den 17 januariInterpellation 2004/05:313 av Kenneth Johansson (c) till socialminister Berit Andnor om de psykosociala följderna av stormkatastrofen<a name="Temp"></a>Den svåra stormen som drog fram över Sverige lördagen den 8 januari orsakade svåra materiella skador, framför allt inom skogsbruksnäringen. I Halland, Skåne och Småland har stormen på sina håll orsakat en nästan total förödelse av skogen. Hundratals privata skogsbrukare har fått se frukten av årtiondens investeringar och arbetsinsatser i de egna skogsbestånden bokstavligt talat slagna i spillror. I de fall som tillräckliga försäkringar saknas kan det handla om personlig ruin. Även bortsett från de allvarliga ekonomiska skadorna upplevs det som mycket smärtsamt att se sin arbetsplats och egendom förödd. De psykologiska konsekvenserna för de drabbade är i många fall omvittnat hårda. Ett antal fall av självmord har sannolikt koppling till katastrofens verkningar. Det är djupt tragiskt och ett bevis på att varken det civila samhället eller ansvariga myndigheter förutsett vidden av stormkatastrofens psykologiska konsekvenser. Det finns fortfarande ett stort behov av uppsökande verksamhet och det kan förutses att insatser kan behövas under en lång tid framåt.För personer som drabbas av den här typen av katastrofer behövs både stöd från medmänniskor och, i många fall, professionell psykologisk hjälp. I katastroflägen där många människor är chockade och traumatiserade behövs det ett proaktivt och uppsökande arbete från ansvariga myndigheters och andra samhällsaktörers sida. Det gäller särskilt när infrastrukturen i form av vägar och telefoner är skadad. Ansvaret för dessa insatser åvilar kommunerna. Det är emellertid svårt för varje kommun att på egen hand planera för denna typ av katastrofberedskap och stora fördelar ligger i att gemensamma rutiner och samarbetsformer utvecklas som snabbt kan träda i funktion när katastrofsituationer uppstår. I det arbete som nu sker för att förstärka Sveriges beredskap inför katastrofer är det viktigt att förbättrade rutiner utvecklas och beredskapen för att förutse och hantera drabbade personers psykiska reaktioner höjs. I många fall är de offentliga resurserna för att snabbt hantera problemen otillräckliga, och det behövs därför en strategi där även civilsamhället kan mobiliseras i en samlad insats. Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:Avser socialministern att lägga fram <a name="PassTempLäge"></a>förslag för att förbättra det psykosociala stödet för katastrofdrabbade inom ramen för arbetet med en förstärkt krishantering?Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att säkerställa att de stormdrabbade får ett psykosocialt stöd i sin svåra situation?

Interpellation 2004/05:313 av Johansson, Kenneth (c) de psykosociala följderna av stormkatastrofen