Beredning av skatteintäktsförslag

Interpellationsdebatt 2 juni 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 41 Finansminister Anders Borg (M)

Fru talman! Leif Jakobsson har frågat mig vilka kommentarer jag har angående Regelrådets remissynpunkter på Finansdepartementets beräkningar av skatteinkomster i promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2015 och genom vilka åtgärder jag avser att kvalitetssäkra och utveckla dessa beräkningar. Inledningsvis vill jag påpeka att Regelrådet inte har lämnat några synpunkter på Finansdepartementets skatteinkomstberäkningar. Finanspolitiken är nu i en fas där inriktningen bör vara att nå balans och överskott i statens finanser. Det innebär att fortsatta reformer kommer att behöva finansieras krona för krona. Inkomstförstärkningar bör utformas på ett sätt som gör att man undviker skadliga effekter på samhällsekonomin och konkurrenskraften. Därför är de finansieringar som regeringen föreslagit både rimliga och motiverade, såsom slopandet av gruppregistreringen till mervärdesskatt som gör beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och andra sektorer. Hur Finansdepartementet beräknar de offentligfinansiella effekterna av ändrade skatteregler redovisas öppet och beskrivs i rapporten Beräkningskonventioner . Rapporten publiceras varje år i nära anslutning till budgetpropositionen. Inom Finansdepartementet pågår löpande ett arbete med att vidareutveckla och förbättra de metoder som används för att göra dessa offentligfinansiella beräkningar.

Anf. 42 Leif Jakobsson (S)

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Det här är en interpellation som helst inte borde behöva ställas och som jag inte heller tycker att politiken ska handla om. Det vi ska träta om och debattera här på olika sätt är värderingar och politiska förslag. Det har varit en lång serie av händelser där regeringens skatteberäkningar ifrågasätts, inte stämmer, inte slår in och liknande. Det gör att vi måste diskutera det här. Vi socialdemokrater är intresserade av att kalkyler för skatteförändringar som kommer till riksdagens bord ska vara skottsäkra. Vi har ambitionen att regera detta land, och då vill vi veta att det som kommer fram till riksdagen stämmer och är riktigt. Tyvärr är det så att det med Moderaternas svikande opinionsstöd smyger sig in en känsla av att det utöver normala kalkyler och beräkningar sker en politisk handpåläggning innan trycklov för budget- och vårproposition går fram. Vi har tidigare haft en debatt om de ökade skatteintäkterna i samband med förändringen av lagstiftningen kring räntesnurror. Först pratades det om 4 miljarder och sedan om 6 miljarder, och när budgetpropositionen kom var det 8,6 miljarder. Nu säger Ekonomistyrningsverket att det kanske ger 3 miljarder. Det blir än mer uppenbart när krona-för-krona-resonemanget avlöste kampen för att sänka skatten för de högavlönade i våras. Tillsammans med en del andra åtgärder, bland annat sänkt studiebidrag, var tobaks- och alkoholskatten ett sätt att få fram finansiering av åtgärden. Då var det en väl avvägd nivå på skattehöjningen för tobak och alkohol. Ett par veckor senare tvingades finansministern till reträtt när det gällde att sänka studiebidragen, och då fanns det plötsligt en högre väl avvägd nivå på höjningen av tobaks- och alkoholskatten. Det är klart att det här ger fjärilar i magen - är det här riktigt, och är det rätt? Inte blir det bättre av att åtskilliga forskare kritiserar uträkningarna. Framför allt är det Handelns Utredningsinstitut, som menar att regeringens kalkyler kraftigt underskattar smugglingens inverkan. Det finns också en massa andra indikationer på att det nu öppnar sig ett stort gap mellan budgeterade skatteintäkter på tobak och alkohol och de verkliga skatteintäkter som kommer fram. Tyvärr är det än så länge indikationer som jag inte kan belägga direkt. Eftersom vi tyckte att frågan var så pass allvarlig hade vi en utfrågning i skatteutskottet. Det var en offentlig utfrågning den 8 maj, och där fick vi tydligt höra: Där fick Finansdepartementet redogöra för sin syn, men också andra - utomstående - fick redogöra för sin syn på detta. Det kan väl inte påstås att vi blev klokare av det. Att höja skatten på alkohol och tobak är en grannlaga uppgift. Vad jag skulle vilja säga är att det finns fler parametrar än de kurvor nationalekonomerna sitter och jobbar med. Vi har tullens muskler och resurser, som blir allt mindre på marken; i somras stod till exempel Öresundsbron helt tom vissa dagar, på grund av att det inte fanns personal. Det där skulle vi vilja ha med i resonemanget på ett bättre sätt när man går fram med skattehöjningar på det här området, och jag tänkte därför lägga till frågan hur regeringen ser på tullens resurser på marken.

Anf. 43 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Sverige brukar bedömas vara ett av de länder i EU som har den högsta graden av transparens i sitt finanspolitiska ramverk. Jämfört med de flesta andra länder har vi alltså större tydlighet när det gäller vilka prognoser som ligger till grund för besluten och hur enskilda beslut påverkar offentliga finansers sysselsättning och därmed skatteintäkter eller offentliga utgifter. Sverige lyfts i normalfallet fram som ett föredöme på det här området. Vi har under de senaste åtta åren gjort omfattande förändringar för att ytterligare förstärka detta och förbättra genomlysningen, dels genom att införa ett finanspolitiskt råd, dels genom att tydliggöra de uppdrag som myndigheter - till exempel ESV och Konjunkturinstitutet - har. Vi har också med mycket större tydlighet än tidigare på ett omfattande sätt redovisat hur Finansdepartementets beräkningar sker. Transparensen har alltså varit hög, och vi har kraftigt ökat den under senare år. Jag tror därför att man med fördel bör diskutera inriktningen på politiken snarare än ifrågasätta enskilda beräkningar, vilka naturligtvis görs utifrån så goda bedömningar de tjänstemän som har ansvar för detta kan göra. Jag vill där tillföra lite information till riksdagen. När det till exempel gäller lagstiftningen om begränsade ränteavdrag för företag, alltså en begränsning av deras möjligheter att använda räntesnurror, har Skatteverket redovisat att statistiken tyder på att förslagen har haft en väldigt omfattande effekt. Vi ser alltså att företagen lägger om sina skulder och att detta, såsom det återspeglas i betalningsbalansen, sker snabbt och i mycket betydande omfattning - och från de länder där vi har haft en oro för att det ska finnas ränteupplägg. Givet att vi har haft de här debatterna i riksdagen har också både Skatteverket och Finansdepartementet återigen arbetat igenom bedömningarna, och de landar i att de bedömningar som låg till grund för politiken i allt väsentligt är riktiga. Jag kan nämna att ESV själva har gått ut och klargjort att de alltså inte har gjort några nya bedömningar och inte heller har någon kompetens att göra den typen av bedömningar. Vad vi får luta oss mot är i stället vad Skatteverket och Finansdepartementets skatteavdelning drar för slutsatser. Låt mig då säga något om de enskilda förslag som här diskuteras. Är det till exempel rimligt att vi lägger en ökad skattebelastning på finansiell sektor genom att begränsa möjligheterna till gruppundantag? Ja, det finns väldigt goda skäl att göra detta. Vi har en generell momsbefrielse på den finansiella sektorn som gör att man kan bedöma att det finns en underbeskattning på många miljarder i den här sektorn. Då kan man diskutera hur man ska ändra på detta, och en förändring av gruppundantagen tror vi är väl motiverat. De företag som påverkas är alltså utomordentligt lönsamma; de har mångmiljardvinster. Det är alltså inte så att de drabbas på ett sätt som gör att verksamheten på något sätt hotas, utan de är helt enkelt väldigt lönsamma och har stora möjligheter att göra ytterligare bidrag till de offentliga finanserna när det bedöms rimligt. Det har inte heller från remissinstanserna framkommit någon kritik mot de beräkningar som görs i Finansdepartementets underlag. När vi nu har gått igenom remissinstanserna talar i stället det mesta för att de beräkningar vi har gjort står sig väl. Det är rätt viktigt att understryka det: Det har inte framkommit något som ger oss skäl att ändra sig när det gäller att offentligfinansiera effekterna kring gruppundantaget. Samma sak gäller med hälsoskatterna. Jag har under mina år som finansminister många gånger mött uppgifter, inte minst från HUI och handelsintressen, om att våra skatteintäkter på öl, vin, tobak och allt vad det är nu kommer att minska kraftigt - Systembolaget ska förlora andelar, och flödena ska minska. Så länge jag har varit finansminister har detta inte inträffat, utan vi har fått in våra skatteintäkter och våra intäkter från Systembolaget på sedvanligt sätt.

Anf. 44 Leif Jakobsson (S)

Herr talman! Ingen skulle vara gladare än jag om de här pengarna faktiskt flöt in. En kommande regering kommer nämligen att behöva mycket medel för att kunna reformera och förbättra Sverige. Det är alltså inte det detta handlar om. Det är inte heller något slags angrepp på de kalkyler som görs på Finansdepartementet - att de är politiskt färgade på det viset. Jag är bara orolig att finansministern själv har panik när det gäller att få fram krona för krona och att det är den där sista handpåläggningen som sker. Det finns faktiskt ganska mycket diskussion om det, alltså hur mycket man räknar baklänges. Hur mycket behöver vi ha in, och hur mycket ska det ge i olika skatteförändringar? Det är alltså inte jag som sitter och kör Excel på nätterna. Vi har som oppositionsparti ingen som helst möjlighet att göra alternativa eller andra kalkyler, utan jag bara testar hur mycket substans det finns och hur mycket som ligger bakom de kalkyler som redovisas för riksdagen. Efter att den här interpellationen lämnades in har ju ytterligare en av de skatteberäkningar som finns i vårpropositionen kraftigt kritiserats av Ekonomistyrningsverket. Det handlar om borttagandet av avdragsrätten för pensionssparandet. Ekonomistyrningsverket säger att det rimliga antagandet är att låg- och medelinkomsttagare - de som har privat pensionssparande - kommer att träffas, medan höginkomsttagare kommer att lägga om sitt pensionssparande till löneomvandling. Det innebär alltså att man avstår en del lön och i stället låter arbetsgivaren betala in tjänstepensioner, och på det sättet kommer man att kunna göra det avdragsgillt. Ekonomistyrningsverkets utsaga är alltså att den skattehöjning och det ökade skatteunderlag som redovisas i vårpropositionen egentligen bara är hälften så stort. Det är ju ytterligare en sten på lasset. Jag känner en gnagande oro för att det är bara för att det är några månader till valet. Var det den socialdemokratiska kritiken mot de bristande insatserna på skolans och vårdens områden som gjorde att vårpropositionen under vårens panik fick tas fram krona för krona? Började ni med utgifterna och hittade sedan på vilka intäkter ni skulle få ihop? Först presenterade ni skattehöjningar på tobak och alkohol på en väl avvägd nivå, och 14 dagar senare fanns det en högre väl avvägd nivå eftersom ni måste backa på förslaget om att minska studiebidragen. Sådant imponerar inte, finansministern.

Anf. 45 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Det kan finnas skäl att vara tydlig. EU-kommissionen och andra bedömare går löpande igenom de offentliga finanserna och ramverket för budgetpolitik. Det svenska ramverket klassas i nästan alla dessa bedömningar som det som har bland de högsta kraven på öppenhet och tydlighet - öppenhet och tydlighet om hur man gör prognoser, vilka ekonomiska modeller som ligger till grund för bedömningarna och hur de sedan faller ut. Vi har också infört särskilda krav på att detta ska prövas av Finanspolitiska rådet. Senast i den rapport som presenterades för några veckor sedan hade Finanspolitiska rådet diskuterat hur till exempel prognosunderlagen ser ut, och man drar där slutsatsen att det inte finns någonting som ger stöd för Leif Jakobssons svepande uttalanden om att det skulle ske några manipulationer av sifferunderlagen. Det är bara att beklaga att Leif Jakobsson fortsätter med sina oseriösa och svepande anklagelser. Jag tycker att det vore bättre om vi kunde föra diskussionen om hur de enskilda förslagen ser ut. Vi har alltså ett behov av att höja skatterna, och då framstår hälsoskatter på till exempel alkohol och tobak som nödvändiga. Jag vill bara understryka att vi under många år har haft en debatt där framför allt branschintressen har gjort gällande att både Systembolaget och skatteintäkterna är hotade och att det därför inte är möjligt att göra justeringar av de här skatterna. Erfarenheten under åren har varit att när man gör mindre justeringar får man in skatteintäkterna. Det finns ett fall, och då går vi tillbaka till 1997, där man gjorde en väldigt kraftig höjning av skatten som sedan fick mer omfattande effekter på smuggling och annat. Under senare år har vi alltså inte sett någon sådan effekt. Jag tycker att det vore mer seriöst att vi tog diskussionen om de enskilda förslagen. Är det finansiell sektor som Leif Jakobsson vurmar för, eller är det försäljningen av alkohol och tobak som han vurmar för? Man får nämligen lätt intrycket att vad det egentligen handlar om är att Socialdemokraterna tar ställning för förslagen om höjda skatter på till exempel tobak och alkohol och för den delen borttagande av pensionsavdrag men ändå vill rikta kritik mot regeringen genom att låtsas att det finns någon typ av oklarhet kring beräkningarna, som jag återigen kan understryka inte finns. Vi tar gärna debatten. Om Leif Jakobsson anser att det är centralt att vi ska ha låga skatter för finansiell sektor eller att det ska vara låg beskattning på alkohol får han stå för den uppfattningen. Men om vi är överens om att de här skatterna kan och bör höjas blir det lite märkligt när man försöker skapa ett intryck av att det finns en oenighet genom att ifrågasätta de beräkningar som vi gör inom ramen för EU-ländernas kanske mest öppna och transparenta ramverk. Jag tycker att detta helt enkelt ger intryck av en populistisk kritik från Leif Jakobsson.

Anf. 46 Leif Jakobsson (S)

Herr talman! Jag kanske är extra färgad av att bo i Skåne. Och jag ska villigt erkänna att det som finansministern hänvisade till, den kraftiga skattehöjningen i slutet av 90-talet, fick konsekvenser som människor på marken såg. Smugglingen ökade kraftigt, och det gav fotfäste för organiserad brottslighet när man byggde upp kanalerna för framför allt cigarettsmuggling. Det är väl det som har vaccinerat mig och som gör att jag alltid är lite orolig. Jag skulle inte ha några som helst problem med kraftiga skattehöjningar på alkohol och tobak utifrån någon annan aspekt än just denna. Vi som bor i gränstrakter har sett vad som kan ske och vad som sker och ser hur det är i dag. Det må hävdas att finansministern får in sina pengar, men vi som bor där nere ser att det säljs väldigt mycket cigarettpaket som absolut inte är beskattade i Sverige och att den illegala försäljningen av alkohol är ganska omfattande. Det var därför som jag försökte föra in ett ytterligare perspektiv på den här typen av skattehöjningar, och det är vilka resurser och möjligheter man ger till tullen att se till att den illegala införseln stoppas. Där har jag inte fått något som helst svar av finansministern. Antalet personal på marken, som ska stoppa den illegala införseln, minskar år för år, och man lägger ned tullstationer. Det oroar mig mycket att kalkylerna inte hänger ihop med tullens möjligheter att upprätthålla våra gränser när det gäller illegal införsel.

Anf. 47 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Sverige har en av de bäst fungerande och mest trovärdiga ordningarna för finanspolitik. Utifrån en uråldrig svensk tradition av hög grad av öppenhet i offentlig förvaltning och oförvitliga tjänstemän som ligger till grund för de beslut vi fattar har vi gått vidare på ett antal punkter för att ytterligare öka öppenheten och förtroendet för den här ordningen. Sverige har varit föregångare med att öka transparensen i finanspolitiken, och vi står oss fortfarande mycket gott i förhållande till alla andra länder. Flera gånger har Leif Jakobsson gjort påståenden om att det skulle vara bristfälliga beräkningar eller, som det påstods i det sista inlägget, att till och med jag själv skulle ha gjort beräkningar som vi sedan har prövat. Skatteverket och skatteavdelningarna har kommit tillbaka med exakt samma bedömningar som tidigare har gjorts, och det har inte i remissunderlagen framkommit någon kritik som ger substans till Leif Jakobssons rätt breda påståenden. Jag tycker därför att detta är en beklagansvärd debatt, och det är bara beklagansvärt att Leif Jakobsson återkommer gång efter annan med den här typen av insinuationer. Sedan skulle vi gott och väl kunna ha en annan och mer seriös debatt om vilken folkhälsopolitik vi ska ha. Jag tror att det är viktigt med en restriktiv politik kring både alkohol och tobak. Vi har allvarliga hälsoproblem kopplade till detta och också allvarliga sociala problem, och alkoholen står ut som en av de viktigaste orsakerna till sociala svårigheter för människor. Det är viktigt att sociala myndigheter, polis, tull och andra myndigheter har både resurser och befogenheter att agera för att bekämpa brottslighet när sådan förekommer. Det kan vi vara överens om, herr talman.

Interpellation 2013/14:473 Beredning av skatteintäktsförslag

av Leif Jakobsson (S)

till Finansminister Anders Borg (M)

 

Jag har i en tidigare interpellation tagit upp finansministerns optimistiska beräkningar av räntesnurreintäkterna. Nu har finansministern lagt fram ett förslag på skatteintäkter av höjda punktskatter och vägavgifter.

Beräkningen av alkoholskattehöjningen har ifrågasatts av forskare knutna till Handelns Utredningsinstitut (Hui), och skatteutskottet har genomfört en hearing kring detta. Skattebortfallet genom smuggling skulle vara den främsta orsaken till lägre skatteintäkter.

Nu har också finansministerns skattepromemoria ifrågasatts på bredare front. Enligt Regelrådets ordförande Karin Lindell avstyrker rådet budgetförslaget, bland annat eftersom det inte finns någon kvantifiering av förändringar i tidsåtgång och administrativa kostnader.

Regelrådet är ett oberoende organ som tillsattes av regeringen 2008. Uppgiften är att ge Sveriges företagare en enklare vardag, bland annat genom att granska alla förslag som kan få ekonomiska effekter för näringslivet. Regelrådet anser att bristerna är så stora att förslagen över huvud taget inte bör genomföras. I sitt remissvar till regeringen konstaterar Karin Lindell att det inte ens framgår hur många företag, och vilka, som berörs av de föreslagna skattehöjningarna.

Hon säger också, enligt Sveriges Radios artikel: Om jag ska vara lite krass, kan jag säga att jag inte är förvånad, för Finansdepartementet brukar inte vara så bra på det här.

Med anledning av detta vill jag fråga finansministern:

  1. Vilken är finansministerns kommentar om Regelrådets rätt allvarliga kritik av både de aktuella skatteinkomstberäkningarna och Finansdepartementets beräkningar i allmänhet?
  1. Genom vilka åtgärder avser finansministern att kvalitetsstärka och utveckla Finansdepartementets beräkningar av skatteinkomster?