Till innehåll på sidan

Bankerna och de små företagen

Interpellationsdebatt 15 februari 2013

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 48 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Peter Persson har frågat finansmarknadsminister Peter Norman mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter han ökar storbankernas aktieutdelning och genom vilka åtgärder småföretagens kreditvillkor ska förbättras. Interpellationen har överlämnats till mig. Frågorna ställs bland annat mot bakgrund av den nyligen genomförda bolagsskattesänkningen och dess effekt för banksektorn. Bolagsskattesänkningen gör Sverige mer attraktivt för inhemska och utländska investeringar. Dessa investeringar omfattar även investeringar i banksektorn där de nya kapitaltäckningsreglerna samtidigt kräver att bankerna måste ha ett större eget kapital. Bolagsskattesänkningen finansieras delvis genom att möjligheterna till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag begränsas. Kombinationen av dessa åtgärder innebär att skatteuttaget minskar i de företag som inte ägnar sig åt sådan skatteplanering. Regeringen arbetar kontinuerligt för att förbättra företagens villkor. Bland de åtgärder som regeringen hittills har genomfört för att förbättra småföretagens finansiering kan den till årsskiftet genomförda sänkningen av expansionsfondsskatten nämnas. Därutöver avser regeringen att under 2013 lämna en proposition till riksdagen om ett investeraravdrag som ska införas. Båda åtgärderna gör det lättare för de mindre företagen att finansiera sina verksamheter.

Anf. 49 Peter Persson (S)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag känner väl ingen överväldigande glädje över svaret. Det gjorde inte heller de som skrev brev till Peter Norman. De skrev nämligen följande: Vi skriver till dig med ett rop om hjälp. Det handlar om småföretagens möjligheter att överleva och växa. Som finansmarknadsminister känner du väl till att bankerna strypt krediterna och att det är nästan omöjligt för många företag oavsett hur solida de är att få lån och kunna växa. Vi har sett att du många gånger lyft konsumenternas ställning gentemot banker och finansföretag. Nu efterfrågar vi samma engagemang för oss företagare. Många småföretagare i vår omgivning har märkt av bankernas allt njuggare inställning till mindre företag. I tidningarna läser vi också att det inte är ett isolerat problem här i Småland utan att det drabbar företag i hela landet. Och får man lån, så har räntorna för företagskrediter stigit kraftigt med små möjligheter för mindre företag att förhandla. Brevet fortsätter med en uppräkning av problem med betalningstider och uppsagda checkkrediter, och de skriver, kanske retoriskt: Arbetslinjen kan väl inte handla om att anställda i småföretag ska tvingas ut i arbetslöshet av cyniska banker? Det är ett mycket starkt brev från några företagare, och det avslutas med: Som finansmarknadsminister har du det yttersta ansvaret för att kreditmarknaden fungerar, inte bara för de stora företagen, utan för alla företag. Det gör den inte i dag. Det är bra att du och regeringen talar om att bankerna måste ta ansvar, men det räcker uppenbarligen inte. Därför vill vi fråga dig vad du tänker göra för att förbättra finansieringsmöjligheterna för landets alla mindre företag. Många med oss ser fram emot ditt svar. Brevet är undertecknat av vd:n för Gafs Kartong i Värnamo, en företagare vid Gnox Enterprise i Gnosjö, vd:n för AB Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad och vd:n för Arkon AB i Tranås. Döm om deras, och även min, förvåning när de får följande svar av finansmarknadsministern: Tack för brevet i vilket ni berättar om er situation som småföretagare. För att få gehör för era frågor, synpunkter och förslag bör ni i stället vända er till er riksdagsledamot. Här skriver ett antal företagare i Småland om sina problem med att få krediter, om finansieringsproblem för företagen. Det är ett skriande rop på hjälp för att företag går omkull och människor tvingas ut i arbetslöshet. De skriver till finansmarknadsministern, och han säger: Vänd er till er riksdagsledamot. Ja, jag vill gärna vara riksdagsledamot för hela Jönköpings län, och jag ställer därför de frågor som dessa småföretagare inte får svar på: Tycker finansministern i finansmarknadsministerns frånvaro att det är rimligt att storbankerna beter sig på det sätt som brevskrivarna beskriver och ökar sin utdelning kraftigt? Tycker finansministern att de små företagen i dag ges rimliga förutsättningar och kreditvillkor av bankväsendet?

Anf. 50 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Det fanns, och finns i viss mening fortfarande, stor anledning att vara kritisk till storbankerna. Vi kunde under finanskrisen se hur de äventyrade det finansiella systemet. De hade låga kapitaltäckningar, det vill säga de hade inga pengar. Om du gick till banken och ville ta ut dina pengar kunde du få beskedet att de inte hade några. Samtidigt delade de ut stora bonusar till ledningen. De gav utdelning till sina aktieägare. De hade hög riskexponering mot till exempel Baltikum och ett omfattande räntegap där Riksbankens räntesänkningar inte fick genomslag. Flera banker befann sig i en situation som innebar att de inte var så jättelångt från att gå under i finanskrisen. Det medförde att skattebetalarna i det yttersta ledet skulle garantera deras existens. Mot den bakgrunden fanns det stor anledning att vara mycket kritisk till hur storbankerna agerade, kanske framför allt utanför Sverige men också i vårt land. Det är min uppfattning att vi från Alliansens sida var väldigt skarpa i den kritiken och väldigt tydliga med att vi inte kommer att låta bankerna komma undan med den här typen av inställning på det sätt som man till exempel har kunnat se i Irland, där regeringen gav en blankocheck till bankerna. Nu kan man konstatera att en stor del av problemen är åtgärdade. De har höjt kapitaltäckningen som en konsekvens av den politik som vi har fört. Vi har krävt det. De har balanserat riskerna bättre. Nu har vi en situation där Sverige har världens kanske stabilaste banker, eller åtminstone västvärldens. Det här är väl ändå någonting som är positivt och som Peter Persson borde glädjas åt. Vi har inte en situation där svenska banker är i samma skick som i framför allt Grekland, Italien och andra sydeuropeiska länder men även Irland. Man måste förstå att vi tillämpar marknadsekonomiska principer och tror på dem. Det är åtminstone Alliansens utgångspunkt. Då kan man inte i varje givet läge gå in och kritisera till exempel bankerna för hur de bedriver sin verksamhet. Man måste på något sätt tro på de spelregler som vi har ställt upp, och det gör vi. Som sagt är bankerna och den finansiella sektorn speciella. Fungerar inte den sektorn fungerar ingenting i samhället, åtminstone inte den ekonomiska verksamheten. Man måste alltså särbehandla bankerna och ställa särskilda typer av krav. Men om man inte är i en akut situation måste man i någon mening tro på marknadsekonomins spelregler. Peter Persson har två olika alternativ. Det ena alternativet är att han här i talarstolen försöker motivera att de svenska bankerna fortsatt är i en situation där de äventyrar det finansiella systemet i Sverige. Kan Peter Persson framlägga goda argument för detta tycker jag att man måste agera. Jag kommer att instämma i kritiken. Jag är övertygad om att finansministern också kommer att göra det. Men vi kommer inte att få höra någon sådan utläggning från Peter Persson. Det här är en argumentation som mer faller under kontot populism. Det andra alternativ som Peter Persson har är att förklara vad det är för principer som han anser bör styra bankväsendet. Ska man överge marknadsekonomins principer? Ska vi ha ökad statlig intervenering i banksektorn? Vänsterpartiet vill socialisera den svenska banksektorn. Om olyckan skulle vara framme och vi får en rödgrön majoritet efter valet 2014 kommer Peter Persson att tvingas samarbeta med dem. Är det en eftergift ni kommer att göra? Jag tycker att svenska folket är betjänt av ett besked. Herr talman! Socialdemokraterna sänker också bolagsskatten.

Anf. 51 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Också den här debatten tycker jag är viktig. Jag får tacka Peter Persson även för denna interpellation, som ger oss möjligheten att diskutera företagarnas villkor. Det är viktigt att förbättra för företagen på alla områden och skapa bättre förutsättningar för att driva företag. Det handlar exempelvis om att satsa på att göra regelförenklingar. Det handlar om att försöka hjälpa till med kompetensförsörjning, där man förbereder människor och ger dem möjligheten att utbilda sig och göra sig anställbara. Det handlar om skatter och drivkrafter. Det handlar naturligtvis också om företagens möjligheter att finansiera sig. Riskkapitalavdraget har nämnts här av finansministern. Det är ett viktigt steg. En annan sak är skatter och drivkrafter, som jag nyss nämnde. Då kan man fundera lite. Å ena sidan står Peter Persson här och talar om vikten av att företagen har möjligheter att verka. Å andra sidan föreslår Socialdemokraterna en skattechock på 30 miljarder som läggs direkt på företagen. Det går inte riktigt ihop om man försöker vara trovärdig genom att stå på företagarnas sida samtidigt som man fullständigt försöker omkullkasta företagens möjligheter att växa och anställa människor. Peter Persson pratar om att storbankerna måste hjälpa företagen och ge krediter till dem. Det är klart att ett av våra stora bekymmer i dag är att bankernas balansomslutning ökar och att den utgör fyra fem gånger av den svenska bruttonationalprodukten. Om man över huvud taget inte funderar på vilken riskexponering bankerna utsätter sig för är det inte en alldeles enkel ekvation. Jag tycker att det finns skäl att fundera över det. Det finns också skäl att fundera över hur situationen ser ut för företagen och vilka möjligheter de har att finansiera sig. Men att ställa krav på storbankerna att de måste ge krediter till företagen är att förenkla situationen alldeles för mycket. Det är närmast att jämföra med ren populism. Jag tror att det är viktigt att hitta fler sätt att öka möjligheterna för företagen att finansiera sig. En del i det är att vi har sänkt bolagsskatterna. Det är nog oerhört viktigt för att företagen ska ha möjlighet att finansiera sig. En annan del är riskkapitalavdragen, som nämnts tidigare. Det växer även fram en marknad för företagsobligationer, vilket är ett tredje alternativ för företagen när de ska finansiera sig. Men till syvende och sist handlar det om att se detta i ett helhetsperspektiv. Det handlar om att ha en bred syn på företagspolitiken. Det handlar inte enbart om finansieringen, utan även om de andra områden jag nämnt. Där har Socialdemokraterna väldigt liten trovärdighet.

Anf. 52 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Det finns ofta anledning att vara mycket kritisk till hur banksektorn fungerar. Den skapar och förstärker ofta instabiliteter i ekonomin, vilket slår mot hushåll och företag. Jag vill redovisa det mycket omfattande åtgärdsprogram som vi har lagt på plats under de här åren. Vi har i dag en stabilitetsfond med betydande innehåll som gör att vi kan hantera bankkriser. Bankerna får själva betala för sin stabilitet om vi måste rekapitalisera dem. Vi har som första land infört en stabilitetsfond, där vi direkt beskattar bankerna på deras balansräkning för att säkra att det finns resurser att hantera dem. Vi har tillsammans med Schweiz, Israel och Storbritannien gått före när det gäller kapitaltäckning, så att våra banker ska ha större buffertar och större motståndskraft om krisen kommer. Vi har i dag, till skillnad från tidigare, en reglering av bonusar och bonusbetalningar inom banksektorn därför att vi inte ska uppmuntra överdrivet risktagande. Vi har även kraftigt förstärkt Finansinspektionens resurser. Till detta kommer att vi brett har förstärkt kapitalförsörjningen för svenska företag. Vi har vidtagit en del statliga åtgärder. SEK och för den delen Almi har fått kraftigt ökade resurser för att kunna underlätta för företagen att klara sin mycket storskaliga exportfinansiering. Vi ska även ha möjlighet att genom olika statliga insatser gå in tidigt för att förbättra växtmöjligheterna för små företag. Dessutom har vi nu en bolagsskatt som är attraktiv och gör att det är svårt att undvika skatt i Sverige men också attraktivt att betala skatt i Sverige. Vi har inte någon arvs- och gåvoskatt. Det underlättar för företagens arvskifte. Vi har ingen förmögenhetsskatt som driver fram en omfattande skatteplanering. Vi har sänkt inkomstskatterna på ett sätt som naturligtvis också förbättrat villkoren för företagare. Dessutom har 3:12-reglerna ändrats. Allt detta har självklart förbättrat företagsklimatet. Det är viktiga och centrala åtgärder. Nu till Peter Perssons inlägg! Peter Persson säger att han vill vara företrädare för företagarna i Jönköping. Det är en frågeställning som väcker en del intressanta reflexioner. Vill företagarna i Jönköping ha fördubblad arbetsgivaravgift för ungdomar? Har de särskilt bett Peter Persson om att ta bort restaurangmomsen? Är det företagarna i Jönköping som tycker att 5 miljarder i lastbilsskatt kan underlätta företagsamheten? Är det kanske företagarna i Jönköping som enträget bett Peter Persson att titta på Miljöpartiets 17 miljarder i miljöskatter för att se om det går att hitta en gemensam grund för att ytterligare beskatta företagssektorn? Jag tycker att socialdemokrater som ger sig in i en debatt om nya jobb och företag först bör gå hem, sätta sig ned med den socialdemokratiska partimotionen och ta fram den största röda pennan de kan hitta på kontoret och sedan stryka förslagen som handlar om höjd arbetsgivaravgift. Sedan kan de vända sida och ta fram den stora rödpennan och stryka förslaget om höjd lastbilsskatt. Sedan kan de vända sida och ta fram den stora rödpennan och stryka förslaget om att höja bolagsskatten. Sedan kan de vända sida och ta fram den röda pennan och stryka idén om att samarbeta med skattehöjarna i Miljöpartiet. Då skulle Sveriges företagare andas ut, och då skulle de känna att det fanns en grund för att våga anställa i Sverige.

Anf. 53 Peter Persson (S)

Herr talman! Normans uteblivna svar till småföretagarna i mitt län konkurrerar nu med finansministerns raljans. Han vill inte besvara de frågor jag ställer. Han säger att de har genomfört en stor sänkning av bolagsskatten. Det är glädjande för småföretag som hänger på gärdsgården och har svårt att klara sin egen finansiering. När det inte finns några vinster är det inte aktuellt med någon skatt. Detta är ett rop i nöden från många så att de kan ha kvar sina företag i svåra tider. De uppger att de betalar 2-3 procent mer i ränta än större företag. Av Borgs medhjälpare får de nu reda på att marknadsekonomin fungerar så. Det är helt riktigt att storbankerna fördubblar utdelningen och lägger utdelningspolicy hos någon bank på 75 procent av vinsten. Den hämtas från pressade småföretagare. Det är populism att kritisera detta, enligt Borgs medhjälpare. Det är marknadsekonomins funktionssätt. Av regeringens bolagsskattesänkning gick 3 miljarder till storbankerna. Jag vill påstå att banksystemet är ett slags nödvändig infrastruktur för både företag och enskilda. Det som är uppenbart när jag träffar många småföretagare och talar om villkor och möjligheter, Anders Borg, är att de pressas av storföretag och av längre betalningstider. Vi i riksdagen har drivit igenom att 30 dagar ska vara norm - emot regeringens vilja. Ni stöttar inte de små företagen och deras villkor. Det handlar i mycket hög grad om finansieringsfrågorna. Krediter sägs upp och kreditvillkor ändras. Småföretagare står med tom kassa och kan inte betala löpande verksamhet eller investera. Det raljerar Anders Borg över. Norman fick brevet som ansvarig för frågorna, och han vill inte svara på dem. Han säger att man i stället ska vända sig till de lokala riksdagsledamöterna. De kan ge svar. Småföretagare och större företagare tar upp en tredje fråga med mig när jag är ute på besök i mitt län och på andra platser, nämligen utbildningsfrågan. Varför måste man kasta ut folk i lågkonjunkturen? Kan de inte hållas kvar och utbildas på arbetsplatsen? Varför kan man i massarbetslöshetens tid inte få tag på folk som bemannar de kvalificerade uppgifterna? Har man inte råd att utbilda människor för att bemanna viktiga verksamheter? Dessa frågor tas upp. I dag går jag vidare med en fråga om småföretagens finansiering. Av Norman fick de inget svar, och av Borg och hans medhjälpare i kammaren får de bara raljans. Det tyder på att man inte känner verkligheten utanför Stockholms centrum.

Anf. 54 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Oavsett partitillhörighet uppfattar vi alla att tillgången till riskkapital är en viktig fråga. Det gäller inte minst tillgången till riskkapital för små bolag. Som flera talare har varit inne på arbetar vi med en bred palett av olika reformer för att försöka underlätta detta. Det gäller inte minst riskkapitalavdraget som har lyfts fram. Det gäller sänkt bolagsskatt, som även Socialdemokraterna delvis är med på. Vi försöker på olika sätt att stärka det som man i USA och England ofta refererar till som de tre F:en, nämligen friends, fools and family. Det handlar om att försöka få människor i sin närhet att investera i sina affärsidéer. Det finns också statliga investeringsstöd av olika typer. Vi har underlättat tillämpningen av 3:12-reglerna, och vi har, som har påpekats här, tagit bort förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. Här ska vi faktiskt ge heder och ära till Göran Persson och Socialdemokraterna. Vi arbetar med en bred palett av olika åtgärder för att försöka underlätta för småföretagen att tillskansa sig riskkapital. Det är lite oroväckande att lyssna på Peter Persson, och det finns en del frågetecken. Peter Persson verkar tydlig i sin argumentation för att svenska banker i huvudsak inte ska vara bolåneinstitut utan investment banks, det vill säga riskkapitalbolag. En stor del av anledningen till finanskrisen är att det fanns banker som riskexponerade sig för mycket. Här tycker jag att Peter Persson ska vara tydlig. Är det den nya socialdemokratiska inriktningen på hur ni vill vägleda banksektorn? Med tanke på all den kritik som Peter Persson framför mot de marknadsekonomiska principerna tycker jag att han måste vara tydlig om Socialdemokraterna kommer att göra en eftergift till Vänsterpartiet som vill socialisera svenskt bankväsen. Det är Peter Persson svaret skyldig.

Anf. 55 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Vi har här i kammaren i dag tydligt fått höra de olika alternativ som finns för en företagspolitik. Vi har å ena sidan fått höra regeringens alternativ som ser företagens villkor utifrån ett helhetsperspektiv. Som jag sade i mitt tidigare inlägg är det många olika saker som måste fungera för att det ska finnas en väl fungerande företagskultur. Regeringens politik har varit framgångsrik i så måtto att svensk konkurrenskraft har ökat ordentligt i förhållande till andra. Å andra sidan har vi sossarnas osammanhängande politik. Här ser vi hur Peter Persson rycker ut en del av företagarnas villkor, och förvisso är det ett bekymmer hur företagen ska klara av att finansiera sig. Det är en oerhört viktig fråga. Samtidigt står Peter Persson för en politik som inte alls på något sätt förbättrar företagens villkor. Peter Persson är svaret skyldig hur han tänker agera för att få en mer sammanhängande politik för företagens del. Storbankernas krav på riskexponering som inte ytterligare sätter den finansiella stabiliteten för svenska statens vidkommande på spel är oerhört viktig. Det kan å sin sida motverka möjligheterna för dem att bygga upp sin kreditexpansion med exponering mot företag. Just därför finns det väl anledning att ytterligare försöka stärka möjligheterna för en bättre konkurrens på kreditmarknaden, där företagen får fler och större möjligheter att finansiera sig i ett bredare perspektiv.

Anf. 56 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Regeringen har lagt en bred politik för att förbättra kreditgivningen till företagen i Sverige. Det handlar om att säkra bankstabilitet genom stramare regler men också genom stöd via Riksgälden och Riksbanken för att sektorn ska fungera. Det handlar om att vi utifrån ett mycket pragmatiskt förhållningssätt har aktiverat statens förmögenhetsmassa och kapital för att förbättra för företagen, dels via Almi och SEK, dels via Inlandsinnovation och Fouriertransform, för att hitta nya former där statligt kapital kan spela en roll i tidiga skeenden för ett företag som expanderar. Till detta kommer att vi i Sverige dramatiskt har förskjutit riskkapitalklimatet via förmögenhetsskatt, arv- och gåvoskatt, via bolagsskatt och via sänkta inkomstskatter och förändrade 3:12-regler. Sverige har gått från att ha varit ett land där vi har haft en mycket pressande skattesituation för den som äger till att vara ett land där ägande, ansvarstagande och företagande uppmuntras. Peter Persson menar att detta att läsa upp ur den socialdemokratiska partimotionen är att raljera. Men jag raljerar verkligen inte med Sveriges företagare. Jag raljerar med att Peter Persson påstår att han ska representera företagandet när hans parti föreslår 30 miljarder i skattehöjningar. Man kan inte sitta på två stolar samtidigt. Man kan inte först lägga hela skattebelastningen för sina bidragsförslag på företagssektorn och sedan hävda att man representerar företagssektorn. Det finns inga företagarorganisationer som har bett om en dubblering av arbetsgivaravgifterna. Det finns inga företag som vill ha kraftigt höjda lastbilsskatter för att slå ut jobb i glesbygden. Det finns ingen efterfrågan på Miljöpartiets skattechock mot allt och alla på miljösidan. Det är inga företag som vill ha den politiken, för den leder till höjda kostnader, färre anställda, sämre lönsamhet, fler konkurser och svårare att få banklån. Tar man ifrån företagen deras lönsamhet genom höjda skatter blir det ännu svårare för dem att finna investeringskapital. Det är problemet med den socialdemokratiska politiken. Man slår undan fötterna för den centrala företagspolitiken genom sin skattechock.

Anf. 57 Peter Persson (S)

Herr talman! Anders Borg borde veta att Smålands näringsliv inte domineras av McDonalds, utan det är tillverkande företag. De är inte bäst betjänta av sänkt krogmoms, däremot av satsningar på utbildning, inte minst borttagandet av sjuklöneansvaret en vecka, som vi socialdemokrater har sagt. Det gynnar de små och medelstora företagen. Förr orkade Moderaterna skälla på bankerna. Men alla visste att de inte skulle bitas. Nu orkar de inte skälla. Nu kramar de. Jag tycker egentligen att den frågeställning som vi har diskuterat i dag, där Anders Borg och hans medhjälpare inte vill diskutera de konkreta problemen, mycket väl sammanfattas i en krönika som Pia Gripenberg skrev i DN för några dagar sedan. Den avslutas så här: "Det vore en välgärning om dessa bankledningar och styrelser ägnade mindre tid åt att konstruera finansiella mål för att tillgodose kvartalskapitalisterna och i stället ägnade mer tid åt att vårda tilliten och det sociala kontraktet med anställda, kunder och övriga samhället. Visst ska aktieägarna få sitt, men först när bankerna tagit av sina stora buffertar för att öka servicen och sänka avgifter och räntor." Det är vad det handlar om. Staten förfogar också över intresse i storbank. Där finns möjligheter att agera, och det finns också möjligheter i övrigt att driva opinion och ha värderingar om småföretagens villkor i Småland. Men det vill inte Borg.

Anf. 58 Finansminister Anders Borg (M)

Herr talman! Det finns skäl att till den här debatten lägga de tunga åtgärder som har vidtagits under mandatperioden: stabilitetsfond, stabilitetsavgift, bonusregleringar, förstärkta resurser till Finansinspektionen - jag kan fortsätta en stund. Det har vi genomfört. Peter Persson hävdar att Socialdemokraterna minsann kan hantera banksektorn. Men varför fanns ingenting av detta då? Varför lämnade Socialdemokraterna efter sig en banksektor med nästan inget kapital, ingen stabilitetsfond, inga bonusregleringar och en underfinansierad finansinspektion? Socialdemokraterna lämnade efter sig ett bankmoras som vi har fått städa upp. Det var en sektor som inte var reglerad, kontrollerad och stabiliserad på det sätt som den är i dag. Socialdemokraterna lämnade efter sig vilt härjande marknadskrafter som skapade instabilitet. Vi har börjat skapa ordning i detta. Det är en central skiljelinje. Nu får vi höra att företagen i Småland inte inkluderar restaurangsektorn och McDonalds. Det väcker frågan: Är det så här Socialdemokraternas politik ska se ut? Vi inför lastbilsskatt för 5 miljarder - men inte i Småland. Vi höjer arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar - men inte i Småland. Vi höjer alla miljöskatter ihop med Miljöpartiet - men inte i Småland. Det tror jag inte på. Jag tror att smålänningarna kommer att få huka bakom stengärdsgårdarna när de socialdemokratiska skattechockerna viner över dem, om vi skulle landa i det olyckliga förloppet att Socialdemokraterna vinner valet. Jag lovar Peter Persson att jag ska göra mitt bästa för att skydda Småland mot Peter Perssons politik. (Applåder)

den 16 januari

Interpellation

2012/13:202 Bankerna och de små företagen

av Peter Persson (S)

till statsrådet Peter Norman (M)

Medierna har rapporterat att åtminstone tre av de fyra storbankerna tillhör de stora vinnarna på regeringspartiernas och Sverigedemokraternas beslut om sänkt bolagsskatt. Storbankerna kammar hem miljardbelopp till följd av deras gemensamma sänkning av bolagsskatten. Handelsbanken utmärker sig, med en beräknad positiv effekt av skattesänkningen på ca 1,5 miljarder kronor. För SEB väntas drygt en miljard, medan Swedbank beräknas få ”bara” 360 miljoner kronor.

Pengarna kommer till stor del att gå till den pott på drygt 28 miljarder kronor som storbankerna väntas dela ut till ägarna någon gång i april–maj. Swedbank, SEB och Handelsbankens utdelningar för 2012 beräknas hamna på cirka hälften av bankernas vinster. Nordea väntas nöja sig med 35 procent. Effekten av skattesänkningen blir mer påtaglig för banker än för andra företag på börsen då bankerna inte använder sig av den typ av räntesnurror som internationellt verksamma koncerner i andra branscher nu till viss del måste klara sig utan.

Detta sker samtidigt som småföretagarnas intresseorganisation Företagarna rapporterar om växande problem för små företag i deras relation till bankerna. Bankernas krav har blivit tuffare på olika sätt. Kreditgivningen har stramats åt under det senaste halvåret. Det kan handla om allt från ökade krav på säkerheter till orimligt höga krav på egen finansiering. De små företagen straffas hårt genom schablonmässiga bedömningar av kreditvärdigheten. I dag är räntegapet till de större företagen 250 punkter. På bara ett år har skillnaden ökat med 100 punkter. Kommande skärpta krav på banksektorn riskerar att leda till än tuffare kreditvillkor som bromsar och hindrar de små företagens möjligheter att bidra till tillväxt och nya jobb i landet.

Det kan vidare konstateras att stora kunder ensidigt har förlängt sina betalningstider till 60 eller rent av 90 dagar. De små företagen tvingas alltså agera bank, samtidigt som bankerna stramat åt kreditmöjligheterna.

Regeringens och statsrådets retorik mot storbankerna och den finansiella sektorn har alltså föga koppling till praktisk, politisk handling. Den praktiska politiken är tom på innehåll utom i fråga om skattesänkningar. Dessa sker i sin tur helt i blindo. Hur högre aktieutdelning till storbankernas ägare i kombination med sämre kreditvillkor för småföretagen ska bygga Sverige starkare förefaller dunkelt.

Mina frågor till statsrådet är:

Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter ökar statsrådet storbankernas aktieutdelning?

Genom vilka åtgärder ska småföretagens kreditvillkor förbättras?