Bussning som integrationsåtgärd i skolan

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 15 januari 2021

Interpellation: Bussning som integrationsåtgärd i skolan

Interpellation 2020/21:249 av Jörgen Grubb (SD)

Interpellation 2020/21:249 Bussning som integrationsåtgärd i skolan

av Jörgen Grubb (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

I stället för att tillse att alla skolor är bra skolor med arbetsro och goda elevresultat börjar kommunala huvudmän nu ge upp och i stället föreslå bussning av elever som integrationsåtgärd och för att erhålla jämnare elevresultat skolor emellan. Som grund för dessa beslut hänvisas till den statliga utredningen SOU 2020:28 som på uppdrag av regeringen har tagit fram förslag till åtgärder för en mer likvärdig skola. Utredningen bygger bland annat på det icke verifierade påståendet: ”Allsidigt sammansatta skolor och klasser ger goda möjligheter för alla elevers utveckling i samtliga avseenden och stärker skolans demokratiska roll som mötesplats."

De avseenden som citatet åsyftar är kvalifikation för arbetsliv och för ett aktivt samhällsliv, socialisation och personlig utveckling. För att uppnå detta tillstånd där samtliga elever förmodas gynnas föreslår utredningen att elever ska blandas genom ett gemensamt skolvalssystem där alla sökande har likvärdiga möjligheter till en viss skolplacering. Utredningen föreslår även att det geografiska upptagningsområdet blir bredare samt införande av ett urvalssystem med kvoter som de enskilda skolorna behöver beakta för att erhålla de sektorsbidrag som föreslås ersätta dagens statsbidrag.

Utredningen har övervägt reglering genom att bilda kvoter bestående av olika grupper av elever. Dessa grupperingar ska sedan, med hjälp av varierande procentsatser, pusslas ihop för att bilda elevgrupper i skolorna. Enligt utredningen är detta ett träffsäkert system för att skapa likvärdighet i skolan.

I Trollhättan kommer bussning av elever att bli en realitet höstterminen 2021 genom att Frälsegårdsskolans mellanstadieelever och Kronanskolans mellan- och högstadieelever bussas till skolor på andra sidan Göta älv. 93 procent av eleverna på Kronanskolan har utländsk bakgrund, och endast 35 procent av eleverna klarade av att få gymnasiebehörighet när de gick ut nian 2019.
Det återstår att se ifall de mottagande skolorna vid bussning av dessa elever ges ”goda möjligheter för alla elevers utveckling i samtliga avseenden”, enligt den tes utredaren Björn Åstrand åberopar för sitt resonemang. Barn och föräldrar både från de skolor som stängs samt från mottagande skolor har dock protesterat mot kommunens beslut, men har hittills inte hörsammats.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

  1. Anser ministern att bussning av elever från invandrartäta utsatta områden till skolor med mycket stor andel svenska elever är gynnsam för alla inblandade elever?
  2. Är det ministerns avsikt att införa tvingande åtgärder, till exempel kvotering, för att nå högre grad av likvärdighet mellan Sveriges skolor?