Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Åtgärder på nationell nivå mot klusterbomber

Interpellationsdebatt 19 mars 2007
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Mikael Odenberg (M)

Anf. 53 Mikael Odenberg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Karla López har i interpellationen 2006/2007:385 Åtgärder på nationell nivå mot klusterbomber frågat mig om jag avser att verka för att Sverige ska följa slutdeklarationen från Oslo och dess uppmaning om att vidta åtgärder på nationell nivå i väntan på ett internationellt avtal, och om jag avser att verka för att Sverige, liksom Belgien, förbjuder alla investeringar i företag som tillverkar personminor eller klusterbomber. Som svar på interpellantens frågor vill jag säga följande. Sverige är bekymrat över de effekter som har visat sig uppstå till följd av användningen av så kallad klusterammunition. Det handlar inte minst om problem med stora antal av blindgångare och de problem dessa ger upphov till både under och efter en konflikt. Regeringen vill gärna få till stånd en reglering av användningen av klustervapen. Följaktligen deltar Sverige aktivt i det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s konvention från 1980 om särskilt skadebringande konventionella vapen, de så kallade CCW-förhandlingarna. Sverige följer också den så kallade Osloprocessen och har ställt sig bakom den deklaration som antogs av 46 stater vid Oslokonferensen i februari. Sverige planerar dock inte att vidta några åtgärder på nationell nivå i avvaktan på ett framtida internationellt avtal. Svaret på interpellantens första fråga är därför nej. Även svaret på interpellantens andra fråga är nej. Förbud mot investeringar i företag som tillverkar klusterbomber berörs inte i Oslodeklarationen. Regeringen har heller inga planer på att införa ett sådant investeringsförbud.
Karla López (Mp)

Anf. 54 Karla López (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att regeringen inte anser att Sverige ska ta sitt ansvar och som ett föregångsland förbjuda klustervapen, speciellt med tanke på att Sverige tillhör de 34 länder som producerar klustervapen och när vi, precis som Mikael Odenberg säger, vet vilka skador klustervapen orsakar. Hur kan vi prata om att vi arbetar för en bättre värld när vi så fort det inte passar våra ekonomiska intressen låter bli att vidta åtgärder för mänsklighetens bästa? Norge och Österrike har redan förbjudit klustervapen. Trots att det inte har funnits ett internationellt avtal om att förbjuda dem har de gjort det. Belgien har på eget initiativ gått så långt att man till och med har förbjudit investeringar i företag som tillverkar klusterbomber. I Belgien drabbade dessa åtgärder 60 företag, men Belgiens regering struntade i det och satte mänskligt lidande före ekonomiska intressen. För mig är det väldigt svårt att förstå varför Sverige inte kan göra något liknande, med tanke på att vi har Bombkapsel 90 som används som ammunition för JAS Gripen. Vi tillhör, som sagt, de 34 länder som producerar klustervapen. När det har hållits konferenser har Sverige varit ett av de länder som inte vill att man ska förbjuda utan i stället vill reglera det på ett urvattnat sätt, eftersom man vill att bara 1 procent av bomberna inte ska explodera. Men det spelar ingen roll om det är en bomb eller flera bomber - det är jätteproblem så fort de ligger i marken, och de förorsakar otroliga skador för lokalbefolkningen. Jag blir väldigt ledsen. Samtidigt som vi slår oss för bröstet och säger att vi är demokratiska och arbetar för välfärden i världen och så vidare backar vi så fort vi har någonting att förlora ekonomiskt och låter andra länder gå före i stället.
Mikael Odenberg (M)

Anf. 55 Mikael Odenberg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är fel. Det är inte några ekonomiska intressen som styr oss här. Vi är bekymrade över de effekter som vi har kunnat se i ett antal konflikter och som har följt på användningen av klustervapen. Samtidigt bör man hålla isär diskussionerna. Jag lovar att det inte är så kul att vara på marken när det kommer en bomb, oavsett om det är en klusterbomb eller inte. Det destruktiva syftet med olika vapensystem är tyvärr att ta död på folk. Det som är problemet med klusterammunitionen är att den kan sprida blindgångare över stora områden, och som en följd av det kommer civilbefolkningen till skada. Som interpellanten helt korrekt säger har vi Bombkapsel 90 till JAS som är yttäckande. Den innehåller substridsdelar. Den brukar ibland i diskussionen räknas som ett klustervapen. Om den är det eller inte går i och för sig att diskutera, för det finns ingen entydig definition av klustervapen, vad som är innebörden av dem. Det är också en av de saker som diskuteras i de olika internationella processerna. Det är ingen tvekan om att vi har ett nationellt egenintresse av att kunna ha ett sådant vapensystem som Bombkapsel 90 utgör. I de olika internationella processer som har pågått - det gäller inte bara den nuvarande regeringen utan även den tidigare regeringen, med vilken interpellantens parti samarbetade - har vår linje varit att vad vi ska försöka göra är inte att driva frågan om ett totalförbud utan att i stället försöka driva frågan om regler för användning, regler för insats och regler för utformning av den här ammunitionen, så att man kommer åt det som är det stora problemet i realiteten, nämligen ett potentiellt stort antal blindgångare. Det är den linje som regeringen avser att följa i CCW-processen och också i den så kallade Osloprocessen. De här två processerna pågår parallellt.
Mikael Odenberg (M)

Anf. 55 Mikael Odenberg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är fel. Det är inte några ekonomiska intressen som styr oss här. Vi är bekymrade över de effekter som vi har kunnat se i ett antal konflikter och som har följt på användningen av klustervapen. Samtidigt bör man hålla isär diskussionerna. Jag lovar att det inte är så kul att vara på marken när det kommer en bomb, oavsett om det är en klusterbomb eller inte. Det destruktiva syftet med olika vapensystem är tyvärr att ta död på folk. Det som är problemet med klusterammunitionen är att den kan sprida blindgångare över stora områden, och som en följd av det kommer civilbefolkningen till skada. Som interpellanten helt korrekt säger har vi Bombkapsel 90 till JAS som är yttäckande. Den innehåller substridsdelar. Den brukar ibland i diskussionen räknas som ett klustervapen. Om den är det eller inte går i och för sig att diskutera, för det finns ingen entydig definition av klustervapen, vad som är innebörden av dem. Det är också en av de saker som diskuteras i de olika internationella processerna. Det är ingen tvekan om att vi har ett nationellt egenintresse av att kunna ha ett sådant vapensystem som Bombkapsel 90 utgör. I de olika internationella processer som har pågått - det gäller inte bara den nuvarande regeringen utan även den tidigare regeringen, med vilken interpellantens parti samarbetade - har vår linje varit att vad vi ska försöka göra är inte att driva frågan om ett totalförbud utan att i stället försöka driva frågan om regler för användning, regler för insats och regler för utformning av den här ammunitionen, så att man kommer åt det som är det stora problemet i realiteten, nämligen ett potentiellt stort antal blindgångare. Det är den linje som regeringen avser att följa i CCW-processen och också i den så kallade Osloprocessen. De här två processerna pågår parallellt.
Karla López (Mp)

Anf. 56 Karla López (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Som sagt: Hur kan vi sätta de ekonomiska intressena före mänskligt lidande? Man vet att blindgångarna orsakar mycket skada även när en konflikt är över. Folk kan inte vara där och kan inte bruka jorden eller skogen. Det är förödande konsekvenser. Jag kan förstå att det finns ekonomiska intressen bakom, men är det inte alla länders ansvar när man har en produkt som man vet inte är bra för välståndet eller mänskligheten att investera i någonting annat? Det är ett stort och djupt problem, tycker jag, att Sverige kan göra sådana saker när andra länders regeringar har insett att man inte kan låta nationella intressen gå före. Du sade att Miljöpartiet samarbetade med socialdemokratin. Ja, det gjorde vi, men inte när det gällde de här frågorna. Då gick de mer ihop med er, om jag har förstått det hela rätt. Jag tror inte att Miljöpartiet har gått med på att vi ska ha vapentillverkning av ett sådant här slag. Jag är väldigt orolig för hur vi ska kunna rättfärdiga vår politik internationellt om vi verkligen gör så här. Någonstans måste man se till helheten och se till mänsklighetens bästa. Andra länder har struntat i de ekonomiska intressena. Varför kan inte vi göra det?
Mikael Odenberg (M)

Anf. 57 Mikael Odenberg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är trots allt ett faktum att det var Miljöpartiet som samarbetade med den förra regeringen och inte vi. Däremot har jag i och för sig ingen anledning att tro annat än att Miljöpartiet var motvilligt i den meningen att man gärna hade sett att den socialdemokratiska regeringen intog en annan ställning än vad man gjorde i de här frågorna. Jag tycker att den fråga som Karla López reser egentligen är en annan. Vad Karla López säger är detta: Om vi nu ser att det finns vapen som har förödande konsekvenser, varför gör vi inte någonting åt det? Men då är grunddiskussionen: Är det rätt att ha ett nationellt försvar? Är det rätt att vara beredd att ta till våld för att försvara sitt territorium, sina värderingar och sin rätt att styra sitt land efter befolkningens önskemål? Jag menar att det är rätt. Vi ska ha en försvarsmakt. Vi ska ytterst vara beredda att bruka våld för att hävda vår territoriella integritet och vår frihet. För det behöver vi vapen. Vapen är förstörelsebringande, per definition. Vad vi gör på just det här området är att vi försöker medverka till en internationell reglering av en vapentyp som i praktiken har visat sig, senast i samband med Libanonkriget, ha oproportionerligt stor negativ effekt för oskyldig civilbefolkning. Då försöker vi i olika internationella processer medverka till att det kommer fram regelsystem, inte som avhänder oss vår möjlighet att ha ett väl fungerande och effektivt nationellt försvar, men som i görligaste mån avvärjer några av de värsta nackdelarna med en viss typ av vapen, i det här fallet klustervapen. Vi är helt övertygade om att vår bombkapsel om den hade använts inte skulle ha den typ av negativa effekter för civilbefolkningen som vi har kunnat se på olika krigsskådeplatser. Bombkapseln är nämligen ett vapensystem som inte lämnar en massa blindgångare efter sig. Återigen: Regeringens position tidigare har varit att försöka medverka till en internationell reglering av dessa vapen. Vi är beredda att fortsätta att diskutera det i olika internationella forum, men vi är inte beredda att argumentera för ett totalförbud.
Karla López (Mp)

Anf. 58 Karla López (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tror att varken Norge, Österrike eller Belgien vill bli pacifistiska och ta bort sitt försvar helt och hållet. Det stämmer inte när försvarsministern säger att man måste ta bort försvaret om man slutar att tillverka Bombkapsel 90. Det tror jag inte alls på. Däremot ska man verkligen överväga om vi över huvud taget ska producera ett sådant vapen som förstör för civilbefolkningen. De här länderna har övervägt det och gått före, fast de har ändå ett försvar. Norge är med i Nato till och med och är väldigt aktivt i olika Natouppdrag, mer än vad Sverige är. Att säga att man tar bort hela försvaret bara för att man tar bort just den här bombkapseln är att överdriva något. Men visst, jag skulle önska att de vore pacifistiska. Jag önskar att Sverige också skulle vara pacifistiskt. Jag anser inte att försvaret har någon funktion, men det är en miljöpartistisk synpunkt. Jag förstår att du inte delar den med oss. Det är okej, men ändå återstår frågan: Ska vi producera sådana här vapen som skadar så många människor eller som verkligen går ut på att skada civilbefolkningen och rättfärdiga det med att säga att Sverige är ett demokratiskt land som vill verka för välfärden i världen?
Mikael Odenberg (M)

Anf. 59 Mikael Odenberg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag har inte sagt att man, om man avskaffar Bombkapsel 90, måste avskaffa allt vad nationellt försvar heter. Jag försökte bara, så att säga, dra den principiella konklusionen av det som Karla López själv sade i tidigare inlägg. När det gäller Bombkapsel 90 är det väldigt enkelt. Det är ett vapensystem som inte har skadat en enda levande människa. Förhoppningsvis kommer det inte heller att behöva göra det, men vi har ett operativt behov av det vapensystemet. Vi har ett operativt behov av att ha ett yttäckande vapensystem till vårt flygvapen. Därför tillverkar vi Bombkapsel 90 och därför utrustar vi flygvapnet och JAS Gripen med det vapensystemet. Det hindrar inte att vi sedan i internationella processer kan vara delaktiga i att försöka få fram regelsystem för all den klusterammunition som förekommer i världen och där man inte upprätthåller de höga krav som gäller för Bombkapsel 90.

Dokument

den 5 mars

Interpellation

2006/07:385 Åtgärder på nationell nivå mot klusterbomber

av Karla López (mp)

till försvarsminister Mikael Odenberg (m)

Nyligen avslutades en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Slutdeklarationen från mötet slår fast att ett internationellt förbud av klustervapen ska vara klart under 2008. Deklarationen antogs trots att Sverige under mötet argumenterade för reglerad användning i stället för ett totalförbud samt motsatte sig ett åtagande om att avtalet ska vara klart redan 2008.

Enligt Svenska freds argumenterade Sverige under Oslokonferensen, utan vidare framgång, mot ett framtida totalförbud och förespråkade i stället ett avtal som reglerar användningen av klustervapen samt förbjuder vissa typer av äldre klustervapen. Sverige deklarerade också att man tills vidare avser att behålla det svenska klustervapnet, Bombkapsel 90. För detta fick Sverige hård kritik från både stater och den internationella klustervapenkoalitionen CMC.

Slutdeklarationen från konferensen slår fast att ett internationellt avtal som ”förbjuder användning, produktion, överföring och lagring av klustervapen som orsakar oacceptabel skada på civilpersoner” ska vara slutförhandlat under 2008. Slutdeklarationen uppmanar också länder att fram till dess vidta åtgärder mot problemen med klustervapen på nationell nivå. Några länder har redan gjort detta; längst har Belgien gått genom att införa ett nationellt förbud samt Norge och Österrike genom att införa nationella moratorium.

Belgien har gott så långt att man förbjuder alla investeringar i företag som tillverkar personminor eller klusterbomber. I fortsättningen kan inga banker, investeringsbolag eller försäkringsföretag investera i sådana företag. Närmare 60 belgiska företag tros beröras av lagen som föreskriver åtal mot dem om de "direkt eller indirekt finansierar ett företag som tillverkar, använder eller lagrar klusterbomber eller personminor, även om det sker i begränsad utsträckning". Enligt ett uttalande från Socialistpartiets grupp i senaten kommer var och en som investerar i tillverkning av personminor att straffas på samma sätt som penningtvättare och de som finansierar terror.

Det är alldeles tydligt att aktörer med starka ekonomiska intressen förlorar på Belgiens agerande. Men den belgiska staten verkar sätta människolidande framför ekonomiska intressen. Vilket ger mycket hopp för framtiden. Kanske borde Sverige följa Belgiens exempel.

Jag vill med anledning av detta fråga försvarsministern:

Avser ministern att verka för att Sverige ska följa slutdeklarationens uppmaning om att vidta åtgärder på nationell nivå i väntan på ett internationellt avtal?

Avser ministern att verka för att Sverige, liksom Belgien, förbjuder alla investeringar i företag som tillverkar personminor eller klusterbomber?