Civil flygplats vid Ärna

Herr talman! Ärade ledamöter! Ärade åhörare! Lena Sommestad har frågat mig varför det saknas en bedömning av miljöeffekterna av en flygplatslokalisering till Uppsala i regeringens beslut och på vilken grund regeringen har tillbakavisat mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts rekommendation att avstyrka kommersiell flygverksamhet. Hon har vidare frågat mig hur det faktum ska tolkas att Försvarsmakten undantas från kravet på att redovisa alternativ lokalisering av ny, kommersiell flygfart när detta krav ställs på andra aktörer. Slutligen har Lena Sommestad frågat mig om storleken på de ekonomiska samordningsvinsterna för Försvarsmakten av ett utökat kommersiellt flyg på Ärna. Jacob Johnson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att regeringens beslut att tillåta civil flygtrafik vid Ärna inte ska bidra till ökad negativ påverkan på miljö och klimat. Uppsala flygplats, Ärna, används för försvarets incidentberedskap, transportflyg och viss helikopterverksamhet. Flygplatsen ska dessutom kunna användas som tillfällig bas vid en beredskapshöjning. Flygplatsen utgör även en stödresurs till det civila samhället i form av möjlig landningsplats för ambulans- och polisflyg samt som bas för Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att Försvarsmakten får i uppdrag att stödja polisen med helikoptrar för transporter av bland annat polisens nationella insatsstyrka. I den utredning som föregick förslaget lyfts Ärna fram som ett alternativ för tillfällig basering av helikopterstödet. Detta skulle kunna bli aktuellt vid insatser för att skydda kritisk infrastruktur som till exempel kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Ärna är i dag en av få rent militära flygplatser i Sverige. I syfte att kunna bedriva även kommersiell linjeflygverksamhet på flygplatsen ansökte Försvarsmakten om tillstånd enligt miljöbalken till befintlig verksamhet och tillkommande linjeflygverksamhet hos miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Miljöprövningsdelegationen gav Försvarsmakten tillstånd enligt miljöbalken till sökt flygplatsverksamhet den 17 mars 2010. I beslutet anges 19 villkor för tillståndet. De berör bland annat buller, klimat och utsläpp till luft, utsläpp till yt- och grundvatten samt kontroll. Efter en prövotid kommer ytterligare villkor att föreskrivas för in- och utflygningsvägar för det civila flyget, dagvattenutsläpp i Fyrisån, uppsamling av glykol samt för belägenheten och utformningen av stationsområdet för det civila linjeflyget. Under prövotiden ska Försvarsmakten genomföra kompletterande utredningar. Möjlighet att fastställa ytterligare villkor om bland annat bulleråtgärdernas utformning och dimensionering, eventuella ytterligare åtgärder för hantering och omhändertagande av glykol och avseende spillvattennätet eller reningsanläggningarna har överlåtits åt tillsynsmyndigheten. Tillståndsbeslutet har överklagats till mark- och miljödomstolen som med eget yttrande överlämnat ärendet till regeringen för prövning, eftersom det rör Försvarsmakten och därmed är obligatoriskt. Ärna är den enda rimliga lokaliseringen av den befintliga militära verksamheten utifrån de beslut som riksdag och regering har fattat. Genom att upplåta Ärna även för kommersiell linjeflygfart kan bansystemet och andra anläggningar på flygplatsen användas på ett för samhället sammantaget mer effektivt sätt. En samlokalisering av militär och civil flygverksamhet på Ärna kan ge stora samordningsvinster. Samutnyttjande av detta slag finns redan på Ronneby och Luleå Kallax, vilka båda är militära flygplatser upplåtna för civil flygtrafik. På motsvarande sätt är Visby en civil flygplats upplåten även för militär trafik. Om en kommersiell linjeflygfart etableras på Ärna kan redan gjorda infrastrukturinvesteringar utnyttjas av både försvaret och en civil operatör. Det innebär också att staten kan dela kostnaderna med en privat aktör. Regeringen har haft att väga olika allmänna intressen mot varandra. De samordningsfördelar som Försvarsmakten anfört har vägt mycket tungt. Vid en samlad bedömning har regeringen funnit att överklagandena bör avslås vilket innebär att miljöprövningsdelegationens tillstånd och villkor gäller. Det är nu upp till regionala och lokala aktörer att i samverkan med ansvariga myndigheter följa upp att verksamheten bedrivs på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt. Jag är övertygad om att våra tillstånds- och tillsynsmyndigheter hanterar frågorna i enlighet med miljöbalkens krav och på ett sätt som tillgodoser alla berörda intressen. Jag finner därför i nuläget ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder.

Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret. Jag hade dock hoppats på lite större tydlighet och undrar fortfarande varför regeringen inte har motiverat sitt beslut ur miljösynpunkt. Precis som i regeringsbeslutet handlar det framför allt om Försvarsdepartementets perspektiv. Vad är skälen till att regeringen anser att kommersiellt flyg på Ärna kan tillåtas enligt miljöbalken, trots att miljödomstolen gör en helt annan bedömning? Det som står på spel i ärendet är miljön och framtiden för Uppsala som är Sveriges fjärde största stad, en stad där kommunstyrelsen förgäves har vädjat till regeringen om att slippa en femdubbling av den kommersiella trafiken precis vid stadsgränsen. I Uppsala har vi 20 minuters tågresa till Arlanda som är Sveriges största flygplats; vi behöver inte civilt linjeflyg närmare än så. Det viktiga för Uppsalaborna är att skydda livsmiljön från buller, föroreningar och klimateffekter. Riktigt viktigt är också att skydda dricksvattnet i Uppsalaåsen som är ett av Sveriges största grundvattenmagasin. Ärna ligger i skyddszonen för Uppsalaåsens vattentäkt, och bara det hade varit skäl nog för att upphäva tillståndet för kommersiellt civilflyg på Ärna. Helt nyligen upptäcktes nya giftiga ämnen i Uppsalas grundvatten. Med all sannolikhet kommer de, enligt Uppsala Vatten, just från Ärna. Marken vid Ärna har släppt igenom de giftiga ämnena som sedan har spridits vidare till grundvattentäkten. I det här läget är det närmast obegripligt att regeringen vill utöka en flygverksamhet som redan rymmer så stora risker. Jag vill återknyta till ett par av de frågor jag ställde i min interpellation men inte fick riktigt tydliga svar på. Det gäller skälen till att regeringen helt avvisar de argument som miljödomstolen förde fram. För det första: Miljödomstolen underkänner den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för ansökan. Hur kan regeringen då ge klartecken? Anser miljöministern, till skillnad från miljödomstolen, att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som ställs i miljöbalken? För det andra: Ett av regeringens huvudargument är att Ärna är den enda rimliga lokaliseringen, men miljödomstolen har en helt annan uppfattning. Domstolen menar att det är fel att utgå från att Ärna är den enda möjliga lokaliseringen, och det är fel av flera skäl. Kommersiellt flyg är en helt ny verksamhet. Den är mer omfattande än tidigare verksamhet. Den har större miljöeffekter, och den har ett annat ändamål och annan finansiering. Eftersom verksamheten ska prövas som ny ska alternativa lokaliseringar utredas. Samlokalisering kan vara ett argument för en viss plats, säger miljödomstolen. Men bara om platsen över huvud taget är lämplig, och det gäller inte Ärna. Lokaliseringsutredningen som har gjorts för Ärna uppfyller helt enkelt inte lagens krav. Hur kan regeringen acceptera samlokalisering som huvudargument när miljödomstolen gör klart att argumentet inte håller? Som Uppsalabo hade jag förväntat mig ett väl underbyggt och väl motiverat regeringsbeslut. Det har vi tyvärr inte fått. Jan Darpö, professor i miljörätt i Uppsala, gör bedömningen att regeringsbeslutet är så bristfälligt att det troligen upphävs av Högsta förvaltningsdomstolen om det överklagas, därför att det helt enkelt inte uppfyller den grundläggande motiveringsskyldigheten som finns i svenskt rättsväsen. Det räcker inte att regeringen säger vad man har bestämt; man måste också, med hänvisning till miljöbalken, förklara varför. Miljöministern, jag frågar än en gång: Hur motiverar regeringen sitt beslut att tillåta kommersiellt flyg i linjetrafik på Ärna ur miljösynpunkt?

Herr talman! Tack för svaret, miljöministern! Klimatfrågan är en av mänsklighetens kanske största utmaningar. Vi vet att utsläppen av fossil koldioxid måste fasas ut inom en generation. Vi kan begränsa utsläppen genom lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Principen att förorenaren ska betala bör gälla. Det kan man göra genom till exempel koldioxidbeskattning. Men flyget är orimligt nog befriat från beskattning av sitt flygbränsle på grund av en gammal internationell överenskommelse efter andra världskriget. Därför är det viktigt att ansökningar om nya flygplatser och utökad flygtrafik prövas desto noggrannare. Herr talman! Jag finner det därför anmärkningsvärt att regeringen med miljöminister Lena Ek i spetsen har godkänt civil kommersiell flygverksamhet vid Ärna militära övningsfält omedelbart norr om Uppsala tätort. Beslutet är anmärkningsvärt av flera skäl. Till att börja med har mark- och miljödomstolen sagt nej då de anser att det finns risk för att civilflyg vid Ärna kan medföra påtaglig påverkan på miljön och orsaka omfattande störningar. Beslutet är också mycket anmärkningsvärt eftersom majoriteten i Uppsala kommunstyrelse nyligen vände sig till regeringen för att få ett nej till den civila flygplatsen, bland annat därför att en sådan motverkar kommunens egna miljömål. Ett av de partierna var för övrigt Centerpartiet. Beslutet är också särskilt anmärkningsvärt eftersom regeringen inte motiverar sitt beslut vad gäller effekterna på klimat och miljö. Det framgick också klart av ministerns svar i dag att huvudargumentet för regeringens godkännande är samordningsvinsterna och att redan gjorda infrastrukturinvesteringar utnyttjas. Det kan därför finnas skäl att påminna om miljödomstolens yttrande i denna del: "Även om en samlokalisering med Försvarsmaktens verksamhet kan innebära samordningsvinster är detta inte ett skäl att ställa lägre krav på den kommersiella verksamheten än vad som skulle göras vid en miljöprövning av enbart sådan verksamhet. - - - Försvarsmaktens verksamhet finansieras med offentliga medel och bedrivs med utgångspunkt i försvarsmässiga överväganden. Av dessa skäl . måste militär och kommersiell verksamhet bedömas separat, och det som anförts om eventuella ekonomiska fördelar kan inte på ett avgörande sätt påverka prövningen", skriver miljödomstolen. Man kan bara konstatera att regeringen går tvärsemot miljödomstolen i detta avseende. Som miljöministern själv säger i sitt svar: "De samordningsfördelar som Försvarsmakten anfört har vägt mycket tungt", det vill säga varit helt avgörande. Det är inte miljön utan dessa samordningsfördelar som avgjort. Regeringen har i sitt beslut alltså inte prövat miljödomstolens uttalande att en civil flygplats vid Ärna får en betydande påverkan på miljön där. Det är mycket anmärkningsvärt. Men det ligger, tycker jag tyvärr, i linje med den debattartikel av miljöminister Lena Ek och försvarsminister Karin Enström som publicerades i Upsala Nya Tidning för någon tid sedan och där ordet "miljö" endast fanns med som en del av miljöministerns titel. Hur ser miljöministern på att försvarets samordningsfördelar av regeringen så tydligt överordnats kraven på en god lokal miljö, klimatomställningen och Uppsala kommunstyrelses hemställan om att inte medge etablering av lågprisflyg vid Ärna?

Herr talman! Jag känner att jag som boende i Uppsala län vill kommentera detta lite grann och tala om reaktionerna på beslutet. Vi som är engagerade i den här frågan har följt regeringens ärendeförteckning inför varje torsdag - den släpps onsdag kväll - för att se när regeringsbeslutet skulle fattas, eftersom vi inte fått några informationer innan. Vi kände att det var viktigt att få ta del av underlaget till regeringens beslut. Vi var väldigt förvånade när vi morgonen den 14 november öppnade Upsala Nya Tidning och fick ta del av en debattartikel där det stod att regeringen hade tagit beslut om Ärna. Före regeringssammanträdet gick alltså de två ministrarna ut i en debattartikel med det beskedet. Det är en mycket märklig hantering, känns det som, allra helst för oss som följer frågan. Jag har följt de kommentarer som kommit efter miljöministerns debattartikel. Det är få debattartiklar som har fått så många kommentarer, ska jag säga till ministerns ära. Ofta försvinner debattartiklar ut utan att man noterat dem, men den här artikeln har verkligen fått effekt. Det är väldigt många som har kommenterat den. Kommentarerna går ut på att miljöministern är utan miljö, att det är ett bedrövligt och omoraliskt beslut, att det är vansinne och så vidare. Miljöministern har kanske missat att läsa de här kommentarerna. Jag tänkte därför vidarebefordra några frågor som ställts av Pontus Larsson. Bästa miljöminister! Dessa argument håller inte. Miljödomstolen tillstyrkte befintlig militär och befintlig civil verksamhet i sitt yttrande. De ifrågasatte däremot tydligt att samlokalisering skulle vara ett argument för utökat civilt linjeflyg. De bekräftade att Försvarsmaktens miljökonsekvensberedning hade stora brister, lokaliseringsutredningen i synnerhet. Menar du verkligen att regeringens beslut nu är förenligt med miljöbalken och att miljödomstolen hade fel? Vilket underlag har då regeringen som inte miljödomstolen hade? Tack på förhand för ett tydligt svar! Pontus Larsson har inte fått något svar i kommentarsfältet, så jag får vara hans röst här och nu. Jag återkommer i nästa inlägg med ytterligare en fråga.

Herr talman! I en regering behöver man väga in faktorer från olika delar av samhället. Reglerna om miljökontroll i och runt Ärna finns i det tillstånd som givits. I tillståndsbeslutet föreskrivs 19 villkor. Utöver det första så kallade allmänna villkoret handlar fyra villkor om buller, fyra om klimat och utsläpp till luft, sju om utsläpp till yt- och grundvatten och tre om kontroll. Jag förstår naturligtvis att det finns mycket diskussion och att människor är bekymrade, som vid all verksamhet som inbegriper industriell aktivitet eller försvarets aktiviteter. Det har jag full förståelse för. Därför är det också så att länsstyrelsen och dess miljöprövningsdelegation efter en prövotid kommer att föreskriva ytterligare slutliga villkor som handlar om in- och utflygningsvägar för det eventuella civila linjeflyget. Det handlar om utsläpp via dagvatten till Fyrisån, som någon nämnde, och om uppsamling av glykol. Det handlar också om utformningen av stationsområdet för det eventuella civila linjeflyget och dess belägenhet. Under prövotiden ska Försvarsmakten dessutom genomföra kompletterande utredningar i dessa frågor. Miljöprövningsdelegationen har beslutat att fyra provisoriska föreskrifter ska gälla under prövotiden. Här finns alltså miljövillkor, kontroll och prövotid. Här finns också krav på Försvarsmakten. Sedan har länsstyrelsen och miljöprövningsdelegationen överlåtit åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor för bland annat bulleråtgärdernas utformning och dimensionering, ytterligare eventuella åtgärder för hantering eller omhändertagande av glykol och ytterligare eventuella åtgärder avseende spillvattennät eller reningsanläggningar. Det finns alltså ett stort antal miljövillkor som ska vara uppfyllda av Försvarsmakten. Beslut om hur man ska utveckla flygplatsen fattas sedan lokalt och regionalt. Det handlar väldigt mycket om hur man använder det kommunala planeringsmonopolet. Uppsala kommun har möjlighet att själv besluta på vilket sätt man ska styra den eventuella utbyggnaden av Ärna. När regeringen fattar beslut tittar vi naturligtvis på de grundläggande 19 miljövillkoren, som jag har redogjort för, den kontroll som finns och det som ska göras utöver detta. Försvarsmaktens argument väger alltid väldigt tungt i sådana här sammanhang. Är Försvarsmakten inblandad i ett tillståndsärende ska det med automatik hänvisas till regeringen för att man ska kunna göra en sammanvägning mellan olika former av riksintressen och andra intressen. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Försvarsmakten får i uppdrag att stödja polisen med helikopter för transporter av bland annat polisens nationella insatsstyrka. I den utredning som föregick regeringens förslag i budgetpropositionen lyftes Ärna fram som ett alternativ för tillfällig basering av helikopterstödet, vilket skulle kunna bli aktuellt vid insatser för att skydda kritisk infrastruktur, till exempel kärnkraftsanläggningen i Forsmark, någonting som jag tror är oerhört viktigt också för människor som bor i Uppsala och Uppsalaregionen.

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Miljöministern talar nu om miljö, och det är väldigt bra, eftersom det inte har talats om miljö tidigare när regeringen berättat om varför man beslutat som man gjort med Ärna. Det som miljöministern hänvisar till är länsstyrelsens villkor. Sedan länsstyrelsen fattade sitt beslut 2010 har dock miljödomstolen underkänt länsstyrelsens beslut; man vill att det ska upphävas. Det som vi har frågat efter gång på gång är att regeringen ska förhålla sig till det som miljödomstolen har sagt. Det har regeringen inte gjort, och det gör inte Lena Ek i dag heller. Det tycker jag är ett stort bekymmer. Det ska självklart göras avvägningar. Ett ärende av det här slaget ska precis som Lena Ek säger gå till regeringen eftersom det berör Försvarsmakten. Min bild är att Försvarsdepartementet tycks ha haft all makt över ärendet. Även om det ska göras avvägningar mellan olika allmänna intressen, som miljöministern säger, är det i grunden ett ärende om tillåtlighet enligt miljöbalken. Det måste vara miljöbalkens bestämmelser som gäller. Regeringen måste förhålla sig till miljöbalkens bestämmelser när den fattar beslut. Det finns skäl att i dag fråga vad som egentligen är förvarets intressen, varför de är så tunga och varför de ska väga så tungt. Samordningsfördelarna har vi hört talas om. Jag frågade i min interpellation och jag frågar igen: Var finns de underlag som visar hur stora samordningsfördelarna är som man nu hänvisar till? Vi vet inte hur stora de är. Mark- och miljödomstolen påpekar att den uppgiften saknas. Vi får nu höra att det är det absolut tyngsta argumentet att det finns samordningsfördelar som uppenbarligen väger tyngre än de oerhört tunga miljöintressen som Uppsalaborna hävdar och mark- och miljödomstolen har hävdat. Min fråga till miljöministern är om miljöministern har tagit del av några beräkningar som visar hur stora samordningsfördelarna egentligen är på Ärna i form av kostnadsbesparing för försvaret och effektivitetsvinster i samhället. Handlar det också om miljömässiga besparingar och resurshushållning? Vad handlar det egentligen om? Det vet vi inte. På vilket sätt skulle det kunna uppväga de väldigt stora miljörisker som Uppsalaborna nu utsätts för? Jag skulle också gärna vilja veta hur regeringen har resonerat kring frågan vad som är ett försvarsintresse i att starta en kommersiell flygverksamhet i Uppsala. Räcker det verkligen att försvaret kan spara pengar genom samarbete med en kommersiell privat aktör för att den verksamhet som den kommersiella aktören vill driva på Ärna ska anses vara ett förvarsintresse och dessutom ett allmänintresse av synnerlig vikt? Har regeringen diskuterat den frågan? Det är unikt att Försvarsmakten företräder inte bara försvaret som allmänintresse i ärendet utan också ett enskilt bolags intresse, Uppsala Airport AB:s. Det har heller aldrig förekommit tidigare att försvaret samarbetar med en privat aktör som på det sättet får en gräddfil in i miljöprövningen. Jag undrar om miljöministern tycker att det är rimligt att klassa den privata verksamhet som Uppsala Airport planerar som ett allmänintresse av synnerlig vikt. Min bedömning är att regeringen på det sättet kan öppna en farlig väg. Det finns en stor respekt för att försvaret har en särskild tyngd, att försvaret också har en särskild tyngd när det gäller miljöprövningen och att man gör särskilda avvägningar när det gäller försvarets intressen. Men vad ska Uppsalaborna tro om detta? Är en privat affärsverksamhet för Uppsala Airport viktigare än skyddet av kommunens grundvattentäkt? Vad ska vi tro i framtiden när vi talar om försvarsintressen? Är det allt som försvaret och dess privata partner sysslar med för att skära på försvarets kostnader?

Herr talman! Miljöministern upprepar sitt icke-svar vad gäller mark- och miljödomstolens farhågor om effekterna på klimat och miljö av etablering av lågprisflyg vid Ärna. Hon fortsätter att inte svara på mark- och miljödomstolens argumentering mot denna etablering. Det är för övrigt anmärkningsvärt att Lena Ek i sitt svar på vår interpellation inte ens redovisar mark- och miljödomstolens argument för att avstyrka etableringen. Det hade varit renhårigt att göra det. Det känns ärligt talat som att dagens debatt mer förs med försvarsministern och kanske finansministern och inte med landets miljöminister. Mark- och miljödomstolen avstyrker etableringen därför att den kan medföra påtaglig påverkan på miljön och orsaka omfattande störningar. Det handlar till exempel om hoten mot Uppsalas vattenförsörjning och bullerfrågan. Ärna är beläget i direkt anslutning till Uppsalaåsen som fungerar som stadens grundvattentäkt och är ett av Sveriges största grundvattenmagasin. Ungefär 95 procent av Uppsalas vattenförsörjning kommer härifrån. Flygplatsområdet täcks delvis av skyddande lerlager. Men det finns också högriskområden för infiltration. Detaljerade undersökningar av lerlagrens mäktighet och förekomst av torrsprickor krävs och saknas i ansökan. Det gäller i detta sammanhang att vara ytterst försiktig och noggrann och ha ett mycket långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv, så att inte Uppsalabornas dricksvattenförsörjning hotas. En värdering av vattentäktens värde 1997 slutade till exempel på mer än 1 miljard kronor. För någon tid sedan kunde man i Uppsalas medier läsa att planeringschefen vid Uppsala Vatten gör bedömningen att en förekomst av det giftiga perfluorerade ämnet PFOS som upptäckts i Uppsalas grundvatten med största säkerhet har sitt ursprung från tidigare brandsläckningsövningar vid Ärna. Det giftiga ämnet har alltså spridit sig från Ärna ned i Uppsalaåsens grundvatten. Vattenchefen uttryckte också sin förvåning över att regeringen inte tagit hänsyn till denna nya kunskap vid sitt beslut om godkännande av etablering av lågprisflyg vid Ärna. Det andra stora miljöproblem som finns lokalt när det gäller kraftigt utökad flygverksamhet är bullret. Flygplatsen ligger mycket nära Uppsala tätort och i synnerhet bostadsområdet Bärby hage. Som mark- och miljödomstolen konstaterat kommer den nya kommersiella verksamheten ha avsevärt större omfattning än dagens och medföra mer regelbundna, återkommande och ökade störningar på morgnar och kvällar. Sammantaget bedöms omfattningen femdubblas. Vi vet från andra flygplatser att personer som utsätts för kraftigt buller på sikt löper risk att få för högt blodtryck. Barn som är särskilt sårbara kan påverkas så att deras inlärningsförmåga påverkas negativt. Det är återigen mycket anmärkningsvärt att regeringen inte lyssnar på kommunstyrelsens vädjan om att stoppa denna etablering och går emot mark- och miljödomstolens yttrande och undviker att besvara domstolens argument. Som framgår av ministerns svar har regeringen inte, trots att den som överordnad Försvarsdepartementet är ytterst ansvarig för ansökan, inte avser att vidta åtgärder för att säkerställa den lokala miljön utan överlåter ansvaret på regionala och lokala aktörer. Återigen är det helt tydligt att miljöintressena underordnas snäva ekonomiska försvarsintressen.

Herr talman! Jag fick inte alls något besked från miljöministern var gäller ärendehanteringen. För oss Uppsalabor och länsbor är det en jättestor fråga. Vi känner att regeringen nonchalerade frågan genom att inte ens ha den med på ärendeförteckningen och gå ut i en debattartikel innan ens regeringen ens hade fattat beslut. Det känns väldigt tveksamt. Jag ska säga till miljöministern att jag suttit i Luftfartsverkets styrelse under ett antal år och följt de små flygplatserna runt om i landet och vilka bekymmer det finns och vilka svårigheter det är. Men 19-20 minuter till Arlanda är Uppsala välförsett med att ha nära till flyget. Det finns även närhet till Västerås och Skavsta. Ingen har ifrågasatt den nuvarande verksamheten vid Ärna med militärflyg och ambulansflyg, miljöministern. Det är viktigt att slå fast att vi inte på något sätt har ifrågasatt det. Jag går tillbaka till den debatt som uppstod om debattartikeln och de kommentarer som gjordes. Centerpartiet i Uppsala har röstat för att vädja till regeringen att säga nej, och Centerpartiet i regeringen säger ja. Det gör att man ställer sig frågande. Där skriver en del: Bye bye Centern! Hur var det med miljöfrågorna? I artikeln nämns inte ordet miljö annat än i miljöministerns underskrift. Nej, det krävs en bättre behandling av den här frågan. Vi kräver fortfarande svar av miljöministern.

Herr talman! Allra först vill jag säga till Agneta Gille att den här frågan följer precis samma hanteringsordning som många andra frågor. Det är inga konstigheter i det. Jag vill återigen säga att jag förstår människors oro när det gäller all sådan här verksamhet. Samtidigt är det viktigt att Ärna kan fungera, eftersom det handlar om försvarets incidentberedskap, transportflyg och helikopterverksamhet samt att flygplatsen ska kunna användas vid beredskapshöjning. Flygplatsen är en stödresurs till det civila samhället i form av möjlig landningsplats för ambulans- och polisflyg och bas för Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter. I det sammanhanget tycker jag också att det är viktigt att flygplatsen ska kunna användas vid insatser för att skydda kritisk infrastruktur vid transporter med polisens nationella insatsstyrka, till exempel till kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Det är ett av de viktiga argument som har förts fram av Försvarsmakten och som jag upplever att många människor i regionen runt Forsmark har efterfrågat besked om. Eftersom det handlar mycket om miljödiskussioner - jag förstår människors oro - vill jag bara tala om vad som gäller i fråga om buller och andra störningar för boende. Tillståndet har villkor som innebär att buller och andra störningar inte får förekomma under vissa bestämda tider. Där finns också villkor om vilka bullerdämpande åtgärder som ska vidtas. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att föreskriva villkor om bulleråtgärders utformning och dimensionering. När regeringen inte föreskriver nya villkor innebär det att de 19 villkor som är förelagda är de som gäller. Det förutsätter jag att interpellanterna också är medvetna om, så att de inte sprider någon annan uppfattning. När det gäller klimat och utsläpp i luft framgår det att tillståndet baseras på villkor som innebär att en handlingsplan för att minska utsläppen från de egna marktransporterna ska upprättas. Det ska vara startavgifter som gynnar flygplan som släpper ut mindre kväveoxider och kolväten, liknande de avgiftssystem som finns på civila flygplatser. När det gäller utsläpp i vatten föreskrivs att Försvarsmakten ska göra utredningar och undersöka vad som släpps ut i Fyrisån, och en bedömning ska göras av länsstyrelsen, som sedan ska föreskriva villkor så att det fungerar utan att människor ska behöva vara oroliga. Försvarsmakten ska också utreda och ta fram förslag på hur uppsamling av avisningsmedel ska gå till. Länsstyrelsen har att föreskriva villkor om detta. När det gäller miljöfarliga ämnen framgår det av tillståndet att det är förenat med villkor om hur kemiska produkter ska hanteras, oljefällor anläggas och möjligheter finnas att samla upp föroreningar i samband med olycka eller annan incident så att det inte blir utsläpp till vatten. Det föreskrivs också om skyldighet att undvika kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljö om det går att substituera eller ersätta med bättre produkter. Så kan man fortsätta att gå igenom de olika tillstånden. Jag vill också påpeka att den allmänna generella regeln naturligtvis gäller, att den som förorsakar skada eller har orsakat en skada på miljön också är ansvarig för att skadan avhjälps. På det viset är sammantagen miljöhänsyn tillgodosedd i detta beslut, men sammanvägt mellan miljöhänsyn, de villkor som finns och det som föreskrivs Försvarsmakten, som också ska gälla civilflyg, kommunens och regionens möjlighet att använda sina instrument i detta sammanhang och Försvarsmaktens behov av att trygga verksamheten vid Ärna. Vi vet att det vid tidigare försvarsbeslut har varit diskussion om den frågan. Jag tycker att det är viktigt med den insatsberedskap som kommer att finnas där.

Herr talman! Tack, miljöministern! Jag hör att vi inte får någonting annat än uppräkningar av de villkor som länsstyrelsen har ställt för den här verksamheten. Det är självklart att det ska finnas miljövillkor. Problemet är att vi är otrygga med de här villkoren och att vi är otrygga med hela verksamheten och de risker som den innebär. Det är bra att man har en skyldighet att städa upp efter sig när man har förorsakat miljöproblem. Tyvärr är det så att när vi har giftiga ämnen i grundvattnet är det inte längre så lätt att städa upp, oavsett om vi vet vem som är ansvarig. När det gäller Ärna känner alla vi som bor i Uppsala starkt för den verksamhet som finns där och har funnits där länge. Jag är själv till och med född under inflygningsområdet till Ärna, under de stridsflygplan som flög in där. Min familj flyttade en gång till staden just på grund av att försvaret låg där. Det har aldrig varit fråga om något annat än att det har varit en viktig verksamhet som vi alla stöttar. Det vi nu talar om är ett beslut om att femdubbla verksamheten på Ärna. Samlokalisering kan innebära olika saker. Vi har redan en samlokalisering på Ärna med till exempel helikopterflyget. Den samlokalisering det nu handlar om är att femdubbla verksamheten med kommersiellt flyg. Det är ett helt orimligt sätt att skära kostnader. Vi saknar fortfarande en redogörelse för att just detta alternativ skulle vara ett så bra sätt att samlokalisera verksamhet på Ärna - ett sätt som Uppsalaborna och Uppsala kommun inte vill ha. Det här är ett olyckligt beslut på många sätt: olyckligt för Uppsala, olyckligt för förtroendet för svensk miljöpolitik och olyckligt för förtroendet för regeringen. Det är inte så många miljöbeslut eller förvaltningsbeslut som går upp till regeringen nu för tiden, och därför är det oerhört viktigt att det finns ett förtroende. När regeringen fattar beslut ska det ske på samma sätt och med samma rättssäkerhet som i en domstol. Därför vill vi ha en motivering till att regeringen har fattat ett beslut som på detta sätt går emot miljödomstolen och har fattat det utan argument.

Herr talman! Ministern säger att det är viktigt att Ärna som militärt övningsflygfält ska kunna fungera. Javisst, men det är försvarets eget ansvar. Det är inte ett godtagbart argument att ett lågprisflyg där skulle minska försvarets egna kostnader. Enligt min åsikt har regeringen just godkänt etablering av ett lågprisflyg vid Ärna för att minska försvarets kostnader och låtit detta bli överordnat miljöskäl och lokala demokratiskäl. Det är inte acceptabelt. Regeringen tar inte hänsyn vare sig till miljödomstolens yttrande, med avstyrkan på grund av risker för påtaglig påverkan och omfattande störningar, eller till att kommunstyrelsens majoritet, inklusive Centerpartiet, motsätter sig etablering. Försvarsmakten har inte heller, som miljödomstolen påpekat, kunnat visa att det inte finns andra, bättre platser för denna etablering, till exempel Västerås eller Skavsta. Uppsala har ju redan en flygplats på nära håll, nämligen Arlanda. Uppsalaregionen har däremot väntat länge på en upprustning av järnvägen och ytterligare spår till Stockholm. Det är satsningar som minskar miljöbelastningen och är tidsmässigt fördelaktiga, för att fler tar tåg i stället för bil och tåg i stället för flyg. Det är sådana framtidsinriktade investeringar som Uppsalaregionen, miljön och klimatet behöver, inte lågprisflyg som ökar klimatutsläppen, riskerar Uppsalas vattenförsörjning och orsakar buller och andra miljöproblem.

Herr talman! Jag skulle vilja sluta med att säga att jag i allra högsta grad förstår människors oro när det gäller den här typen av verksamhet. Nu är det ju så att omfattningen, om det eventuellt skulle byggas ut civilt flyg på Ärna, inte blir större än när det var flygflottilj. Däremot är de kvarvarande verksamheterna på Ärna oerhört viktiga. Jag har nämnt dem och vill inte gärna upprepa dem, men det hänger ihop både med Akademiska sjukhuset och dess helikopterservice och med nationella insatsstyrkan. Det är kanske inte så konstigt att försvaret för fram samordningsfördelarna, eftersom det är oerhört dyrt med nya sådana här anläggningar. Man kan samlokalisera, som till exempel på F 17 i Ronneby och F 21 i Luleå, där civil flygverksamhet bedrivs på flygplatsens ena sida medan den militära bedrivs på den andra sidan. Det visar sig att det är effektivt att samjobba när det gäller bansystem, flygledningstorn och inflygningshjälpmedel som används av båda parterna. Om man är angelägen om verksamheten på Ärna ska man nog fundera lite över argumenten fram och tillbaka i det här sammanhanget. Jag som miljöminister är naturligtvis oerhört angelägen om att de olika miljöskälen ska hanteras. Det ska vara viktigt att det följs upp att den tillsyn som vi har i Sverige och som jag faktiskt tror att vi kan lita på följs och sköts. De 19 villkor som finns för tillståndet - de handlar om buller, om klimat, om utsläpp i luft och i yt- och grundvatten och om kontroll - och de ytterligare krav som föreskrivs försvaret hanterar sammantaget de problem som den här verksamheten ger och eventuellt kommer att ge upphov till. De minskar påverkan för både människa och miljö.