Åtgärder för företagare i ett brottstyngt Sverige

Interpellationsdebatt 31 januari 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 31 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig vilka konkreta åtgärder, utöver ett generellt program, som regeringen kommer att vidta för att lösa det besvärliga läget till följd av brottsligheten gällande företagandet i Sverige. Han har vidare frågat mig hur regeringens brottsförebyggande program med gemensamma målsättningar inom alla politikområden ska genomföras och när det förväntas nå full effekt.

Regeringen ser mycket allvarligt på brottslighet som drabbar företagare och har vidtagit en rad åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, och det är därför bekymmersamt att företagare känner oro över risken att bli utsatta för brott. Dessbättre ser vi vissa minskningar av brott mot företag. Såväl antalet anmälda butiksrån som inbrottsstölder i butik har minskat kraftigt under de senaste tio åren.

För att ytterligare intensifiera kampen mot kriminaliteten i Sverige presenterade regeringen i höstas 34 nya åtgärder mot gängvåldet. Det är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige och omfattar åtgärder på såväl kort som lång sikt. Programmet inkluderar såväl nya verktyg för myndigheterna som hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete. Vi arbetar nu intensivt med att genomföra dessa åtgärder.

Polismyndigheten har en central roll i såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet. Därför är det glädjande att vi börjar se resultat av den historiska satsningen på att öka antalet polisanställda med 10 000 fram till 2024. Sedan 2016 har antalet polisanställda ökat med nästan 3 500.

Ordningsvakter kan inte och ska inte ersätta polisen, men deras arbete är ett viktigt bidrag till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Regelverket för ordningsvakter är dock föråldrat. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av regelverket. Utredningen ska redovisas senast den 21 maj 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kamerabevakning är ett annat verktyg som kan användas både för att bekämpa brott och för att öka tryggheten mer allmänt. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den medför att de flesta företag nu kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen. Sedan den 1 januari 2020 får även Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket bedriva kamerabevakning utan sådant tillstånd.

Vidare har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett femtiotal straffskärpningar. Bland annat har straffskalorna för flera allvarliga våldsbrott skärpts.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs insatser för att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Insatser behöver göras även av aktörer utanför rättsväsendet.

Regeringens brottsförebyggande satsning pågår, och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Det är 14 myndigheter som har fått i uppdrag att redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsättningar. Det brottsförebyggande programmet följs upp kontinuerligt, och regeringen avser att under året återrapportera till riksdagen om arbetet.

Kommunerna är därvidlag också en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet, och det är angeläget att lagstiftningen är tydlig på detta område. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett lagreglerat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.

Näringslivet bidrar också ofta själva i det brottsförebyggande arbetet på olika sätt genom att samverka med till exempel polisen och kommunen, inte minst på lokal nivå.

Regeringen följer utvecklingen och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.


Anf. 32 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret!

Jag kan börja med att säga att jag har hand om konsumentfrågor och associationsfrågor i partiet, så jag kommer inte att gå in på antalet poliser som Morgan Johansson hoppas ska finnas eller hur orimligt detta är med tanke på antalet tomma platser vid utbildningar. Den typen av frågor överlåter jag åt våra representanter i justitieutskottet.

Jag hade dock hoppats på att Morgan Johansson skulle vara lite mer specifik med vad man gör och när det ska få full effekt. Det talas om 34 nya åtgärder och ett femtiotal straffskärpningar, men när ser vi effekten i samhället? Det känns inte som att vi ser den effekten i dag.

Det är besvärande att företag tvingas vidta åtgärder som försämrar för oss konsumenter på flera sätt. Ett högst påtagligt exempel på att vi konsumenter märker av den press som företagen lever under är att flera har slutat med kontanter för att slippa bli rånade. Till en början var det främst dygnetruntöppna bensinmackar som slutade att ta emot kontanter under nattetid för att minska rånrisken, men nu tar inte heller varuhus som Åhléns eller möbeljätten Ikea i Valbo emot kontanter. I princip inget av snabbmatsställena på centralstationen här i Stockholm tar emot kontanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ministern nu berättar att antalet rån mot butiker minskat kraftigt ska man alltså komma ihåg att antalet butiker som går att råna på pengar också har minskat kraftigt. De butiker som fortfarande har kontanter har dessutom allt större andel av sin försäljning på annat sätt. Utöver att butikerna tar bort kontanter och skyddar sig med kameror finns det också många som har tröttnat och helt lagt ned sin verksamhet.

Stora kedjor, som Ica och Coop, flyttar butiker från utanförskapsområden och undviker att öppna nya butiker i utsatta områden. Butiker som stängt eller aldrig öppnat utsätts naturligtvis heller aldrig för rån.

För att utifrån statistiken kring rån påstå att Sverige blivit tryggare krävs nog att man varit instängd innanför skalskyddet i riksdagen lite för länge.

Skummar man igenom nyhetsflödet från de senaste åren kan man snabbt konstatera att det finns butiker i mer eller mindre alla kommuner i Skåne som har drabbats av rån, och flera av dem många gånger. I Svedala stängde i somras en butik efter fyra rån på rad under en månads tid. Är detta extremt? Ja. Är det ovanligt? Tyvärr inte. Efter stängningen har antalet rån mot den butiken givetvis blivit betydligt mindre.

Dessutom ska man inte glömma att personrånen ökat. Det är inte helt ovanligt att kriminella väntar på personal som ska stänga och gå hem för kvällen. I min egen hemkommun, lilla Örkelljunga, var problemen med oroligheter på kvällarna så stora att Coop tvingades anlita vaktbolag som skulle hjälpa till vid stängningen och se till att personalen kunde ta sig från arbetsplatsen säkert. Då pratar vi om en liten ort med 6 000 invånare.

Jag kan meddela Morgan Johansson att det definitivt inte upplevs som en kraftigt ökad trygghet under senare år, som Morgan Johansson vill göra gällande, men så går det ju också att säga nästan vad man vill med statistik.


Anf. 33 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Nej, det gör det faktiskt inte - man kan inte säga vad man vill med statistik. Statistiken avspeglar oftast en utveckling som i sak är riktig.

Mikael Eskilandersson får nog faktiskt vara beredd att föra en polisdebatt om han går upp och pratar om otrygghet och kriminalitet i Sverige. Om han gör det får han nog vara beredd att också diskutera polisfrågan. För mig är det nämligen jätteviktigt att se till att vi fortsätter att bygga ut polisverksamheten på det sätt som vi nu är i färd med att göra.

Vi har sagt att vi ska ha 10 000 fler anställda i polisväsendet fram till 2024. Vi har redan levererat ungefär en tredjedel av det målet - tre och ett halvt tusen fler anställda sedan 2016.

Vi kommer att fortsätta att expandera polisen. Vi har nu startat två nya polisutbildningar - en i Malmö och en i Borås. Vi utbildar tre gånger så många poliser som när vi tillträdde, och vi kommer under de kommande åren att se hur dessa nya poliser kommer ut. Över hela landet kommer det att märkas - och det märks redan - en ökad polisiär närvaro på många platser. Det är viktigt för oss att säga att denna utbyggnad ska finnas och märkas överallt i landet, även i nordvästra Skåne, där jag för övrigt själv - som ni vet - har rötterna. För mig är det viktigt att se till att denna närvaro finns överallt och att vi fortsätter utbyggnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller näringslivet tycker jag nog ändå att om Mikael Eskilandersson påstår att detta bara ökar ska man gå till den statistik och de fakta som finns.

Om det så är så att inbrotten i butiker har halverats på tio år - för det är faktiskt det vi talar om - måste man också kunna säga det i en debatt. Man kan naturligtvis se att det fortfarande sker brott i butiker - det är klart att det är så - men man måste ändå kunna se helheten.

Om det är så att butiksrånen har minskat med 40 procent under dessa tio år måste man också kunna se det.

Om det är så att butiksrånen med skjutvapen har minskat med tre fjärdedelar de senaste tio åren måste man kunna se det, och om det är så att bostadsinbrotten har minskat med 35 procent på de senaste åren - för så är det faktiskt också - måste man kunna se det.

Men detta vill inte Sverigedemokraterna se. Ni vill skapa en bild av att allting alltid går sämre och sämre och att det bara finns en utveckling som är negativ.

Så är det faktiskt inte. De åtgärder vi har vidtagit på senare år har faktiskt fått effekt. När det till exempel gäller bostadsinbrotten genomför polisen en kraftfull satsning inte bara mot gängkriminaliteten utan också mot de internationella stöldligorna, som står för ungefär hälften av alla bostadsinbrott. Jag tror att detta kan knytas samman. Jag tror att en effekt av detta bland annat är att vi kan se att bostadsinbrotten minskar kraftigt.

Sedan är det ju så att alla har ett ansvar för att försöka se till att öka tryggheten och minska brottsligheten. I det brottsförebyggande program som vi går fram med säger vi att detta är ett ansvar inte bara för polisen eller för kommunen utan faktiskt också för ideella krafter och för näringslivet. Jag ser hur näringslivet spelar en väldigt aktiv roll på väldigt många platser i Sverige för att just utveckla och utöka tryggheten och minska brottsligheten. Det arbetet kommer vi att fortsätta med.


Anf. 34 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag börjar med antalet poliser. Visst är det bra att man ökar antalet poliser, men jag vill påstå att oppositionen och mitt eget parti i högsta grad har varit drivande för att få fler poliser. Jag tror att vi har tjatat om fler poliser sedan vi kom in i riksdagen 2010, och redan innan dess tjatade vi om att det behövdes fler poliser. Det är bara ett sent uppvaknande från regeringen att komma på att det kanske skulle behöva utbildas lite fler poliser.

Att rånen mot butiker minskar är ju, som jag sa, till stor del på grund av vad butikerna själva gör. De tar bort kontanter och ser till att skydda sig, så att det inte finns någon anledning att råna dem. Detta avspeglar sig minst lika mycket i statistiken som att det skulle vara så att det har blivit väldigt mycket tryggare för butikerna. Samtidigt ska man komma ihåg att personrånen inte har gått samma fina utveckling till mötes, utan där har vi ett helt annat problem.

Sedan är det intressant att man alltid plockar ut och jämför med ett år för typ tio år sedan, då det var en väldigt hög siffra, i stället för att jämföra med hur det var på 40-, 50- eller 60-talet. I ett lite längre perspektiv är det ju sällan en särskilt gynnsam utveckling.

Jag vet att Morgan Johansson har ett favoritcitat, att för 30 år sedan var antalet som dog av dödligt våld betydligt högre än i dag. Men det beror ju på att vi i dag springer runt med mobiltelefoner och kan larma väldigt snabbt om det händer någonting. Dessutom har sjukvården blivit mycket bättre på att hantera skador. Bakåt i tiden, på 80-talet, var det inte alla som hade mobiltelefon. Därmed var det större risk att hinna förblöda om man utsattes för någon form av våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns annat som regeringen skulle kunna göra. Att en butik inte redan i dag kan stänga ute personer som upprepat stjäl i butiken är för mig jättemärkligt. I stället tvingas personalen stå och titta på medan kriminella plockar på sig de varor som de aldrig tänkt betala för. För att personalen inte ska drabbas av våld från de kriminella får de oftast rådet att inte konfrontera den som stjäl eller snattar, särskilt när det är kända kriminella. Samhället viker sig för kriminaliteten. Tyvärr är det många affärer som inte ens orkar anmäla längre, för de upplever att det ändå inte händer någonting.

Straffskärpningar är bra, och vad jag vet har mitt parti alltid stått bakom alla straffskärpningar som vi har infört i den här kammaren. Oftast har vi dessutom velat gå betydligt längre och ha ännu hårdare straff. Men det i sig räcker knappast när brotten inte ens utreds och ofta läggs på hög, trots att det borde finnas tydliga bevis.

En sak som man definitivt också borde ta tag i är att de som väl blir dömda utvisas. Bara 60 procent av de icke folkbokförda i Sverige dömda 2010-2014 för mord eller dråp utvisades, 40 procent utvisades inte. När man kan begå så extremt grova brott som mord och dråp och ändå inte bli utvisad undrar jag vad man ska behöva göra för att bli utvisad. Bara 30 procent av dem som begick grov misshandel utvisades, till exempel. Det är extremt låga siffror. Nu är de från 2010-2014, så de är sedan några år tillbaka, men det ser inte mycket bättre ut i dag.


Anf. 35 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det var många trådar i det här inlägget, men jag kan fånga upp några av dem.

Den första är straffskärpningarna. Jag tror inte att det finns någon regering som har skärpt fler straff, ett femtiotal, än vad vi har gjort de senaste åren. Domstolarna dömde ut sammanlagt 9 600 fängelseår 2018. Det var en ökning med 20 procent sedan 2015. Det är en följd av att vi har skärpt straffen. Men det är också en följd av ökad polisiär effektivitet, det vill säga att den nya polisorganisationen är effektivare. Vi har ju slagit samma alla myndigheterna till en gemensam polismyndighet. Den har också mycket mer resurser till sitt förfogande, mer pengar än någonsin och fler anställda än någonsin, och det är en mycket kraftig ökning av antalet som nu går på polisutbildning och är på väg ut på gatorna.

Man kan inte stå här och tala för höjda straff och mer av den typen av polisiära insatser och i nästa andetag stoppa de kriminalvårdsanstalter som vi ska bygga. Det är nämligen precis det som Sverigedemokraterna har gjort. Här i kammaren står man och kräver höjda straff. När vi ska bygga anstalt i Svedala, för att vi måste se till att ta hand om dem som dömts till de här straffen, då agerar Sverigedemokraterna lokalt för att stoppa anstaltsbyggnaden som vi faktiskt behöver. Så agerar ett populistiskt parti, det vill säga ett parti som kan stå här och kräva det ena efter det andra och sedan på lokal nivå stoppa de investeringar som i så fall behöver göras. Något slags konsekvens måste det finnas också från Sverigedemokraternas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har butiksrånen trendmässigt minskat, och inbrotten i butiker har minskat. Det beror säkert på en kombination av åtgärder som näringslivet har vidtagit men också i samarbete med kommun och polis. Det är väl en bra utveckling som jag tycker jag att Mikael Eskilandersson ska vara glad för.

Jag tycker också att han ska vara glad för att det dödliga våldet trots allt har gått ned trendmässigt de senaste 30 åren. Den bilden bekräftas för övrigt av antalet misshandelsfall men också av hur många fall som kommer in till hälso- och sjukvården till följd av någon form av våld.

Mikael Eskilandersson griper efter ett halmstrå i debatten och säger att det säkert bara beror på att sjukvården har utvecklats och att man nu har mobiltelefoner. Nej, så enkelt är det faktiskt inte. Jag tror i stället att den utveckling som vi har sett på senare år handlar om att det är en ökning av våldet i framför allt de gängkriminella miljöerna med mer av skjutvapen, våld och sprängningar. Då får vi ta tag i det. Men risken för folk i allmänhet att bli dödade har som sagt inte ökat, även om det naturligtvis också kan ske. Vi har sett exempel på det. Men jag tycker att Mikael Eskilandersson trots allt ska vara glad för utvecklingen totalt sett.

Vi kommer att fortsätta bygga ut polisverksamheten och höja straffen när det behövs. Mikael Eskilandersson nämnde personrånen. En av åtgärderna i 34-punktsprogrammet är att höja straffen för de brott som de gängkriminella typiskt sett begår, så att vi kan använda mer av frihetsberövande insatser just mot de individerna. På samma sätt gjorde vi för några år sedan. Då höjde vi straffen för de grova vapenbrotten, vilket har fått en påtaglig effekt och varit en väldig framgång. Folk som tidigare sprang runt med vapen på stan sitter nu inlåsta, och det ska vi se till att också de som ägnar sig åt personrån ska göra.


Anf. 36 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag tror att jag aldrig riktigt kommer att förstå hur den socialdemokratiska regeringen tänker när de tycker att vi ska bygga nytt, där vi ska tvångsplacera personer, och då bygga på den bästa jordbruksmarken i södra Sverige och inte i norra Sverige där det finns mark som är betydligt mindre värd som jordbruksmark. Sedan kan man alltid ha åsikter om vad våra kommunala företrädare gör, och jag tror inte att Morgan Johansson vill stå här och försvara vad hans kommunala företrädare gör i Örkelljunga, för då skulle vi nog kunna stå och diskutera det jättelänge.

År 2002 sa Morgan Johansson att knarket skulle vara borta 2012, år 2017 sa Morgan Johansson att vi är på väg att knäcka gängen, i januari 2019 sa Morgan Johansson att brottsligheten i Malmö var på väg att försvinna och nu säger Morgan Johansson att brottsligheten riktad mot företag snart ska vara borta. Jag noterar att Morgan Johansson inte svarar på när regeringens politik på området ska få full effekt. Än så länge är det en högst begränsad effekt vi fått se.

Vad jag förstår har regeringen arbetat för minskad brottslighet riktad mot företag så länge den har funnits. Morgan Johansson började ge sig på knarket redan 2002. Sedan dess har han avancerat till justitieminister, så nu tycker jag nog att det är dags för Morgan Johansson att börja leverera lite resultat på riktigt.


Anf. 37 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Från populister finns det alltid argument: Vi måste bygga fler anstalter men inte just här, för här ska vi odla morötter i stället. Det är jordbruksmark här.

Jag känner Skåne väl och är ju uppväxt i Skåne, och det finns knappt någonstans i Skåne där man kan bygga utan att bygga på fantastiskt bra jordbruksmark. Det är ju så. Men då måste man helt enkelt väga intressen mot varandra.

Det bor väldigt många människor i Skåne och i södra Sverige i övrigt. Om kriminalvården ska fungera måste man ha anstalter på de platser där människor faktiskt bor. Jag bara pekade på att här står SD i kammaren och säger att vi ska ha högre straff, fler poliser och det ena efter det andra, men lokalt orkar man inte följa upp det och stå upp för det som samhället faktiskt behöver. Så agerar i grunden ett populistiskt parti.

Nu blir det ingen anstalt i Svedala, men jag vet att det finns andra kommuner i Skåne som i stället vill ha anstalten. Vi får se var vi i slutändan landar i den delen.

Mikael Eskilandersson anklagar mig för att inte leverera. Den här regeringen har levererat mer på det kriminalpolitiska området än någon annan regering, skulle jag vilja påstå. Det utbildas nu många fler poliser än tidigare, det har startats nya polisutbildningar och vi har infört ett femtiotal straffskärpningar. Vi har dessutom sett till att vi nu har ett program för att fortsätta arbeta mot den gängrelaterade kriminaliteten.

Det här området, att knäcka den typen av kriminalitet, är ett av våra allra viktigaste och mest prioriterade områden.

Men man måste också kunna glädjas åt positiva resultat, till exempel när det gäller villainbrotten, butiksrånen eller annat. Man måste också se när saker och ting fungerar på ett bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:249 Åtgärder för företagare i ett brottstyngt Sverige

av Mikael Eskilandersson (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Brottslighet med otrygg och orolig miljö till följd tynger Sverige, invånare och företagare. Rapporteringen om bland annat skjutningar, mord och bilbränder är slående. Rapportering sker nationellt men även internationellt, där ryktet om utvecklingen i Sverige sprider sig. Företagare rapporterar om en övergripande negativ spiral, att detta påverkar företagandet i stort, i affärssammanhang och när det gäller rekrytering av kompetens. Vidare varnar företagare för hotet mot det lokala näringslivet och anställda. Det visar sig i undersökningar att anställd personal är orolig för att råka ut för brottslighet på väg till och från jobbet. Inte minst gäller det industriföretag som ofta ligger i ensligt belägna områden utanför stadskärnorna, där problem som bilbränder och skottlossning ökar.

Livsmedelsföretagen och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, har undersökt hur deras medlemmar påverkas av den tilltagande och allt grövre brottsligheten i samhället. Så stor andel som 62 procent uppger att Sveriges rykte bland kunder och företagskontakter i andra länder försämrats genom den ökade brottsligheten och bristen på kontroll och åtgärder i det svenska samhället. Det är en oerhört stor andel av de svarande som anger försämringar och att det märks internationellt. Detta är allvarligt. Anledningar till att företag tidigare velat etablera sig i Sverige har varit att hög rättssäkerhet och trygghet råder. Det innebär även att det blir svårt att attrahera utländsk kompetens hit, då det framgår i undersökningen att miljön och tryggheten i ens närområde är viktigt för många personer. Försvinner rättssäkerhet och trygghet kommer det att påverka näringslivet i landet. I undersökningen svarar 32 procent av företagen att de vidtagit eller planerar att vidta säkerhetsåtgärder, och 39 procent svarar att deras anställda känner ökad oro på väg till och från jobbet.

Agerande behövs från regeringen för att värna samhället och individerna men även företagandet och Sveriges rykte som attraktivt land att investera i. Att större bolag själva planerar säkerhetsåtgärder är förståeligt, men ansvaret ligger egentligen på regeringen. Lokalt verkande näringsidkare har i många fall svårt, inte minst av ekonomiska skäl, att bekosta särskilt omfattande åtgärder ensamma. Det går inte heller att köpa säkerhetslösningar mot allting.

Åtgärder behöver vara verkningsfulla, snabba och genomgående. Lösningar med rättssäkerhetssyfte och av finansiell karaktär krävs.

Med anledning av detta vill jag fråga justite- och migrationsminister Morgan Johansson:

  1. Vilka konkreta åtgärder, utöver ett generellt program, kommer regeringen att vidta för att lösa det besvärliga läget till följd av brottsligheten gällande företagandet i Sverige?
  2. Hur ska regeringens brottsförebyggande program med gemensamma målsättningar inom alla politikområden genomföras, och när förväntas det nå full effekt?