Cementtillverkningens framtid

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag och regeringen står fast vid hållningen att den svenska cementtillverkningen på Gotland ska finnas kvar och utvecklas och hur detta i så fall ska tillses.

Som jag uttryckt i ett tidigare interpellationssvar till Jesper Skalberg Karlsson tar regeringen skyddet av Sveriges natur på stort allvar, vilket vi har visat genom 2015 års beslut om ett antal Natura 2000-områden på Gotland. Jag har hela tiden varit medveten om att beslutet ändrar förutsättningarna för framtida kalkbrytning i Bästeträsk. Nuvarande och planerad kalkbrytning i övrigt på Gotland påverkas inte av beslutet.

Som regeringen kommunicerade redan under sommaren 2015 är vår uppfattning att för Gotlands räkning gör vi bedömningen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att följa Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Kalkindustrin på Gotland är viktig för Sverige. I juni 2016 mottog regeringen Peter Larssons rapport Hållbara Gotland. Rapporten pekar bland annat på att Gotland skiljer sig från andra delar av Sverige genom att det inte finns något dominerande företag inom tillverkningsindustrin. Vidare konstateras att Cementa har en viktig roll som processindustri genom de positiva affärsrelationer som skapas gentemot underleverantörer inom ett brett spektrum av mindre företag. Larsson föreslår därför i rapporten att ett centrum för ny industriell utveckling ska bildas på Gotland.

Regeringen har utifrån förslagen i Peter Larssons rapport gett i uppdrag till Tillväxtverket och erbjudit Gotlands kommun (Region Gotland) att genomföra insatser för 100 miljoner kronor för att skapa hållbar regional tillväxt och näringslivsutveckling 2016-2019 i Gotlands län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har mycket områdesskydd i Sverige. Hela 25 procent av skogen är undantagen från skogsbruk. Då räknar man både impediment och det formella skyddet. Över 50 procent av landet utgörs av riksintressen. Många är gamla med vaga beskrivningar och har förändrats sedan de pekades ut som riksintressen.

I Sverige kan länsstyrelsen och kommunen själva inrätta naturreservat. Utöver det har vi Natura 2000-områdena, som vi anmäler till EU-kommissionen och som vanligtvis inte omprövas. Även om en art dör ut, flyttar eller når en så god status att den inte längre kräver skydd är Natura 2000-området kvar.

Då kan man ställa sig frågan om problemet med områdesskyddet i Sverige är just arealen och att arealen måste öka. Jag tror snarare att det är ändamålsenligheten och huruvida det är förankrat i lokalområdet som vi behöver jobba mycket med. Med det sagt håller jag med statsrådet om att man ska ta skyddet av Sveriges natur på stort allvar.

Fru talman! Med en ökande befolkning behöver vi bygga mer, ganska mycket mer. Bara de kommande åren är kravet, som ställs på oss, att det ska byggas tiotusentals bostäder. Lägg därtill Förbifart Stockholm, som är ett stort projekt, eller varför inte regeringens aviserade projekt med höghastighetståg. För både bostäder och annan infrastruktur kommer det att krävas en mix av material. Det kanske är naturligt.

Vi ser att ekonomin är ganska turbulent. Priser på insatsvaror går upp och ned snabbare nu än vad de har gjort tidigare. Man kan inte bygga en ekonomi baserad bara på ett lågt oljepris eller baserad bara på att arbetskraften är väldigt billig. Man behöver ha en mix. Så fungerar även energimarknaden, kan man säga i sammanhanget. Man behöver olika delar för att nå en stabilitet.

Samma sak kommer det att vara med material. Vi kommer att behöva mycket trä. Jag tror att den svenska skogen rymmer tillväxt, arbetstillfällen och utveckling. Men vi kommer också att behöva cement. Vi kommer inte att ha råd att välja bort enskilda material när behovet är så pass stort. Det vore oansvarigt att sätta stopp för cementtillverkningen i Sverige.

Fru talman! Det är därför jag har ställt denna interpellation. Jag vill veta om de löften som ställdes ut 2015 fortfarande gäller och vad de löftena egentligen betyder. Det går nämligen att göra olika tolkningar.

Det som sas då av dåvarande miljöminister Åsa Romson var: För Gotlands räkning gör vi bedömningen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att fullgöra Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

När vi är här i dag kan vi tolka det på olika sätt. Jag tolkar det som att då var stoppdatumet 31 augusti 2015. Men eftersom en del av det ursprungliga förslaget bröts ut och skickades tillbaka till länsstyrelsen och inventerades på nytt skulle man också kunna tolka det som: Ja, vi har uppfyllt våra förpliktelser när det också är utlyst. Den tolkningen tycker jag kan påverka Gotland mycket långtgående.

Jag skulle vilja höra lite mer från näringsministern om hur vi ska tolka det. Ska vi gå på den tolkning som man kanske gjorde den där dagen eller den som länsstyrelsen gör just nu? Är det då som är stoppdatum, eller är det stoppdatum när det som nu behandlas hos Naturvårdsverket har inrättats? I anslutning till det undrar jag: Är då 500 hektar som File Hajdar omfattar att kalla ett stort område? Det är ju en tolknings- och definitionsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, interpellanten, för interpellationen! Vi har diskuterat denna fråga förut. Som man kan se om man jämför svaren svarar regeringen väldigt konsistent. Vi svarar samma sak nu som då. Vi har inte ändrat uppfattning. Men regeringen har heller inte mottagit något nytt förslag, vilket gör att hela diskussionen blir väldigt spekulativ. Det kan senare komma ett förslag från Naturvårdsverket till regeringen som kan innehålla saker och ting. Jag tror att det är viktigt att säga vad regeringens uppfattning är. För Gotlands räkning gör vi bedömningen att ytterligare åtgärder som rör större områden inte kommer att behövas för att följa Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Man kan ta cementindustrin i ett lite större hänseende. Också statsministern var väldigt tydlig i samband med detta. Cementindustrin är viktig för Sverige. Cementindustrin på Gotland spelar en stor roll för näringslivets utveckling, inte minst på ön.

Det är korrekt att jag gärna ser att man bygger mer i trä i framtiden. Jag tror att det finns en stor ekonomisk potential för Sverige, när vi nu ökar bostadsbyggandet, att bygga mer i trä. Men man kan titta på den senaste statistiken. Jag tror att 90 procent av flerbostadshusen är byggda i cement i dag.

Förra året ökade vi bostadsbyggandet kraftigt. Jag tror att vi kom upp i 63 000 planerade bostäder förra året. Det var någon form av rekordår. Man får gå tillbaka nästan till miljonprogrammens dagar för att hitta de nivåerna. Det är ett starkt tryck i cementindustrin och byggindustrin i Sverige i dag. Det är positivt. Det gör det möjligt att göra framtidsinvesteringar och kanske klara av sysselsättningsfrågor och sådant som annars har varit tuffare i dålig konjunktur. Detta ser vi också på arbetsmarknaden i stort. Med denna efterfrågan har det skapats runt 150 000 nya jobb i svensk ekonomi sedan valet. Det är en positiv utveckling.

Jag tycker att det är lite svårt att prata om någonting som kan inträffa framöver. Vi hamnar lite i ett mellanläge. Myndigheter har de facto i uppdrag att göra sitt jobb. När de i ett senare skede lämnar över någonting till regeringen är det regeringens ansvar att pröva de frågorna. Så kommer det också att gå till i detta fall. Vi svarar, som man kan höra, exakt samma sak nu som då. Vi menade allvar då, och vi menar allvar nu.

Fru talman! Tack till ministern för det svaret! När det gäller att bygga i trä och cement tror jag att vi kommer att få se mer av båda. I framtiden tror jag att vi kommer att ha svårt att säga vad som är ett flerbostadshus i trä och vad som är ett i cement. Det kommer att vara många hus som är hybrider, kanske med en stomme i cement och mycket annat i trä. Jag ser fram emot den utvecklingen och tror att vi har underbara dagar framför oss - vi har ju bara byggt i trä i ungefär 25 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller arbetslösheten sedan valet tycker jag att det är tydligt att det vi ser nu är en högkonjunktur. Den arbetslöshet som påverkas av politiken däremot, jämviktsarbetslösheten eller den varaktiga arbetslösheten, är ungefär densamma.

Vi har haft debatter om det här tidigare. Jag har haft debatt med justitieminister Morgan Johansson, som försökte förklara det med tidvatten: När tidvattnet lyfter lyfts alla båtar, och därför kommer även de som står långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb.

Själv tror jag att det är en förenkling som inte är så bra, för när tidvattnet sedan vänder kommer man att inse vad som finns under ytan, nämligen strukturella problem på arbetsmarknaden som behöver lösas och som Ylva Johansson inte har tagit itu med.

Fru talman! Ministern nämner också flera av regeringens tidigare löften och nämner specifikt Stefan Löfven. Han sa ju att man ser en möjlighet att satsa på kalkindustrin. Kalkindustrin finns där och ska finnas kvar.

Det har vi hört flera gånger. Jag minns att när Mona Sahlin var samhällsbyggnadsminister sa hon ungefär samma sak, och vad gäller Åsa Romsons löften från 2015 har de återupprepats av näringsministern men också av statsministern.

Trots detta finns det mycket oro kring vad nya Natura 2000-områden kan innebära. Jag vet att man förra gången löste det genom att utse Peter Larsson till kontaktperson för ett näringslivspaket eller räddningspaket - det finns många olika namn på det. I folkmun kallas de Peter Larsson-pengar.

Det kan vara bra. Jag tror att dessa 100 miljoner till näringslivsutveckling, om de används på rätt sätt, kan leda till riktigt bra grejer. 100 miljoner är mycket om man använder pengarna på rätt sätt. Men om det fastnar, om man inte riktigt vet var man ska söka medlen och om kontakterna mellan regionstyrelsekontoret och Tillväxtverket inte faller så väl ut kan 100 miljoner vara väldigt lite pengar. Därför är det svårt att uttala sig om konsekvenserna kring dessa 100 miljoner.

Det är klart att det här ligger i framtiden och att det kan vara svårt att ställa ut absoluta löften kring det. Men det känns heller inte riktigt hållbart att man lite grann vill snirkla sig ur förslag efter förslag som påverkar Gotland. Det ska vara någon sorts kompensation, någon sorts undantag. Tittar vi på till exempel flygskatten ser vi hur socialdemokrater i Umeå, i Arvidsjaur och på Gotland vill ha regionala lösningar, särlösningar och undantag.

Frågan är om man inte bara skulle undvika att genomföra reformer som kräver att man tillför räddningspaket. Det blir lite tveksamt om det verkligen är bra för hela Sverige om hela Sverige också ber om enskilda undantag.

När det gäller nästa fråga, vad som komma skall, har det inte kommit något förslag från Naturvårdsverket. Jag uppfattar det som att det är samma budskap från regeringen nu som tidigare, men kan statsrådet säga någonting? Är det någonting som har förändrats sedan den förra prövningen som gör att man skulle kunna tänka sig att omvärdera sin hållning och införa nya Natura 2000?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är sant att vi har bra drag i konjunkturen, och det beror inte minst på investeringar som är en del av det som drar tillväxten i dag. Bostadsbyggande är en av förklaringarna, men det handlar även om utländska och inhemska investeringar som görs i industrin, till exempel. Det är de högsta industriinvesteringarna i Sverige sedan finanskrisen.

Allt detta skapar en högre aktivitet i ekonomin, i investeringstillfällen och räddar också framtidens jobb. Då tror jag att man ska vara försiktig med att lägga fram förslag som bromsar investeringsviljan i Sverige i form av underhåll av järnvägen eller utbyggnad av utbildningssystemen. Det handlar även om bostadsinvesteringar, där regeringen har gjort ett kraftfullt paket för att öka byggandet av hyresbostäder i Sverige till rimliga priser - allt det som behövs i det här konjunkturläget för att hålla igång tillväxten.

Jag är nämligen orolig för att bristande eller uteblivna investeringar i bostäder, infrastruktur eller utbildningssystem kommer att innebära att svensk ekonomi mattas av och bromsar mer än i dag, och det är därför jag tycker att vår ekonomiska politik är smartare än Moderaternas ekonomiska politik.

Arbetslösheten ligger inte still. Efter finanskrisen låg vi kvar på en arbetslöshet på 8 procent, kan man säga. Nu har vi betat oss ned under 7 procent, och det som är spännande med den här ekonomiska utvecklingen är att av de 150 000 nya jobben som har skapats har över 100 000 gått till människor som är födda utanför Sverige. Detta visar att när man bedriver en politik som leder till en ökad sysselsättning så att arbetslösheten går ned når vi grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Mer behöver göras men inte genom insatser som tar ned investeringar i bostadsbyggande, utbildning eller infrastruktur.

Det är samma besked, har vi konstaterat, från regeringen nu och då. Naturvårdsverket ska när man utpekar Natura 2000-områden i första hand tillföra skydd för brister som kommissionen har identifierat. Även nationellt identifierade brister kan vara grund för utpekandet.

Med anledning av att regeringen nu anser att Gotland har uppfyllt EU:s krav enligt art- och habitatdirektivet kommer man att komma in och beakta andra, nationella brister. Då är det precis som interpellanten påpekar och som Naturvårdsverket säger i sina direktiv till länsstyrelserna så att positiv markägarförankring är viktig.

Det är exakt de direktiven som Naturvårdsverket jobbar med när man tittar på nationellt identifierade brister. Men regeringens besked är samma nu som tidigare.

Som riksdagsledamot har man ett ansvar eller ett intresse av att bevaka olika frågor så att de inte hamnar snett, men jag tror också att det är viktigt att se, med de positiva insatser som regeringen har gjort efter det förra beslutet, att vi menar allvar med en positiv näringslivsutveckling på Gotland. Det är ju inte några insatser som vi har hittat på, utan vi jobbade ihop med inte minst Region Gotland när det gällde att ta fram insatser som skulle få mesta möjliga nytta. Det är en bred palett av åtgärder som även fokuserar på industrins utveckling på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern! När det gäller arbetslösheten vill jag hålla fast vid att det till största delen faktiskt är konjunkturen som spelar roll. Det är egentligen inte Ylva Johanssons politik som gör den stora skillnaden.

Ekonomistyrningsverket skrev i november 2016 så här: Den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan 0,5 procent, motsvarande ca 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed 0,5 procentenheter lägre 2019 än vad den skulle ha varit utan reformerna. Även medelarbetstiden och produktiviteten och därmed bnp blir lägre.

När det gäller de löften som ministern tar upp och de nationella krav som man också kan väga in när man vill göra Natura 2000-områden tycker jag att det är bra att man förtydligar. Då kan man nämligen inte skylla på att det är EU-kommissionen som säger att vi måste göra Natura 2000-områden, utan då ligger det faktiskt i den svenska regeringens händer - mer nu än vad det kanske gjorde 2014 och 2015.

Vad gäller Gotland, som det här ändå handlar om, är det mitt län, och det är också därför jag bevakar en fråga som ligger mig nära. Det är ju mina släktingar och vänner som ser att deras jobb är i riskzonen om det skulle bli nya Natura 2000.

För Gotland skulle jag vilja säga att det finns flera hot. Sammantaget bidrar det till en oro. Det oroar andra, och det oroar också mig. Det handlar om att finansministern går fram med ett förslag om flygskatt som försämrar tillgänglighet och konkurrenskraft. Vi riskerar att förlora en livlina till fastlandet, för vi kan helt enkelt inte välja att ta tåget.

Samtidigt ser vi hur folkhälsoministern går fram med förslag som hotar ett av våra snabbväxande företag, Gotlandssnus, som prisas för nikotinfria alternativ. Till detta kan läggas näringsministerns och miljöministerns projekt kring cementtillverkningen. Det finns en oro.

Jag hoppas att näringsministern tar med sig vad jag har sagt här i dag, och jag önskar honom lycka till i förhandlingarna med regeringspartnern Miljöpartiet!

Fru talman! Jag tror att det alltid finns oro i ett samhälle, och det ska man ta på allvar. Men man måste också ta fasta på de utvecklingspotentialer som olika delar av Sverige har. Gotland har en enorm potential.

Vi har bara sett början av en utveckling där jag tror att besöksnäringen på Gotland kommer att fortsätta att peaka och utvecklas ännu bättre, inte minst med den nya färjeterminalen och det unika läget mitt i Östersjön.

Det finns en utmaning i att bygga en långsiktigt hållbar besöksnäring som kommer hela ön till del. Hela frågan om utbildningssatsningarna är kopplad till campusområdet på Gotland. Regeringen har varit tydlig med att vi vill ha fler utbildningssatsningar runt om i Sverige eftersom de skapar en infrastruktur för tillväxt i företag också på den digitala sidan av ekonomin. Gotland i dag är en framstående spelare och har en enorm möjlighet att vara med och bidra till digitaliseringen av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Peter Larssons arbete har bidragit till vårt arbete på Näringsdepartementet där vi har velat hitta en form där vi kan stödja men inte ta över den regionala tillväxten och näringslivsutvecklingen på ön. Jag tror att vi har hittat en form där vi kan bidra till att man lokalt sätter agendan för ett ännu kraftigare näringsliv på Gotland. Det kommer jag att fortsätta att jobba med, men jag ser också fram emot den fortsatta debatten med Jesper Skalberg Karlsson om frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.