Avvisning och utvisning

Interpellationsdebatt 8 mars 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 86 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Beatrice Ask har frågat inrikesministern vilka konkreta åtgärder han och regeringen är beredda att vidta för att möjliggöra fler utvisningar och avvisningar för att nå den nivå som han uttryckt och om det finns behov av att efterfråga berörda myndigheters synpunkter på lagstiftningen och regler som skapar svårigheter i arbetet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ett fungerande asyl- och mottagningssystem förutsätter att personer som har fått ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan återvänder till sina hemländer. Det är en förutsättning för en rättssäker och trovärdig asylprocess. Det handlar också om att kunna ta emot och frigöra platser i boendena för dem som kommer till Sverige och söker asyl.

Det kraftigt ökade antalet asylsökande under 2015 innebär att antalet personer som ska återvända förväntas öka betydligt. Arbetet med återvändande och verkställigheter är en prioriterad fråga för regeringen, och en rad olika åtgärder måste vidtas för att öka antalet återvändanden. I det inbegrips ett förstärkt arbete med att ensamkommande barn ska kunna återvända.

Regeringen avser att föreslå ytterligare medel till berörda myndigheter för att förstärka och effektivisera arbetet med återvändande. Dessutom kommer medel att behövas för att utöka antalet förvarsplatser. Regeringen verkar också för ett bättre och effektivare samarbete med mottagarländerna när det gäller återtagande av personer som ska återvända. För att underlätta arbetet kommer regeringen att föreslå resurstillskott för utplacering av sambandspersoner för återvändande vid svenska ambassader i aktuella länder.

Regeringen har också kommit överens med de borgerliga partierna om att ta bort rätten till dagersättning och rätten till anläggningsboende för vuxna utan barn efter att ett beslut om av- eller utvisning fått laga kraft. En lagrådsremiss kommer att presenteras inom kort. Ambitionen är att lagstiftningen ska träda i kraft i juli 2016.

Vidare har Migrationsverket och Polismyndigheten i regleringsbreven för 2016 fått i uppdrag att med bistånd av Kriminalvården genomföra en försöksverksamhet med syfte att effektivisera återvändandet. Målet är att vistelsetiden för personer som är inskrivna i mottagandet och har lagakraftvunna av- eller utvisningsbeslut påtagligt förkortas genom att fler avlägsnandebeslut verkställs.


Anf. 87 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag ställde frågan till inrikesministern med anledning av att statsrådet Anders Ygeman i medierna bedömde att vi kan räkna med att uppemot 80 000 personer kan komma att utvisas de närmaste åren. Justitieministerns svar är något mer nyanserat, och jag har stor respekt för det.

Det är viktigt att den som fått sin asyl prövad lämnar landet efter beslut om att ansökan avslagits.

Det är också viktigt att personer som inte registrerats, men som stannat permanent som papperslösa, hittas och avvisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora vågen av flyktingar den senaste tiden innebär, som vi alla vet, stora utmaningar för hela samhället. Det bästa ur alla perspektiv är givetvis om människor som inte ges uppehållstillstånd lämnar landet självmant, men i många fall krävs tvång.

Av de ca 12 000 som återvände förra året krävdes tvång i ungefär en fjärdedel av fallen. Enligt de beräkningar som har gjorts av att det blir ca 32 000 avslagsbeslut på asylansökningar 2016 skulle det innebära ungefär 8 000 tvångsutvisningar. Det är långt ifrån de 80 000 som Anders Ygeman talat om, och det är dubbelt så många som polisen räknar med att klara av, i vart fall enligt deras hemsida.

Mot den bakgrunden är det naturligtvis bra att regeringen avser att ge berörda myndigheter mer resurser. Och jag ser positivt på arbetet visavi mottagarländer och utplacering av sambandspersoner, liksom att dagersättningen och rätten till anläggningsboende tas bort från den 1 juni i år. Inför det måste naturligtvis rutiner och resurser för avvisning rustas hos berörda myndigheter. Pågår det ett sådant arbete? Om det inte är på plats när de nya reglerna träder i kraft är ju risken stor att många avviker och stannar kvar som papperslösa. Med tanke på att polisen i dag har 21 000 verkställighetsbeslut på bordet, där 13 000 personer har avvikit, vore det att öka problemen i stället för att minska dem.

Att inblandade myndigheter effektiviserar sitt samarbete är givetvis nödvändigt. Här pågår "en försöksverksamhet". Frågan är vad man menar med försök egentligen, för det är givetvis helt nödvändigt att nå resultat i detta arbete. Var det svårt att få med sig Miljöpartiet på detta att man skulle kräva en effektivisering, eller vad kan det vara? Oavsett vilket kommer det naturligtvis att krävas resurser, vilket framhållits av både polisen och andra.

En annan sak är bristen på förvarsplatser, som innebär att inte ens personer där man anser att ett förvarsbeslut är nödvändigt för att klara avvisningen kan hanteras. Det gäller inte minst i norra Sverige. Många flyktingförläggningar ligger i bygder med väldigt långa avstånd. Jag har sett exempel i Norrland där man har 90 mil enkel resa ned till förvaret i Gävle. Det säger då sig självt att resurserna inte alls räcker till. Det finns alltså en verklighet som är långt ifrån de stora medieutspelen.

Min andra fråga i interpellationen gäller det som ofta dyker upp när man pratar med människor, att det finns regler som skapar hinder för ett effektivt arbete. Borde då inte myndigheterna få i uppdrag att komma med förslag till förenklingar så att de får ett bra beslutsunderlag?


Anf. 88 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jo, självklart, och ett sådant arbete med myndigheterna pågår just nu väldigt intensivt i Regeringskansliet där vi frågar myndigheterna: Är det så att vi behöver ändra något regelverk för att få det här att bli bättre och mer effektivt?

Det anknyter till Beatrice Asks fråga när det gäller försök eller inte försök. De försök som görs handlar bland annat om lokalisering av Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården på samma ställe, så att det blir mycket lättare för dem att tala med varandra och att ha korta beslutsvägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och statsministern besökte förvaret i Märsta för två veckor sedan. Det är ett exempel på hur man just har samlokaliserat. Den modellen tror jag behöver utvidgas till hela landet när vi nu står inför en så väldigt stor uppgift.

Vi är överens om grundprincipen att om man har skyddsbehov får man stanna. Har man inte skyddsbehov kommer man att få avslag på sin ansökan och får då åka hem. Det där är naturligtvis ofta lättare sagt än gjort, eftersom det kan finnas olika hinder för det. Men förra året kom det 160 000 asylsökande. Vi har just nu 180 000 i systemet. Migrationsverket kommer enligt prognosen att fatta ungefär 95 000 beslut i år, att jämföra med 60 000 beslut 2014, så Migrationsverket ökar sin kapacitet här. Vi räknar med att det blir, precis som Beatrice Ask sa, ungefär 32 000 avslag i år, men sedan kommer 2017 och året därpå, så när inrikesminister Anders Ygeman talar om 60 000-80 000 de kommande åren är det faktiskt inte så dåligt prognostiserat. Det kan mycket väl hamna där någonstans beroende på hur avslagsfrekvenserna ser ut de kommande åren. Det får vi se. Det är i alla ungefär det som vi måste ta höjd för de kommande åren. Det beror också på hur många som kommer i år.

12 000 återvände förra året, 9 000 frivilligt och 3 000 med tvång. Ibland får man bilden av att det knappt är någon som återvänder. Det är fullständigt fel och en myt. Ungefär 1 000 i månaden återvänder faktiskt till sina hemländer.

Det är viktigt att det fungerar för legitimiteten i systemet att människor vet att om de har fått ett avslag måste de faktiskt återvända hem.

Det andra är att vi behöver platserna på asylboendena. Vi har ungefär 100 000 i våra asylboenden nu. De är inte bara fulla utan överfulla på vissa platser. Vi måste se till att glesa ut människor så att de inte ska behöva bo på trångt som de tvingats till sedan i höstas.

Det tredje är att motverka det skuggsamhälle som annars riskerar att växa fram där flera människor går under jorden och arbetar illegalt.

Det fjärde är att man måste minska incitamenten för att komma till Sverige med uppenbart ogrundade asylansökningar. Då är återvändandet viktigt också ur det perspektivet.

Vi har 315 miljoner kronor avsatt till avvisning i år, men vi kommer att behöva mer pengar för det. Vi kommer också att anslå mer pengar till de myndigheter vi talar om. Vi kommer att behöva fler förvarsplatser. Vi kommer att behöva placera ut sambandsmän i ett antal av de intressanta länderna för att se till att underlätta återvändandet. Vi har uppdraget till Migrationsverket och Polisen att effektivisera, som jag redogjorde för. Vi har förslaget om att dra in ersättningen och boendet för vuxna som ändå är kvar eller har boende. Det var ett lagförslag som vi gick fram med i torsdags. Och vi har pågående arbeten med några av mottagarländerna, framför allt Afghanistan, för att få till stånd ett återtagandeavtal. Det tror jag är väldigt viktigt för att få detta att fungera.


Anf. 89 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Justitieministern säger att ett arbete pågår för att myndigheterna ska plocka fram regler och praxis som borde ändras. Jag vill bara säga att jag har letat i direktiven ganska ordentligt efter det men hittade det inte. Men jag är väldigt glad om det i alla fall pågår ett sådant arbete, för jag stöter på människor som arbetar i myndigheterna som alltid ger exempel på saker som är ett hinder eller ett problem. Ibland känner jag igen problemet och ibland inte. Men jag är lite intresserad av att man faktiskt lyfter fram detta, dels för att få bort onödig kritik mot systemet och att det är politikernas fel, dels för att det kan finnas sådant som man inte har tänkt på som skulle kunna förenklas och förbättras. Det behövs ju eftersom vi har stora volymer och stora utmaningar framför oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra också att antalet platser i förvar ökas, för i dag avstår man från att fatta förvarsbeslut i en del ganska allvarliga ärenden därför att man helt enkelt inte har någonstans att placera människor. Det innebär att det inte finns plats för sådana som definitivt borde utvisas - nu tänker jag mer på av andra skäl än att människor är här fast de inte borde. De kanske har en utvisningsdom eller annat. Det där är illa, så jag hoppas verkligen att det hanteras.

Sedan tycker jag att det är bra att Migrationsverket ökar sin kapacitet. Jag tror att alla medborgare ser att man anstränger sig till det yttersta och får väldigt mycket levererat. Det är utmärkt.

Det som oroar lite är naturligtvis vad det blir för kvalitet i arbetet. Bland annat har de stora ärendemängderna gjort att man inte omedelbart gör en rejäl utredning, vilket gjordes tidigare. Det gör att till exempel Säkerhetspolisens möjligheter att pröva eventuella synpunkter på personer kommer alldeles för sent.

När det gäller avvisning och utvisning är ofta ett problem att de ärenden som polisen har fått in är ganska dåligt beredda. Identiteten är inte riktigt klarlagd, och det saknas underlag. Det är klart att om inte papperen är i ordning blir det ännu svårare att utvisa personer och ännu svårare att övertyga ett mottagarland om att ta emot de utvisade personerna. Här är det viktigt att säkerställa att man ökar effektiviteten, att man är noga med kvaliteten och att man pressar tiderna.

Jag tror att det är viktigt att få in aspekten att det kan finnas människor som tar sig in i flyktingströmmarna som definitivt inte har i Sverige att göra. Då tänker jag närmast på personer som har terroristambitioner och annat, så det är viktigt att detta fungerar.

Ett problem är att polisen och myndigheterna inte levererar i den utsträckning som regeringen önskar. Polisens prognoser ligger långt under regeringens, och det bekymrar mig. Om polisen tror att man klarar 4 000 är man långt ifrån även om man arbetar under flera år.

Då krävs det resurser och en metodik, och det vore bra om vi kunde nå ett läge där regeringens ambitioner stämmer överens med vad myndigheterna anser att de ska åstadkomma och tror att de klarar av. Det är först då vi får resultat i det komplicerade och svåra arbetet med avvisning och utvisning.


Anf. 90 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Ja, det är klart att det kommer att bli svårt. Detta är en av de största uppgifterna som svensk statsförvaltning har ställts inför på väldigt länge.

Vi har 160 000 asylsökande. Många kommer att få stanna, framför allt de som kommer från krigszonerna i Syrien och delar av Irak. Många kommer dock inte att få stanna och måste åka hem. Det innebär att vi måste skala upp verksamheten ganska rejält under året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förra året åkte 12 000 hem, alltså ungefär 1 000 i månaden. Det bör sägas för att mota mytbilden om att det inte fungerar över huvud taget.

Vi behöver som sagt skala upp. Det är förstås en resursfråga, och det handlar om förvarsplatser, sambandsmän och lagstiftning.

Självklart kommer det att bli svårt. Det är nog ingen som tror något annat.

Vi går igenom de hinder och regler som vi kan behöva ändra på. Skulle vi behöva lagstiftning återkommer vi givetvis till riksdagen. Annars kan mycket förändras på förordningsnivå.

En sak som har lyfts upp från flera håll, inte minst från polishåll, är att vi också måste vara beredda att öka både tillsyn och sanktioner på arbetsplatser.

De som blir kvar i Sverige och arbetar illegalt för att försörja sig på något sätt utsätts ofta för en avskyvärd exploatering. De jobbar för 10 kronor i timmen och bor i källare. Det är helt oacceptabelt av mänskliga skäl men också för att arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft på detta sätt tillskansar sig en konkurrensfördel i förhållande till andra företag.

Detta måste vi komma till rätta med. Vi ska inte ha en situation där fler och fler människor lever i denna skuggtillvaro.

Hur ser vi då till att komma till rätta med de oseriösa företag som ägnar sig åt detta? Det pågår en utredning som kommer att bli färdig till hösten där vi tittar över både sanktioner och tillsynsmöjligheter på arbetsplatser och arbetsgivare.

Är Beatrice Ask beredd att samarbeta i denna fråga, det vill säga att öka trycket på de oseriösa företag och arbetsgivare som använder sig av sådan arbetskraft och utnyttjar denna situation och dessa människor på ett otillbörligt sätt?


Anf. 91 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Moderaterna har ju drivit på regeringen i detta arbete, och det finns ingen anledning att göra annorlunda framöver.

Det är otroligt viktigt att säkerställa att det är ordning och reda i detta land. Det finns inga skäl i världen att inte säkerställa att företag är seriösa och att vi inte har svartarbete. En del av effekten av en del reformer som vi genomförde gjorde ju svarta jobb vita, och vi måste fortsätta arbeta för att säkerställa det.

Det är alltså självklart att vi ska arbeta med det, men det är inte säkert att vi i alla detaljer kommer att vara helt överens om hur vi ska gå till väga.

Det är viktigt att människor inte utnyttjas som arbetskraft och på det sättet blir kvar som papperslösa. Att bygga ett skuggsamhälle av människor som står vid sidan av alla regelverk är väldigt illa i det längre perspektivet för den enskilde, för dennes familj och för samhället. Det kan vi inte acceptera.

De som rekryterar allra bäst är tyvärr brottsligheten. Kriminaliteten har en otrolig entreprenörsförmåga när det gäller att ta sig an människor som på olika sätt är svaga eller söker sin försörjning. De blir lätta offer för utnyttjande av olika slag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kräver att vi har ett gediget arbete mot organiserad kriminalitet, mot penningtvätt och allt vad det nu kan handla om. Det är just i denna gråzon som många av dessa människor kan komma att utnyttjas.

Justitieministern kan definitivt räkna med mitt stöd i arbetet mot denna typ av utnyttjande av människor. Det är inte acceptabelt i ett bra samhälle, och det finns inget behov av det heller. Tvärtom måste vi säkerställa att människor har rimliga möjligheter att försörja sig på ett vettigt sätt.

Är man i Sverige ska man vara det på legala grunder. Inga andra skäl är acceptabla. Det handlar om att få samhället att fungera, så det är inga konstigheter för min del.


Anf. 92 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag tackar Beatrice Ask för debatten och för klargörandet i slutet. Vi kan nämligen behöva göra en del lagförändringar när vi får resultatet av utredningen om tillsyn och sanktioner mot de arbetsgivare som utnyttjar situationen. Då är det bra att veta att Moderaterna har samma ingång som vi.

Låt mig sammanfatta. Drygt 300 miljoner kronor är avsatta för avvisning i år. Vi kommer att behöva öka den summan, och det återkommer vi med i en ändringsbudget. Vi kommer att behöva ta fram fler förvarsplatser, och det pågår en diskussion om var de ska ligga och hur vi ska kunna skala upp det. Det ställer ganska stora krav på lokalerna eftersom vi talar om låsta utrymmen med en förhållandevis hög säkerhet. Det gör det inte alldeles lätt att ta fram nya sådana institutioner. Men vi kommer att behöva fler platser.

Vi behöver sambandsmän i de länder som berörs och avtal med fler länder. Tidigare nämnde jag Afghanistan. Jag kan också nämna Marocko. Vi behöver kunna avvisa de marockanska gatubarnen i Stockholm och Göteborg, och då måste vi ha ett samarbete med Marocko.

Jag nämnde lagförslaget om att vuxna inte längre ska kunna uppbära ersättning eller få boende. Vi återkommer till riksdagen om det så fort vi kan.

Vi har också ett uppdrag till Migrationsverket och polisen att effektivisera.

Det är en stor uppgift, men jag är övertygad om att vi kommer att klara av den. Lätt blir det inte, men samarbetar vi och riksdagen ska vi nog kunna klara det.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:424 Avvisning och utvisning

av Beatrice Ask (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Antalet flyktingar som sökt och söker sig till Sverige är rekordstort. Över 160 000 sökte asyl förra året. Prövningen av dessa ärenden innebär att vi redan nu ser långa handläggningstider och stora problem att under väntetiden ordna för att människor ska ha någonstans att bo och få hjälp att klara sitt uppehälle.

Alla kommer inte att få sina ansökningar beviljade. Det innebär också att många är skyldiga att lämna landet.

Regeringen har gett Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården ett särskilt uppdrag att effektivisera arbetet kring personer som ska återvända efter avslag på sina asylansökningar. Inrikesminister Anders Ygeman har i medierna sagt att det kan röra sig om så många som 80 000 personer de närmaste åren. Det kommer i så fall att kräva radikalt ändrade prioriteringar och många insatser. Särskilt viktigt är det givetvis att korta handläggningstiderna och åstadkomma rutiner som inte underlättar för personer att efter lagakraftvunnen dom strunta i beslutet. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

– Vilka konkreta åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta för att möjliggöra fler utvisningar och avvisningar för att nå den nivå som statsrådet uttryckt? 

– Finns det behov av att efterfråga berörda myndigheters synpunkter på lagstiftningen och regler som skapar svårigheter i arbetet?