Boverkets nya byggregler

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig hur jag och regeringen ser på utfallet av Boverkets regler och om jag överväger att ta några generella initiativ utifrån min ståndpunkt. Leif Nysmed har också frågat mig om jag tänker agera på den kritik som förts fram från en stor andel intressenter mot Boverkets nya byggregler.

Jag vill börja med att säga att det är ett omfattande arbete som Boverket har gjort och som fortfarande pågår. Det påbörjades redan 2019 genom ett uppdrag från den dåvarande regeringen.

I grunden handlar arbetet om att modernisera byggreglerna. Boverkets byggregler får en ny struktur, och rollfördelningen blir tydligare. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Med Boverkets nya byggregler blir det dessutom mindre detaljreglering. Boverkets bedömning är att dess nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd.

För att ge samhällsbyggnadssektorn och byggnadsnämnderna mer tid att förbereda sig inför övergången till de nya byggreglerna har Boverket valt att flytta fram ikraftträdandet till den 1 juli 2025. Boverket kommer före ikraftträdandet även att ta fram vägledning samt genomföra utbildningsinsatser. Därtill kommer det att vara en övergångsperiod på ett år. Under det året får byggherren välja att använda antingen de gamla eller de nya byggreglerna.

För att regeringens ambitioner om ökad effektivitet i planering och byggande ska kunna förverkligas behöver kommunerna ha kompetens och vägledning på detta område. Kommande ändringar i regelverket kring bygglov och Boverkets nya byggregler kan innebära stora förändringar i kommunernas arbetssätt. Det är därför viktigt att kommunerna har rätt kunskap och verktyg för genomförandet. Regeringen har av den anledningen i budgetpropositionen för 2025 aviserat att Boverket ska genomföra en ny kompetenssatsning riktad mot kommunerna. Det kan exempelvis handla om informations- och utbildningsinsatser. För satsningen har regeringen föreslagit att 10 miljoner kronor avsätts per år under perioden 2025-2030.

När det gäller den kritik som förts fram av intressenter har en stor del av den handlat om risken för oförutsägbara prövningar till följd av mindre detaljreglering och funktionskrav som lämnar utrymme för tolkning. Denna oro vill vi bemöta genom den kompetenssatsning riktad mot kommunerna som jag nyss redogjorde för.

Sedan har det framförts kritik som är vidare och omfattar mer än byggreglerna - kritik mot långsamma processer, krångliga regelverk och felställda krav. För att komma till rätta med detta krävs inte bara nya byggregler utan även ny lagstiftning. Regeringen har redan vidtagit ett flertal åtgärder för att regelverket för bygglov ska bli enklare, effektivare och mer ändamålsenligt. Men fler är på gång, och jag ser fram emot att få återkomma och presentera dem närmare.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Kritiken mot Boverkets nya byggregler har varit massiv, både från bransch- och intresseorganisationer och från offentliga aktörer. Kritiken har av förståeliga skäl varit av olika karaktär beroende på vilka intressen som organisationerna företräder, men det som är slående gemensamt är att många av remissinstanserna anser att Boverket inte har tagit till sig av den omfattande kritik som framförts.

Osäkerheten är stor om vilka konsekvenserna faktiskt blir av de nya byggreglerna. Detta lyfts fram av stora byggföretag, funktionsrättsrörelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Allmännytta, Sveriges Arkitekter, Svensk Byggtjänst, Hyresgästföreningen, Folkhälsomyndigheten och många fler. Är det någonting som dagens bostadsmarknad inte behöver är det just mer osäkerhet.

Vad gäller bostäder lyfter många upp riskerna med att de nya byggreglerna leder till sämre standarder, exempelvis sämre ljusinsläpp, rum utan fönster, lägre takhöjder, olika tolkningar av vad som gäller för säkerhet vid brandskydd med mera.

Vad vi ser redan med dagens byggregler är att bostäder blir mindre, med sovrum på 6-7 kvadratmeter och kök som rationaliseras bort och blir en "installation" på en vardagsrumsvägg, så vad med de nya byggreglerna skulle lyfta fram "den goda bostaden" där de boendes perspektiv på hälsa, tillgänglighet och välmående tas till vara?

Sveriges Arkitekter har konstaterat att med de nya byggreglerna kommer exempelvis endast halva bostaden att behöva ha tillgång till dagsljus, alltså inte varje enskilt rum. Vart har lyhördheten tagit vägen för forskningen, som tydligt visar att tillgången till dagsljus inte kan ersättas med annan belysning för välmående?

Minimikrav på rumshöjd försvinner. Vad blir det av dagens små sovrum på 6-7 kvadratmeter om taket dessutom sänks till 2 eller 2,2 meter och inget fönster krävs? Hur skulle bostadsministern vilja definiera vad som är ett riktigt rum och vad som är en skrubb?

Hyresgästföreningen lyfter också fram att på dagens bostadsmarknad finns det ett stort antal personer som inte har råd att välja bort dåliga bostäder. Det är många av dessa personer som löper risk att bli de stora förlorarna nu.

Jag har tidigare vid möte med Boverket ställt frågan hur den omfattande kritiken som framförts har tagits om hand, men tydligt är att många aktörer och organisationer fortfarande anser att remisskritiken i stort ignorerats och att endast smärre förändringar gjorts.

Jag vill vara tydlig så att jag inte får det tillbaka på mig i och med att det var vi som tillsatte den här utredningen: Vi står bakom en översyn av byggreglerna. Det är nödvändigt, och vi står bakom det. Men att man inte lyssnar på den omfattande kritiken som förs fram brett tycker vi är väldigt förvånande.

I statsrådets svar hänvisas till Boverkets bedömningar, och jag utgår från att statsrådet delar Boverkets bedömningar. Utifrån det undrar jag vad för information och kunskap statsrådet har som i stort sett en hel bransch inte har. Varför kvarstår all denna omfattande kritik mot de nya byggreglerna?

Inte tror väl statsrådet att endast en kompetenssatsning på kommunerna kommer att ta hand om de oklarheter som finns i Boverkets nya byggregler?

Fru talman! Jag vill börja med att berömma bostadsministern för morgonens presentation av två utredningar som jag faktiskt tror kommer att styra i rätt riktning. Det var roligt att se. Men nu ska vi prata byggregler.

Det har funnits väldigt få tillfällen att diskutera den här riktigt stora reformen, som kommer att träda i kraft nästa år. Det är en reform som, trots goda intentioner i grunden, enligt många riskerar att leda till sämre bostäder och sämre boendemiljöer.

Över 500 remissvar kom in när Boverket skickade ut sitt första förslag till nya byggregler, och väldigt många av dem var kritiska. Det allmänna omdömet från många verkar vara att man befarar att reglerna som är tänkta att förenkla och spara pengar med bibehållen boendekvalitet inte kommer att leda till vare sig några förenklingar eller några besparingar och i stället leda till sämre boendekvalitet.

Olika remissinstanser flaggar för risken för försämrad boendemiljö med ökade bullernivåer, försämrad inomhusluft, små och mörka rum och helt enkelt sämre byggda bostäder.

Bland de kritiska remissinstanserna finns allt från byggföretag och myndigheter till forskningsinstitut som till exempel Institutet för miljömedicin, kommuner och olika expertorgan. Det är väldigt oroande i en tid då det är extra viktigt att det som vi bygger är långsiktigt hållbart och därmed behöver vara av högsta kvalitet.

Någonting som många remissinstanser också reagerat på är att byggreglerna ska införas relativt snabbt samtidigt som det nu blir byggsektorn som själv ansvarar för att visa att man uppfyllt funktionskraven när man frångått de tidigare kraven.

Just det här är också vad de flesta som kontaktat mig i frågan har lyft fram - den stora oklarheten i hur verifieringen av funktionskraven ska gå till i verkligheten och hur man ska kunna säkra både hållbarhet och kvalitet för att kunna nå målen för en god bebyggd miljö.

Jag vill därför fråga statsrådet om han tror att det nya regelverket kommer att förenkla processen som det är tänkt, om det kommer att leda till kostnadsbesparingar och om han verkligen kan garantera att reformen inte kommer att leda till ett sämre bostadsbyggande och sämre bostäder i stort.

Fru talman! Ja, det stämmer att det är ett omfattande underlag som Boverket har arbetat fram. Man har haft många år på sig, och som Leif Nysmed bekräftade spänner arbetet över flera regeringar.

Det finns en ambition och vad jag tror att Katarina Luhr kallade goda intentioner. Det är så, och det är många i hela samhällsbyggnadssektorn som har efterfrågat att man ska gå från väldigt tydliga, detaljerade ska-krav till mer av funktionskrav. Det är det som detta syftar till. Det handlar om att lätta på kraven men att göra det på ett sätt som säkerställer de grundläggande funktioner som behöver finnas i en bostad.

Boverket kommer så långt det är möjligt att undvika att ange hur kraven kan uppfyllas, och det är själva poängen. När man går från detaljerade ska-krav till att mer tillämpa funktionskrav handlar det om att öppna för innovativa sätt att uppnå den funktion som man kan förvänta sig och som ska krävas i bostäderna, utan den detaljeringsgrad som det i den andra vågskålen har funnits mycket kritik mot tidigare.

Då blir det i stället samhällsbyggnadssektorn som genom tolkning av föreskrifterna ska ta fram förslag till lösningar som uppfyller föreskrifterna samt förslag till verifieringsmetoder. Detta innebär ett tydliggjort ansvar för samhällsbyggnadssektorn, som i ökad utsträckning behöver samordna sig för att utarbeta lösningar och verifieringsmetoder som uppfyller kraven i föreskrifterna.

Boverket har också fått i uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag. Det uppdraget syftar till att öka förutsägbarheten och effektiviteten i hela byggprocessen för byggherrar som använder certifierade byggprojekteringsföretag. Sedan finns också Bygglovsutredningens förslag - där har vi aviserat att vi kommer att lägga en proposition på riksdagens bord nästa år. Detta är en del av det arbete som pågår.

Det är viktigt att påminna om varför detta behövs. Regeringen vill att det ska gå snabbare att bygga. Byggandet behöver bli mer kostnadseffektivt, och företag i byggsektorn ska få större möjlighet att hitta nya, innovativa lösningar som ökar effektiviteten i byggandet. Frånvaron av just detta, möjligheten till innovativa lösningar och ett effektivt byggande, har lyfts fram som en bärande och viktig del i den bristande produktiviteten i byggsektorn.

Detta är alltså ett omfattande uppdrag. Det är också ett väldigt omfattande remissunderlag, med 500 remissynpunkter, som ledamöterna har lyft fram. Därför är det förstås viktigt att Boverket, som har ansvaret för att utforma detta, arbetar nära sektorn och även ser till att bygga upp den kompetens och de vägledningar som behövs för att man ska kunna tillämpa det nya sättet, med fler funktionskrav och färre detaljkrav.

Det är detta regeringen nu möter med en satsning på vägledning på 10 miljoner kronor. Det är också detta som Boverket har tagit in när man har förlängt tiden och även infört ett övergångsår, eller hur det ska uttryckas, då det blir möjligt att tillämpa både det nya och det gamla regelverket.

I övrigt är detta ett uppdrag som ligger på Boverket. Jag får förstås hänvisa vidare frågor till ledamöterna. Jag tror att en av dem sitter i Boverkets insynsråd - inte? Det kanske är ändrat. Förlåt, i så fall, fru talman och ledamöterna, att jag kom med den uppgiften.

Detta är förstås något som också ligger på mitt bord; vi följer detta mycket noga. Vi har en dialog med sektorn och kommer förstås att följa det fortsatta viktiga arbetet. Det är viktigt att detta blir rätt och tillämpas på ett så klokt sätt som möjligt.

Fru talman! Tack igen, statsrådet, för svaret! Inför denna debatt hittade jag en rubrik i Altinget från den 27 juni 2023: Regeringen följer frågan om nya byggregler noga. Vad är det som statsrådet följt så noga? Det framgår inte riktigt av svaret, tycker jag.

En kompetenssatsning på kommunerna? Ja, det är viktigt. Men det kanske inte riktigt motsvarar all den kritik som har lyfts fram av olika parter. Jag kommer att gå igenom ytterligare några punkter. Eftersom det är så pass omfattande och minuterna tickar på snabbt har jag delat upp det i två delar.

Utifrån de nya reglerna ska, enligt uppgift i tidningen Arkitekten, Boverkets gd ha sagt följande: "Under panelsamtalet på Business arena förklarade han att de nya reglerna innebär att byggbranschen själv ska ha kompetens att bestämma när funktionskraven i en paragraf är uppfyllda. Kravnivån sänks inte, men tolkningen får byggbranschen i fortsättningen göra utan myndighetens vägledande allmänna råd." Vidare: "Det är byggherren som ansvarar för att föreskrifterna följs . . Han sa att det finns en kraftig missuppfattning i branschen att kommunen ska godkänna lösningar, men att det är fel. Det enda kommunen ska göra är att bedöma om byggherren har förmågan att uppfylla samhällets krav."

Utifrån dessa citat undrar jag återigen hur en kompetenssatsning på kommunerna ska lösa bristerna i de nya byggreglerna. Det är ju branschen som ska lösa dem.

För att gå vidare till en av branschföreträdarna, ett av Sveriges största byggbolag, pekar de i sitt remissvar på att "Boverket anger att branschen ska utforma riktlinjer och standarder men det är oklart vad som avses med 'branschen'". Vidare: "Det finns ett flertal olika intresse- och branschorganisationer som driver frågor utifrån sina respektive perspektiv."

Det finns alltså en uppenbar otydlighet i detta. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg: Otydlighet och osäkerhet är ingenting branschen behöver nu!

Byggföretagen lyfter i sin kritik fram att den som är ansvarig för att ta fram regelverk också måste ta ansvar för att det går att verifiera att kravet är uppfyllt på ett objektivt sätt. Det kan man inte avhända sig och säga att branschen ska lösa. Byggföretagen menar vidare att byggbranschen, särskilt i det ekonomiska läge som just nu råder, behöver ha ökad förutsägbarhet och minskad risk för att över huvud taget kunna komma igång med projekt.

Detta går ju helt emot det!

Jag uppfattar en stor frustration och oro inför införandet av Boverkets nya byggregler. Detta visar sig också i flera intresseorganisationers intensiva uppvaktning av oss. Det kan inte ha gått något parti förbi att denna oro finns.

Fru talman! När statsrådet nu följt frågan så noga hade nog många med mig förväntat sig en mer aktiv bostadsminister. Tycker verkligen statsrådet att alla dessa kritiska röster har fel?

Fru talman! Jag tänkte fortsätta på samma spår. De ändringar som nu ligger på bordet är omfattande, och branschen verkar inte känna sig helt redo att ta ansvar för att ta fram nya lösningar som kan uppfylla funktionskraven samtidigt som man själv ska ta fram metoden för att verifiera att kraven uppfylls. Kommuner och tillsynsmyndigheter står i sin tur frågande inför hur en vettig tillsynsprocess ska kunna följa på detta. Om någon exempelvis skulle få för sig att fuska, hur ska detta upptäckas på ett enkelt sätt?

Jag tycker att det är bra med kompetensutveckling för kommuner, men att ha den utdragen under en fem- eller tioårsperiod när lagstiftningen ska komma på plats redan nästa år tycker jag är att gå lite långsamt fram. Jag tror att man skulle behöva en omfattande utbildningsprocess redan nu och framåt för att vara redo när lagen träder i kraft. Dessutom håller jag helt med Leif om att det inte främst är kommunerna som behöver utbildas nu när det ska börja byggas på ett nytt sätt. Det behövs ett bättre stöd från Boverket, och branschen behöver bättre riktlinjer.

Jag vill fråga statsrådet hur man fortsatt ska kunna säkra att alla aktörer - byggsektor, tillsynsinstanser och slutligen de som ska bo i bostäderna - ska känna sig trygga med att funktionskraven kommer att vara uppfyllda för varje bostad som byggs.

Fru talman! Låt mig börja med en fråga eller i alla fall något som nämndes av Leif Nysmed i ett tidigare inlägg: hur bostadsministern definierar rum. Hela poängen är ju att gå ifrån väldigt tydliga detaljkrav. Jag tror att det vore ännu mer olyckligt att gå i andra riktningen så att man från politisk nivå detaljreglerar väldigt mycket. Detta syftar tvärtom till att ta bort flera detaljkrav, ska-krav, som har varit mycket kritiserade för att hämma innovation, nya sätt att bygga och nya sätt att få fullgoda bostäder till ett bättre pris, så att man sänker trösklarna in på bostadsmarknaden, får mer innovation och därmed stärker produktiviteten i byggsektorn. Det påverkar inte bara bostadsbyggandet i Sverige utan även hela den svenska ekonomin att vi har så låg produktivitet i byggsektorn.

Det är självklart viktigt att räta ut frågetecken för att det inte ska vara någon oro, men ingångsvärdet - att få mer av funktionskrav i stället för detaljerade ska-krav - tror jag att vi är rätt överens om.

Att stå i kammaren och närmast raljera om takhöjd är inte heller riktigt ändamålsenligt. Det är ett funktionskrav som fortsatt ska vara uppfyllt. Det är inte fri höjd, utan det är en funktion som man ska klara av. Då handlar det om att det inte behöver vara exakt 240 centimeter, utan det är okej att det kan vara lite lägre. Det blir ett funktionssätt som är mer flexibelt, inte minst vid omvandling. Det var också detta som Katarina Luhr tog upp och som vi presenterade på morgonen i dag, ett uppdrag till Boverket att se över de mycket skarpa krav som många gånger hindrar omvandling. Detta kan man, som jag bedömer det, klara av utan att det leder till en sänkt boendestandard, eftersom det finns mycket tydliga funktionskrav.

Samtidigt ger de nya reglerna enligt Boverkets förslag mer utrymme för byggföretagen att själva ta fram innovativa lösningar. Det är de allmänna råden som ibland kritiseras för att ha blivit styrande för hur alla bostäder byggs. Nu har det kommit in omfattande remissynpunkter på underlaget som jag förutsätter att Boverket behandlar i beredningen av förslaget. Det är också därför man har avsatt mer tid för införandet, så att man hinner göra detta på ett så klokt sätt som möjligt.

När det gäller kompetenssatsningen vill jag säga att det inte är utdraget - det börjar redan 2025 - men vi tror att det är viktigt att ha en uthållighet i detta. Det är något som kommer att förändra mycket. Man behöver vara ihållig i kompetens- och vägledningsarbetet över tid från Boverkets sida, så att det inte bara blir en punktinsats i början men att det sedan saknas medel eller tid. Det är därför vi har en så lång tidsplan för de 10 miljoner kronor som ska gå just till att stärka kompetens och vägledning, men det är inget som skalas upp, så att säga, utan det finns 10 miljoner redan för nästa år.

Jag vill upprepa att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Det är saker som har beaktats till följd av att det har funnits synpunkter hos remissinstanserna om att det ska finnas tid och att det ska bli en så bra övergång till de nya reglerna som möjligt.

Fru talman! Tack igen, statsrådet, för svaret! Jag lämnade faktiskt ett blankt papper i min manusbunt för det sista inlägget i debatten, för jag ville verkligen lyssna in vad statsrådet säger. Detta med definitionen av rum pekar ganska tydligt på de brister som finns i byggreglerna. I slutändan kommer vi att riskera att få små rum som definieras som verkliga rum men kan vara fönsterlösa och ha lågt i tak. Redan i dag förekommer rum på 6-7 kvadratmeter - det är snarare klädkammare, skulle jag vilja säga.

Det är försämringar i förhållande till dagsläget. Jag vill inte backa in i framtiden, vilket funktionsrättsrörelsen i sina remissvar tydligt påpekar att de känner att man gör. Vi backar in och försämrar för en hel del människor.

Någonstans måste också vi i politiken våga visa en vilja. Vad är det vi vill? Vad vill vi ha för bostäder, och hur vill vi att våra fastigheter ska utvecklas? Det handlar inte bara om att en bostad ska vara en bostad för resten av tiden, utan det kan ju finnas möjligheter att i framtiden omvandla bostäder till något annat, eller vice versa, och då måste det finnas en flexibilitet, så att vi inte bygger fast oss.

Vi har gått från väldigt tydliga detaljer, vilket vi har varit med och kritiserat, till att i stället släppa det hela väldigt fritt. Den gråskala som borde vara den naturliga mötespunkten har vi tappat. Det är därför jag ville ha denna diskussion med ministern, för jag har haft svårt att ha den Boverket eftersom vi inte får sitta med i insynsrådet där. Vi har bjudit in gd:n till utskottet för diskussion. Men jag tycker att det raljeras, och man ser remissinstanserna som okunniga, och det tycker jag är felaktigt.

Sveriges Arkitekter är kunniga och vet vad de talar om. Det är de som har lyft fram mycket av kritiken, tillsammans med så många andra som jag tycker att man helt missar.

Tack för debatten!

Fru talman! Jag vill tacka debattörerna för engagemanget. Vi får säkert återkomma till frågan. Jag ska till civilutskottet snart, och vi kan säkert också tillfälle att fördjupa diskussionerna här i kammaren framöver.

Jag skulle vilja vidga frågan lite grann genom att ta ett exempel från ett besök jag har gjort. Jag vet inte om ledamöterna har varit på Stadsmissionens byggprojekt i Farsta. De bjöd med mig in i den så kallade stora trean. Det är alltså en trerummare där man genom att tänja på regelverket för att få det så flexibelt som möjligt har kunnat göra två väldigt små rum i förrådsutrymmen med fönster. Detta, menade Stadsmissionen på plats, är idealiskt för små barnrum i hushåll som består av en ensamstående kvinna med flera barn som kanske har behövt fly från sin förövare och snabbt behöver få en bostad som ger trygghet. Jag tror inte att de barnen bryr sig så jättemycket om att det egentligen är ett förråd. Det är ett eget rum med en dörr som kan stängas, så att man kan gå undan och göra sina läxor. Det finns ljusinsläpp, fönster.

Detta är ett sätt där jag ser möjlighet till flexibilitet. Man uppnår en funktion men frångår tydliga detaljkrav.

Jag tror inte att någon i kammaren är emot att vi ska kunna bygga fler bostäder som blir tillgängliga för dem som bäst behöver det. Skulle man tolka regelverket väldigt byråkratiskt och fyrkantigt skulle den lägenhet som jag nämnde som exempel bara ha tre rum. Nu har man kunnat använda två förrådsutrymmen med fönster som mindre barnrum, så att en kvinna med barn kan få tak över huvudet för sina barn.

Jag vill inte raljera, men detta är ett exempel där regelverket i dag kanske är för fyrkantigt och man behöver titta på funktionskrav. Jag vill förstås fortsätta diskussionen om hur implementeringen blir så bra som möjligt, men man behöver ibland fokusera på vad som blir nyttan med det.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.