsar på. De kostar 1,5 miljoner kronor per jobb. Detta är permanenta jobb. Detta är jobb som unga meddelas för att komma in på en arbetsmarknad under lång tid. Det är också därför vi har bland den lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i Sverige. Också detta är en siffra som man glömmer bort att nämna från socialdemokratiskt håll. Herr talman! Sammantaget kan man säga att de massiva insatser som man har gjort på arbetsmarknadspolitiken för unga trots att vi har gått mot en radikalt försämrad konjunktur är oändligt mycket bättre än den medicin som Socialdemokraterna gav de unga under högkonjunkturen, när vi hade betydligt sämre siffror än i dag. Dessutom har de nu samma beska medicin i skattehöjningar som med precision riktar in sig på att slå ut unga från arbetsmarknaden permanent. Det är i sanning skrämmande, herr talman.

Anf. 71 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Herr talman! Någonting som ingen har varit riktigt inne på i debatten är den situation som vi har i Sverige nu och som vi har haft under flera års tid: Vi har varit drabbade av en allvarlig och djup kris som nu är inne på det tredje eller fjärde året. Vi kan se att det har hänt mycket sedan 2006, när Sverige stod i en högkonjunktur. När krisen slår till finns det vissa som drabbas mer än andra. Där har vi framför allt personer som är födda utanför Europa och som har kommit till Sverige, där har vi funktionsnedsatta personer med nedsatt arbetsförmåga och där har vi vissa ungdomar. Jag väljer att säga vissa ungdomar, för alla ungdomar har inte samma svårigheter. Jag tycker att det också förtjänar att sägas att vi har 25 procents ungdomsarbetslöshet av arbetskraften. Ibland säger man lite slarvigt att 25 procent av ungdomarna är arbetslösa. Tyvärr har det spridits lite grann i medierna. Jag tror att det är ganska destruktivt. Om ungdomar tror att 25 procent av ungdomarna är arbetslösa är det klart att de lätt tappar sugen. Det är det som har drabbat en hel del ungdomar som jag har mött i Rosengård, Herrgården, Rinkeby och Tensta där jag har gjort besök under de senaste veckorna. De tror att det inte finns någon framtid. Jag tror att det är viktigt att visa på att vi har mycket för att hjälpa ungdomar att komma tillbaka till en ljusnande framtid. Det jag speciellt vill nämna är de åtgärder som finns inom folkhögskolan för att motivera ungdomar att komma tillbaka. När de är motiverade kan de också få stöd att slutföra sin utbildning i form av det förstärkta studiebidrag som ungdomar under vissa förhållanden kan få. Det är en summa på 6 500 kronor varje månad för att slutföra utbildning. Men jag vet också att många av dessa ungdomar är otroligt svårmotiverade. Bara ordet skola gör att de inte kommer till Arbetsförmedlingen en gång till om det inte finns andra alternativ. Jag har besökt folkhögskolor som säger att när man väl får tag på ungdomarna, börjar motivera dem och inser att man måste möta varje ungdom individuellt kan de bli motiverade att gå tillbaka till skolan. Jag tror inte alls på Socialdemokraternas förslag på obligatorisk sommarskola, ett krav på att alla ungdomar ska vara högskoleförberedda och ett tvång på att öka skolplikten. Man kan säkert tvinga ungdomar tillbaka skolan - kanske med poliseskort. Men man kan inte tvinga ungdomar som inte är motiverade. Man måste jobba med varje ungdom, och man måste kunna erbjuda andra verktyg än bara skola och utbildning. Man måste satsa på praktik och på yrkeskunnande. Det har vi i vår verktygslåda. Jag tycker att det är snarast naivt att tro att alla ungdomar i Sverige ska ha högskolebehörighet. Det är inte ens önskvärt. Vi behöver alla jobb, och vi behöver alla ungdomar på arbetsmarknaden - var och en utifrån sin förmåga.

Anf. 72 Maria Stenberg (S)

Herr talman! Det kanske är lite skillnad mellan en sommarskola medan man fortfarande går sin utbildning och att slutföra någonting som man redan har försökt lämna. Jag tror att sommarskola för elever som inte har nått målet är bra, framför allt för de unga som inte har nått målen i grundskolan. I arbetsmarknadsministerns svar till mig skriver hon om att det bland annat handlar om att erbjuda tidiga insatser. Det gäller bättre fungerande matchning till lediga jobb, reformering av gymnasieskolan och så vidare. Jag vet att arbetsmarknadsministern brukar hävda att unga visst får hjälp från Arbetsförmedlingen från första dagen. Men jag har en rapport från riksdagens utredningstjänst som visar på en helt annan verklighet. Det krävs ganska mycket innan man omfattas av det som kallas för tidiga insatser hos Arbetsförmedlingen. Man ska löpa risk för långtidsarbetslöshet eller ha haft kontakt med andra myndigheter i ärenden som bedöms påverka ens arbetsförutsättningar. Det kan också handla om misstänkt ohälsa. Då kan man komma i åtnjutande av det som kallas för tidiga insatser. Jag vet att tiden är kort, men jag undrar om arbetsmarknadsministern skulle kunna utveckla lite grann vad hon menar med tidiga insatser. Kan min mans grabb, som gick ut gymnasieskolan i fredags, gå till Arbetsförmedlingen i morgon och därmed få tidiga insatser och hela det programutbud som Arbetsförmedlingen har?

Anf. 73 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Herr talman! Jag tackar för debatten. Jag tror att det är jätteviktigt att precis alla ungdomar - även ungdomar med godkända betyg - som kommer till Arbetsförmedlingen får ett förstärkt förmedlingsstöd från första dagen. Det innebär att de får hjälp med hur man söker arbeten och får förslag på lämpliga jobb att söka. Så är instruktionen till Arbetsförmedlingen. Det ska vara så på de 320 kontor som finns ute i Sverige att alla ungdomar får ett förstärkt förmedlingsstöd. Däremot hoppas jag att den ungdom som lämnade gymnasieskolan i fredags och har godkända betyg inte ska in i en åtgärd i morgon. Det skulle vara fullständigt uppåt väggarna. Det var lite grann det som skedde på 90-talet när man hade så många åtgärder som låste in ungdomar och som gjorde att de missade jobbchanser. De fick inte lön, och de fick inte utveckling, utan de var i olika program. Vi vet att en tredjedel av dem som har slutfört gymnasiet får jobb på egen hand inom en månad. Vi har korta arbetslöshetsperioder i Sverige. Vi måste satsa våra resurser så att ungdomar får jobb men att vi först och främst hjälper dem som står längst från arbetsmarknaden. Vi har förbättrat möjligheterna nu genom till exempel pendlingsstöd. Bor man exempelvis i Norrbotten, som Maria Stenberg gör, har vi sänkt åldersgränsen för att man ska kunna flytta dit där de lediga jobben kanske finns. Det är kanske ont om jobb just inom det område som man kan och vill jobba på orten. Vi har alltså gjort avsevärda förbättringar. Men jag hoppas verkligen inte att ungdomar som nu går ut gymnasiet kommer in i en åtgärd i morgon för då har vi totalt misslyckats. De ska söka jobb, och de kommer i stor utsträckning att lyckas få jobb. Vi ska satsa mest på de ungdomar som har de största svårigheterna. Men alla har rätt att få hjälp från första dagen i hur man söker arbete.

den 16 maj

Interpellation

2012/13:418 Den höga ungdomsarbetslösheten

av Maria Stenberg (S)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Ett bra sätt för ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet är att få möjlighet att arbeta under sommarlovet. Under den socialdemokratiska regeringsperioden fanns en stimulans i statsbudgeten till kommuner som erbjöd sommarjobb till ungdomar. Den borgerliga regeringen tog bort anslaget år 2007, och följden blev att det påverkade kommunernas möjlighet att erbjuda sommarjobb till ungdomar. I samband med valåret 2010 införde den borgerliga regeringen en liknande stimulans, men den stimulansen gällde bara under ett år.

Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ till en ekonomisk stimulans till kommunerna, för att därigenom underlätta för ungdomar att få ett sommarjobb?