Till innehåll på sidan

De ideella organisationernas lotterier

Interpellationsdebatt 29 november 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 104 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr ålderspresident! Vasiliki Tsouplaki har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att de ideella aktörerna på spelmarknaden även fortsättningsvis kan bedriva lotteri och bingo utifrån sina särskilda förutsättningar. Hon frågar också hur jag arbetar för att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället.

Att få licens på den svenska spelmarknaden är förenat med högt ställda krav. Den nya spellagen har kommit till för att öka skyddet för svenska konsumenter på spelmarknaden. Det kräver vissa insatser från aktörerna, både med att sätta sig in i lagens krav och med att säkerställa funktionaliteten av den utrustning som används.

Det är viktigt att säkerställa att verksamheten lever upp till det starka konsumentskydd som vi har i den nya spelregleringen.

Regeringen är överens med riksdagen om att ett viktigt mål för spelpolitiken ska vara att ge goda förutsättningar för allmännyttig verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel.

Den nya spellagen medger fortsatt skattebefrielse för bland annat allmännyttiga lotterier, såväl landbaserade som online, samt landbaserad bingo. För att säkerställa att kraven på den tekniska utrustningen för de allmännyttiga lotterierna är anpassade till sådana spel som avses i 6 kap. spellagen avser Spelinspektionen att se över nu gällande tekniska krav som gäller för dessa. Detta har myndigheten informerat aktörerna om.

Det har varit regeringens utgångspunkt att den nya spellagen inte ändrar förutsättningarna för finansiering av allmännyttiga ändamål.

Regeringen kommer att fortsatt följa upp och kontinuerligt utvärdera att de ideella aktörerna kan fortsätta bedriva spel för allmännyttiga ändamål utifrån givna förutsättningar för att bidra till att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället.


Anf. 105 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret. Bakgrunden till min fråga om förutsättningarna för föreningsdrivna bingohallar och allmännyttiga lotterier är det förändrade regelverk som har kommit med den nya spellagstiftningen.

När utredningen om spelmarknaden samt propositionen om en omreglerad spelmarknad kom var en tydlig intention att denna del av spelmarknaden inte skulle påverkas negativt av regelförändringar. Det primära syftet var att reglera nätkasinoverksamheten, som opererar från andra EU-länder i strid med svensk lagstiftning.

Tanken var att spelmarknaden skulle delas upp i tre delar, där aktörer med allmännyttiga ändamål även fortsättningsvis skulle ha ensamrätt på lotteriverksamhet och fysisk bingo. Dessa delar skulle inte påverkas negativt av licenssystemet, utan det mesta skulle kunna fortsätta som vanligt. Detta fanns det en bred enighet om här i riksdagen.

Jag är dock orolig, för så verkar inte ha blivit fallet. De lotterier och maskiner som tidigare har kunnat kontrolleras och godkännas av Lotteriinspektionen ska nu genomgå internationella certifieringsprocesser som blir mycket kostsamma. De allmännyttiga lotteriaktörerna vittnar om licensieringsansökningar som kostar 1-8 miljoner kronor att genomföra och som omfattar alla aktörer med en omsättning över 5 miljoner kronor. Bara översättningen av tusentals sidor kostar stora summor. Detta blir förstås en helt orimlig kostnadsbörda för de små aktörerna.

De nya föreskrifterna för bingohallarna innebär att 46 av 61 hallar kan tvingas stänga vid årsskiftet. Det har man kunnat läsa om i medierna. Det innebär 60 miljoner i mindre intäkter till föreningslivet och 350 personer som blir av med sin anställning.

Tyvärr berör statsrådet Shekarabi i sitt svar inte den reella situation som de allmännyttiga aktörerna befinner sig i. Han hänvisar lite vagt till att alla aktörer måste sätta sig in i den nya lagstiftningen och säkerställa funktionaliteten. Självklart är det så, men hur ska denna funktionalitet se ut? Vilka tekniska krav ska ställas?

Vad jag har kunnat läsa mig till har det inte avslöjats några stora säkerhetsrisker inom lotterierna. Det finns mycket liten förekomst av spelmissbruk till följd av lottinköp. Min fundering är varför denna del av spelmarknaden ska beläggas med de här nya, tuffa och dyra regelverken. Varför laga något som inte varit trasigt, är den fråga som infinner sig hos mig.


Anf. 106 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr ålderspresident! Tack, Vasiliki Tsouplaki, för det viktiga inlägget!

Vi är helt överens om att vi ska hålla oss till de intentioner och ändamål för spellagstiftningen som uttalades i regeringens proposition och som riksdagen ställer sig bakom inför omregleringen av spelmarknaden. Det innebär att det är vår skyldighet att säkerställa att det civila samhället har fortsatt möjlighet att ha goda intäkter från lotteriverksamheter till just allmännyttiga verksamheter.

Den nya spellagen har också kommit till för att öka skyddet för svenska konsumenter på spelmarknaden. Då måste vi hitta rätt balans i regelverket. Det har varit regeringens och riksdagens intention inför omregleringen.

Spelinspektionen har precis meddelat att de har bedömt att undantag från tekniska krav för dessa lotterier som vi talar om under vissa förutsättningar kan ges under en tvåårsperiod för att verksamheten ska kunna anpassas till myndighetens föreskrifter. Spelinspektionen har alltså bedömt att den kan ge lotterier med en omsättning under 50 miljoner kronor per år samt så kallad hallbingo undantag från kraven på certifiering under en tvåårsperiod. En förutsättning är dock att utrustningen under licenstiden är oförändrad i förhållande till meddelat typgodkännande.

Samtidigt har också Spelinspektionen meddelat att den har för avsikt att se över nu gällande föreskrifter för att om möjligt anpassa dessa till den spelverksamhet som de allmännyttiga lotterierna bedriver. Spelinspektionen har meddelat att en individuell prövning kommer att göras så att respektive aktör meddelas beslut förenade med villkor som är relevanta för den aktuella spelverksamheten.

Att spelmarknaden har aktörer med vitt skilda förutsättningar är naturligtvis en utmaning både för lagstiftaren och för den som tillämpar lagstiftningen och utfärdar föreskrifter, alltså myndigheten. Men Spelinspektionen får meddela föreskrifter om de tekniska kraven och certifieringen som är anpassade till de allmännyttiga lotterierna. Vi har också varit väldigt noga med att behålla skattefriheten för dessa aktörer när det gäller intäkter från lotteriverksamhet.

Herr ålderspresident! Den frågeställning som Vasiliki Tsouplaki lyfter fram är väldigt relevant. Vi följer utvecklingen. Jag är glad att Spelinspektionen har meddelat att man ger lotterier som har en omsättning under 50 miljoner kronor per år och hallbingo undantag från certifiering under en tvåårsperiod. Myndigheten har möjlighet att under den perioden meddela föreskrifter som är anpassade till dessa aktörers verklighet.

Det är av yttersta vikt för oss att spellagstiftningen ger de ideella aktörerna förutsättningar att ha goda intäkter från lotteriverksamheter. Vi har ingen intention att gå ifrån det syftet med reformen, utan vi kommer att fortsatt följa utvecklingen och säkerställa att de ideella aktörerna kan bedriva lotteriverksamheter på ett bra sätt.


Anf. 107 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr ålderspresident! Det här är jättegoda besked! De framgick inte i ministerns svar, och jag har sökt på Spelinspektionens hemsida för att hitta information. Jag vet att de hade ett sammanträde i förra veckan, och jag såg till att min interpellation kom in före det sammanträdet, för vi behöver lägga lite tryck på det här.

Det här är en diskussion som har förts lite grann i det tysta. Det har varit väldigt mycket fokus i medierna på nätkasinobolagen som har försökt hitta kryphål. Jag och ministern har tidigare debatterat det här i kammaren, och vi har i kulturutskottet talat om hur man ska kunna komma åt nätkasinoverksamheten och skydda konsumenterna. Verksamheten som lotterierna och bingohallarna bedriver har hamnat lite grann i skymundan och man har kämpat på i det tysta.

När det kom till min kännedom att de här stora problemen kvarstod nu i november när de gamla tillstånden snart går ut blev jag väldigt oroad. Jag har förstått att man hade en dialog med departementet och med Spelinspektionen under hela våren för att påtala de här sakerna. Bland annat har man velat ha undantag och velat höja omsättningsgränsen till 50 miljoner, och man har velat se över de tekniska kraven.

Nu hör jag från ministern att det här faktiskt har blivit realitet, och det är väldigt positiva besked. Däremot tycker jag att det är problematiskt att de kommer så sent. Det här har föreningslivet påpekat under hela våren, och många har kämpat på med sina certifieringsprocesser och redan lagt miljoner på detta. Det blir snett för de föreningar som har haft de här processerna, gjort sina ISO-certifieringar och lagt ut pengarna. Jag tror att ministern förstår vad jag är ute efter.

Jag har varit orolig att man inte riktigt har förstått allvaret i situationen, och jag känner att de svenska folkrörelserna, som har drivit många av de här lotterierna, är en stark del av vår demokrati. De har faktiskt bidragit till framväxten av vår moderna demokrati. I dag har vi ett väldigt starkt föreningsliv som skapar mervärde för miljontals medlemmar. Det handlar om social gemenskap, folkhälsa och bildning. En stark föreningsdemokrati är grunden för vårt styrelseskick. Det är där många medlemmar lär sig att sätta en gemensam agenda, bedriva föreningsverksamhet och fatta gemensamma beslut. De här föreningarna är också röstbärare för sina medlemmar. De kan påverka den allmänna opinionen, driva sina frågor och är viktiga remissinstanser inför våra politiska beslut.

Att föreningslivet ska kunna vara ekonomiskt självständigt gentemot statsmakten tycker jag är väldigt viktigt. Det är en viktig parameter för att vår demokrati ska fungera. En kritisk röst måste kunna stå fri och inte hela tiden vara orolig för att bli av med statliga eller kommunala bidrag. Det är bakgrunden till att jag verkligen har tagit den här frågan på allvar. Vi vet att lotterierna bidrar med närmare 1,8 miljarder varje år till vårt föreningsliv. Det här är alltså en viktig inkomstkälla som tryggar både verksamhet och oberoende.

Jag är den första att instämma när det gäller vikten av spelansvar och vikten av att alla på svensk spelmarknad ska jobba hårt för att skydda konsumenterna. Men det är faktiskt så, som jag nämnde i mitt första inlägg, att riskerna är låga. Det här handlar om en helt annan typ av verksamhet än den som ministern har debatterat mycket och som vi alla är överens om ska regleras mycket hårt.


Anf. 108 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr ålderspresident! Vasiliki Tsouplaki har rätt. Det är exakt så det är. När det gäller konsumentskyddsbestämmelserna ska vi ha samma regelverk. Det har vi, och det var vi överens om mellan regering och riksdag. Men när det gäller andra delar av spellagstiftningen måste naturligtvis verkligheten i lagstiftningen också anpassas till den verklighet som de ideella aktörerna har. Mot den bakgrunden valde regering och riksdag att behålla skattefriheten, och mot den bakgrunden har vi också gett förutsättningar till Spelinspektionen att meddela föreskrifterna om de tekniska krav som är anpassade till de olika aktörernas förutsättningar och verklighet.

Vi kommer att noga följa detta. Det som har hänt är att Spelinspektionen under vissa förutsättningar har gett en tvåårsfrist till aktörerna, och under tiden ska inspektionen jobba med de frågor som handlar om föreskrifterna som rör tekniska specifikationer. För vår del är det väldigt viktigt att följa den här utvecklingen och se till att de ideella aktörerna har goda förutsättningar att ha intäkter från lotteriverksamhet. Det är precis som Vasiliki Tsouplaki säger att utan det civila samhället, utan de ideella aktörerna, får vi ett svagare samhälle och en svagare demokrati.

En av bristerna, skulle jag säga, i vårt samhälle under de senaste decennierna är att det har varit väldigt mycket fokus på det offentliga och det privata och kommersiella. Men vi har faktiskt en tredje sektor i vårt samhälle, det civila samhället, föreningslivet, folkrörelserna, nykterhetsrörelsen, samfunden. De är institutioner som skapar gemenskap och sammanhållning i vårt samhälle. De följer inte den kommersiella logiken och de följer inte den offentliga logiken, utan de har en egen logik. Den här kammaren och regeringen måste erkänna behovet av autonomi och erkännande av den ideella sektorns logik. Det här området, spellagstiftningen, är ett viktigt område eftersom det påverkar intäkterna till ideella aktörers verksamhet.

Vi har anledning att bevaka de här frågorna, herr ålderspresident. Vi måste också vara ärliga och säga att de här aktörerna inte har samma resursstarka lobbying som andra aktörer har. Det är alltså vår skyldighet att ge en röst till de aktörerna och se till att den här kammaren och regeringen noga bevakar de frågeställningar som påverkar förutsättningarna för ideell verksamhet.


Anf. 109 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr ålderspresident! Det finns ett antal krav på förändringar som jag har uppfattat från de allmännyttiga lotterierna. Jag hör ifrån ministern att Spelinspektionen har kikat på några av dem.

Jag vill lyfta fram en tredje punkt som jag uppfattar som viktig. Det gäller själva certifieringssystemet och just bristen på ett svenskt institut, en myndighet eller ett företag som kan certifiera enligt de ISO-standarder som det har funnits krav på. Det har på något vis blivit riktigt komplicerat. Det handlar inte om någon snabb förändring, men man behöver titta vidare på att det ska kunna gå att få en svensk certifiering.

Enligt det system vi hade tidigare var det Lotteriinspektionen som åkte ut på plats och inspekterade lotter och maskiner. Det fungerade väldigt bra, utan uppmärksammade säkerhetsbrister. Man har upplevt det systemet som positivt.

Jag är en av dem som har uppskattat ministerns bestämdhet när det gäller att få ordning på de kasinobolag som har funnits på den svenska marknaden utan tillstånd. Vi har inte alltid varit överens om metoderna. Men jag tror att vi fortsättningsvis kan hjälpas åt både på den fronten och när det gäller att uppmärksamma de allmännyttiga lotterierna och bingoverksamheterna, så att de särskilda förhållandena kommer att uppmärksammas mer framöver.

Jag tror att vi kan vara överens om att ett starkt och oberoende föreningsliv skapar nytta, glädje och gemenskap för sina medlemmar och att föreningarna är med och bygger ett starkt, demokratiskt samhälle där alla får plats.


Anf. 110 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr ålderspresident! Jag vill tacka Vasiliki Tsouplaki för den här viktiga interpellationen. Den gläder mig. Den här debatten behövs.

Vasiliki Tsouplakis sista fråga gällde förutsättningarna för certifiering. Det är en fråga som vi också tittar på. Alla de olika delarna av föreskrifterna och de tekniska och operativa förutsättningarna för lotteriverksamhet påverkar hela sektorn. Vi är fast beslutna att fortsätta jobba med frågan, att följa utvecklingen och att där det behövs vidta åtgärder från regeringens och riksdagens sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:151 De ideella organisationernas lotterier

av Vasiliki Tsouplaki (V)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

De svenska folkrörelserna har byggt upp och format vår moderna demokrati. Än i dag är föreningslivet starkt och skapar mervärde för sina miljontals medlemmar. Det handlar till exempel om social gemenskap, folkhälsa och bildning. Ett demokratiskt föreningsliv utgör också fortfarande grunden för vårt styrelseskick. Där får man mötesvana, sätter en agenda och fattar gemensamma beslut. Föreningarna är röstbärare för sina medlemmar, påverkar den allmänna opinionen och är viktiga remissinstanser inför politiska beslut. Att föreningslivet kan vara ekonomiskt självständigt gentemot statsmakten är en viktig parameter för att detta ska fungera.

Lotterier bidrar varje år med 1,8 miljarder kronor till svenskt föreningsliv. Intäkterna är en viktig inkomstkälla som tryggar både verksamhet och föreningslivets oberoende. Bingohallar och liknande verksamhet är i många fall avgörande för det lokala förenings- och idrottslivet. Den ideella sfärens möjlighet att bedriva lotterier och bingo är därför i många fall avgörande för att upprätthålla ett levande föreningsliv lokalt.

När utredningen om spelmarknaden och propositionen om en omreglerad spelmarknad kom var en tydlig intention att dessa delar av spelmarknaden inte skulle påverkas negativt av regelförändringar. Det primära syftet var att reglera nätcasinoverksamheten. Spelmarknaden skulle delas upp i tre delar där aktörer med allmännyttiga ändamål även fortsättningsvis skulle ha ensamrätt på lotteriverksamhet, och fysisk bingo skulle vara förbehållen ideella aktörer. Dess delar skulle heller inte påverkas negativt av licenssystemet. Nu verkar så inte ha blivit fallet. De lotter och maskiner som tidigare har kunnat kontrolleras och godkännas av Lotteriinspektionen ska nu genomgå internationella certifieringsförfaranden som blir mycket kostsamma. De allmännyttiga lotteriaktörerna vittnar om licensieringsansökningar som kostar 1–8 miljoner kronor att genomföra och som omfattar alla aktörer med en omsättning över 5 miljoner kronor. De nya föreskrifterna för bingohallarna innebär att 46 av 61 hallar tvingas stänga vid årsskiftet. Det innebär 60 miljoner kronor mindre i intäkter till föreningslivet, och 350 personer som blir av med sin anställning.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vad avser statsrådet att göra för att se till att de ideella aktörerna på spelmarknaden även fortsättningsvis kan bedriva lotteri och bingo utifrån sina särskilda förutsättningar?
  2. Hur arbetar statsrådet för att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället?