Åtgärder mot äldrebedrägerier

Herr talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta under mandatperioden för att beivra bedrägerier mot äldre.

Bedrägeribrott är en lukrativ verksamhet för organiserad brottslighet eftersom den genererar stora vinster och innebär låg risk för upptäckt och lagföring. Regeringen är fast besluten att motverka de kriminellas möjligheter att berika sig på det här sättet.

För att säkerställa att banksektorn ökar skyddet för kundernas pengar har jag och flera av mina statsrådskollegor under vintern och våren haft möten med cheferna för några av Sveriges största banker. Bankerna har presenterat ett åtgärdspaket som bland annat innebär att man utvecklar transaktionsövervakningen och ger kunderna möjlighet att införa tidsfördröjningar, beloppsgränser och extra kontroll vid vissa betalningar. Regeringen följer förstås utvecklingen på området. Glädjande nog har vi sett en tydlig nedgång i brottsvinsterna för telefonbedrägerier under årets sju första månader jämfört med motsvarande period förra året.

Svensk lagstiftning, som förstås genomför EU-direktiv också på det här området, ställer krav på att banker ska motverka bedrägerier i sin verksamhet. Inom EU pågår för närvarande förhandlingar om nya regler på området. I jämförelse med andra EU-länder är Sverige mer digitaliserat, och förekomsten av bedrägerier via social manipulation har ökat kraftigt de senaste åren. Sverige har därför haft en aktiv roll i EU-förhandlingarna, och vi driver på för att det nya regelverket ska få en utformning som ökar möjligheterna att bekämpa bedrägerier.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen också att medel avsätts för ett finansiellt underrättelsecentrum vid Polismyndigheten. Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska där samverka nära med bland annat banker för att effektivt utbyta operativ information och arbeta brottsförebyggande tillsammans.

Andra åtgärder som kan nämnas är att regeringen har tillsatt en utredning om förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Vidare har Post- och telestyrelsen i uppdrag att motverka så kallad spoofing, så att bedragare inte ska kunna använda manipulerade telefonnummer för att vilseleda tilltänkta bedrägerioffer.

I Regeringskansliet bereds också förslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta på bedrägeriområdet. Den som utnyttjar att offret är skyddslöst eller utsatt, eller som begår ett bedrägeri i organiserad form, ska enligt förslaget oftare kunna dömas för grovt brott.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att i takt med att regeringen och andra delar av samhället genomför åtgärd efter åtgärd för att motverka bedrägerier byter de kriminella tillvägagångssätt. Regeringen fortsätter att analysera behov av lagskärpningar och andra åtgärder, allt i syfte att öka tryggheten i samhället. Det är också viktigt att vi som kunder och medborgare håller oss informerade och vaksamma för att så långt som möjligt undvika att bli utsatta för brott.

Herr talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaret.

Bedrägerier har blivit en allt större inkomstkälla för gängkriminella. I februari kunde vi i SVT:s Uppdrag granskning följa hur kriminella personer från Sverige via telefon begick bedrägeribrott mot bland annat äldre personer i Sverige. Allt skedde från en lägenhet i Spanien.

Tillvägagångssätten för att lura äldre och andra på deras pengar kan se olika ut, men det som brotten har gemensamt är att de riktar in sig mot en svag grupp i samhället med hög tilltro till samhället med dess myndigheter och institutioner.

De senaste veckorna har vi kunnat följa rapporteringen om hur Socialdemokraterna genom sitt spelbolag Kombispel har använt sig av ett callcenterbolag i Spanien. Anställda på bolaget, vilket haft kriminella och till och med efterlysta personer på högt uppsatta positioner, har talat ut om hur de uppmanats att rikta in sig på äldre människor och pressa dessa att köpa lotter på autogiro. Partiet har också möjliggjort för callcenterbolaget att ta del av dess medlemsregister, vilket inneburit att tiotusentals svenskars personuppgifter hamnat i händerna på kriminella.

Bedrägerier i allmänhet och äldrebedrägerier i synnerhet är upprörande, inte minst eftersom de riktar in sig på en svag grupp i samhället - en grupp med stark tillit till det svenska samhället, våra myndigheter och kanske också landets politiska partier.

I Tidöavtalet är vi ju överens om att skärpa straffen för brott som är vanliga i den gängkriminella miljön. Redan nu har vi exempelvis infört dubbla straff för grovt vapenbrott. Men bedrägerier nämns också som brott där straffskalan ska skärpas, och dessa straffskärpningar kan ha avskräckande effekt.

Ministern nämner ett antal åtgärder på området, men finns det någon enskild åtgärd som ministern ser som den viktigaste eller viktigare för att beivra bedrägeribrott men också gör att fler av dessa brott klaras upp?

Herr talman! Tack till Pontus Andersson Garpvall för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!

Ja, det är helt riktigt att en lång rad mediala granskningar, inte minst under det senaste året, har röjt cynismen och storskaligheten bakom många av de äldrebedrägerier som alltför många medborgare i vårt land drabbas av.

Jag hade själv möjlighet att i förväg se granskningen gjord av Uppdrag granskning och även möjlighet att kommentera den i det aktuella programmet. Jag måste säga att jag var tagen inte minst av brutaliteten och cynismen som präglade samtalen, som var inspelade och kunde spelas upp.

Det är klart att den lagstiftning som vi rullar ut slår mot det grova våldet och skjutningarna och sprängningarna, det som är de mest brutala uttrycken för den organiserade brottsligheten. Men den har i högsta grad också som syfte att strypa den kriminella ekonomin och för den delen att bryta rekryteringen till gängen när det gäller barn och unga. Att strypa den kriminella ekonomin är motiverat för att den driver våldet och rekryteringen men också för att brottsoffren som regel är väldigt utsatta och skyddslösa på det här området - detta oavsett om det handlar om narkotikaförsäljning eller, som i fallet vi nu diskuterar, bedrägerier som riktar sig mot väldigt utsatta äldre.

När det gäller den fråga som Pontus Andersson Garpvall nämner särskilt i sin interpellation och även tar upp här i kammaren om det som framkommit på senare tid om Socialdemokraternas lotterier är det klart att var och en begriper att det är väldigt allvarliga och bestickande uppgifter som har kommit fram. Metoderna, det sätt på vilket man har ringt till äldre och utsatta människor, påminner ju i inte så liten utsträckning om de samtal som vi har fått ta del av i andra och ännu mer ljusskygga sammanhang. Likaså är eventuella kopplingar till den gängkriminella miljön och de bolag som har skött den här försäljningen naturligtvis bestickande.

De här frågorna vet jag har debatterats i särskild ordning i kammaren i dag. De är också föremål för en särskild diskussion om reglering av den typen av verksamhet, och även det får väl hanteras i särskild ordning.

Vad gäller den bredare problematiken, den kriminella verksamhet som sker i organiserad form riktad mot äldre och omfattande bedrägerier som drar in miljarder till de kriminella nätverken, har jag redogjort för det samlade programmet från regeringens sida. Jag är fullt medveten om att mycket mer kommer att behöva göras.

Pontus Andersson Garpvall frågar mig om det är några särskilda åtgärder jag skulle vilja lyfta fram som särskilt viktiga. Jag skulle säga att det är totalen som ger den avsedda effekten. Men om jag ändå ska lyfta fram ett par ska jag säga att den första är att vi har gjort det möjligt att använda hemliga tvångsmedel, alltså hemlig avlyssning, också i preventivt syfte för att förhindra och förebygga också den här typen av bedrägerier. Man ska alltså kunna rikta avlyssning mot de kriminella nätverken i preventivt och förebyggande syfte. Det för mig till den andra frågan, den om kontakterna med bankerna. Vi vet att när pengarna väl har lämnat kontot är de i princip omöjliga att få tag på.

Både genom att med hemliga tvångsmedel och andra insatser försöka förebygga att de här brotten över huvud taget äger rum och genom att bankerna bygger mer robusta system för att minska sårbarheten för äldre utsatta kan vi bygga ett mycket starkare preventivt skydd för utsatta grupper, inte minst äldre. Det skulle jag säga har utomordentligt stor betydelse när det gäller att hindra brottsligheten och därmed skydda potentiella brottsoffer.

Herr talman! Vi kan ju konstatera att förutom de typiska gängkriminella inkomstkällorna är något som blivit alltmer utbrett på senare år bedrägerier mot personer men också mot myndigheter och företag. Min uppfattning är att det kanske är den delen av kriminaliteten som kommer att vara svår att komma åt - inte bara de maffialiknande metoder som används gentemot företag och privatpersoner utan också den kriminalitet som ätit sig allt längre in i samhällskroppen.

Jag vill återkomma till frågan som diskuterades i kammaren tidigare i dag och som diskuterats frekvent de senaste veckorna i och med att det rör sig om brott, eller inte brott utan lurendrejerier och påverkan, mot äldre som gör att äldre hamnar i knipa.

För att ta diskussionen om lotteriverksamheten från början rapporterade Dagens Nyheter i september om att Socialdemokraterna hanterade sin lotteriförsäljning från ett callcenter i Barcelona.

Tidigare anställda där har vittnat om hur de riktar in sig på äldre och förvirrade personer. De använder sig av påhittade kampanjer och döljer att det rör sig om abonnemang för att på så sätt öka försäljningssiffrorna. Knepet de använder sig av kallas "klick eller sälj", vilket innebär att de inte avslutar samtalet förrän de sålt eller den uppringda lägger på. Manuset har varit godkänt av partiet som tidigare fått hård kritik för att ha sålt lotter på kredit och drivit personer till Kronofogden.

Att det över huvud taget går att sälja den här typen av lottabonnemang via telefon beror på en lag från 2018, som undantar skriftliga avtal vid telefonförsäljning. Det är bara ett av många undantag i lagen som finns.

Senare framkom det också att det här bolaget använt ett flertal kriminella som anställda och att en rentav var efterlyst.

Att partiet anmält sitt medlemsregister till det här bolaget trots att Datainspektionen redan 2012 avrådde från att göra detta gör det hela värre.

Att gängkriminellas verksamheter blivit alltmer internationella är ett problem som kräver internationellt samarbete. Rörligheten mellan Sverige och länder som Spanien och Turkiet gör att svenska medborgare kan fortsätta med sin kriminella verksamhet från utlandet och på så sätt hålla sig undan från rättvisan i Sverige. Att det fortfarande är möjligt för företag att anställa efterlysta personer, som i det här fallet, gör inte problemen enklare att lösa.

Kanske bör det rentav finnas ett särskilt ansvar för företag att genom bakgrundskontroller se till att deras anställda inte är efterlysta på samma sätt som för människor som inte har rätt att vistas i Sverige. Anser ministern att det bör finnas någon form av förbud mot att anställa vissa personer som är efterlysta eller på flykt?

Herr talman! Låt mig först bara säga något om den realitet som Pontus Andersson Garpvall belyser när det gäller lokaliseringen av denna typ av kriminell aktivitet. Det är ju helt riktigt att callcenter och annat ofta organiseras och sätts upp utanför landets gränser. Telemarketingstationer för bedrägerier sätts inte sällan upp på varmare adresser långt borta från Sverige. För att komma åt detta behövs ett mycket effektivare samarbete mellan Sverige och de länder där denna brottslighet har sin bas - ett politiskt samarbete men också i högsta grad ett samarbete mellan myndigheter.

Jag kan nämna att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten arbetar mycket aktivt med att exempelvis sätta in särskilda sambandspersoner för att få till stånd ett effektivt samspel med polismyndigheter och åklagarmyndigheter i andra länder. Då får man en gemensam systemkraft mot den här typen av baser för kriminell aktivitet som riktar sig mot Sverige. Folk ska inte komma undan bara för att de har satt upp basen för sin brottsliga verksamhet utanför landets gränser.

Det andra konkreta som Pontus Andersson Garpvall nämner är frågan om arbetsgivares ansvar när det gäller vilka man anställer och om det skulle finnas ett särskilt ansvar att undvika att anställa personer som är efterlysta för brottslighet. Jag vet att Sverigedemokraterna har väckt den här frågan i justitieutskottet.

Jag kan inte säga att jag har ett rakt svar när det gäller exakt hur man skulle kunna hantera en sådan fråga lagstiftningsmässigt. Men vad jag kan säga är att arbetsgivare i dag måste vara mycket medvetna om att sårbarheter i rekryteringar kan komma med väldigt höga kostnader. Inte minst när det gäller den offentliga sektorn har vi nu diskussioner och utredningar igång om hur vi ska kunna utöka möjligheten att göra effektiva bakgrundskontroller. Detta återspeglar en mycket cynisk verklighet där kriminella nätverk utnyttjar sårbarheter för att ta sig in i myndigheter, kommunala verksamheter och för den delen också kommersiella verksamheter som de av olika skäl anser har strategisk betydelse för dem.

Om detta ska vara inte bara en möjlighet utan också förenat med skyldigheter i några avseenden eller för vissa verksamheter är inget som jag har en riktigt klar uppfattning om i dag. Jag kan bara konstatera att det problem som Pontus Andersson Garpvall tar upp är en realitet och att vi i varje fall måste säkerställa att arbetsgivare i framtiden har bättre möjligheter än i dag att genomföra effektiva bakgrundskontroller på personer som de avser att anställa.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tycker mig ha fått bra svar på mina frågor, så jag kan väl avsluta med att säga något som jag förmodligen sagt tidigare.

Det känns bra att vi har en majoritet i Sveriges riksdag som tar dessa viktiga frågor på allvar, att man inte är naiv och att man också är beredd att genomföra de åtgärder som krävs för att komma till rätta med dagens stora samhällsproblem. Min övertygelse är att Tidöavtalet och Tidösamarbetet successivt kommer att få Sverige på rätt kurs. Vi är nu inne i andra halvan av mandatperioden, och vi ser att mycket är genomfört och mycket är påbörjat. Saker börjar vända, och på flera områden börjar vi att se någon form av ljus i tunneln.

Vi har många stora problem i Sverige som är ett arv från tiden före Tidösamarbetet, men steg för steg genomför vi de åtgärder som behövs för att åter skapa ett tryggare Sverige.

Fru talman! Än en gång tack, Pontus Andersson Garpvall, för möjligheten att diskutera dessa angelägna frågor i afton!

Bedrägerier som riktar sig mot äldre är ett inslag i vår samtid som ingen anständig människa kan acceptera. Vi har en moralisk skyldighet att göra allt vi kan för att trycka tillbaka den brottsligheten.

Vi vet att det är en väldigt lukrativ verksamhet för den organiserade brottsligheten. Den genererar väldigt stora vinster, och som jag sa inledningsvis är risken för upptäckt och lagföring alltför låg. Detta avser vi att ändra på.

Vi vet att den innebär enormt stora kostnader för de äldre som drabbas, både ekonomiskt och mänskligt. Den här typen av bedrägerier är förenade med förnedring, kränkning och skam. Både de ekonomiska och de mänskliga kostnader som är förenade med denna brottslighet är skäl för oss att göra vad vi kan för att trycka tillbaka den.

Vi vet också att om vi ska komma åt den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. Vi måste göra det på ett sådant sätt att vi också skyddar det omgivande samhället mot allvarlig brottslighet och ger upprättelse till dem som drabbas som brottsoffer.

De frågor som har lyfts av interpellanten i dag ska vi verkligen hålla fast i. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete för att trycka tillbaka den här brottsligheten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.