Åtgärder för att mildra effekterna av varselvågen i Östergötland

Fru talman! Patrik Björck har frågat näringsministern vilka satsningar regeringen förbereder för att stärka näringslivsklimatet och om regeringen är beredd att införa en modell för korttidsarbete. Frågan har överlämnats till mig. Johan Andersson har frågat mig vilken beredskap regeringen har för att möta en kommande varselvåg och om regeringen har någon beredskap att öka på stimulansåtgärder för den inhemska konsumtionen, exempelvis ökat bostadsbyggande, mer investeringar och dylikt. Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett samlat sammanhang. Regeringen är naturligtvis bekymrad över den senaste tidens varsel, och vi följer utvecklingen noggrant. Det är inledningsvis viktigt att komma ihåg att alla varsel inte leder till uppsägningar, eftersom många varsel tas tillbaka. Alla uppsägningar behöver i sin tur inte heller leda till arbetslöshet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 föreslagit en mängd åtgärder för att möta den svaga konjunkturutvecklingen. I budgeten satsar regeringen 23 miljarder kronor ytterligare som stärker svensk ekonomi på lång sikt och som stöder återhämtningen i ekonomin. Det handlar om reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat en sänkning av bolagsskatten och införandet av ett investeraravdrag. Budgetpropositionen innehåller även förslag för att förbättra tillgången på bostäder, genom att öka både utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet och nybyggnationen. Regeringen har också nyligen presenterat såväl en forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition. Även dessa insatser stimulerar jobb och företagande runt om i Sverige. Patrik Björck hänvisar till den utredning som för närvarande pågår i Regeringskansliet kring hur ett system för korttidsarbete skulle kunna utformas. Med detta avses ett statligt subventionerat trepartssystem som syftar till att bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande efterfrågan genom att de anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Ett system med korttidsarbete är bara tänkt att aktiveras då en mycket svår kris slår mot Sverige. Uppdraget ska redovisas i början av december. Naturligtvis måste konsekvenserna analyseras innan ett sådant system kan införas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 också lämnat flera förslag för att motverka att arbetslösheten biter sig fast. De arbetsmarknadspolitiska insatser som görs tidigt i arbetslösheten föreslås tillfälligt förstärkas. Det ska bland annat ske genom fler praktik- och utbildningsplatser avsedda för personer som riskerar långtidsarbetslöshet. Även i samband med budgetpropositionen för 2012 genomfördes satsningar för att förhindra långtidsarbetslöshet. Det innebar bland annat förstärkt förmedlingsstöd, ökad uppföljning av arbetslösas arbetssökande och vissa programinsatser. Dessa satsningar kommer att fortsätta och följas upp under 2013. Det är Arbetsförmedlingens uppdrag att se till att de medel som myndigheten förfogar över fördelas så att de gör bäst nytta. Arbetsförmedlingen har stor erfarenhet av att hantera varsel och har väl upparbetade rutiner.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret, även om jag inte är så nöjd med det, men det kanske inte ministern hade räknat med heller. Bakgrunden till att jag lade fram min interpellation om varselvågen i Östergötland är att jag blev kontaktad av såväl företagare och fackliga organisationer i länet då de påvisade problematiken med andelen varsel. Antalet varsel har fördubblats på ett år mot tidigare. Totalt var det 551 som varslades i september 2012 jämfört med 246 förra året vid samma tid. Vi är ett län som har väldigt mycket tillverkningsindustri, men det gäller inte bara tillverkningsindustrin utan även logistikföretag, byggsektor och annat. Man är naturligtvis orolig för att mista sitt jobb, och det är en del i det hela. Men det handlar också om omställningsåtgärder: Vad kan vi göra för att stimulera den svenska marknaden? Jag har fått svaret av ministern där hon pekar på den budgetproposition som regeringen har lagt fram och de stimulansåtgärder som man har däri. Det finns säkert en del saker där som är bra i den här delen och som kan ge stimulans. Men frågan är om det kommer att göra det på kort sikt, för här pratar jag om åtgärder på kort sikt. Det är nu de behövs. Jag tror att Patrik Björck kommer att återkomma till korttidsjobben i sin interpellation, så jag tänker inte gå in så mycket på det. Korttidsjobben är naturligtvis ett sätt att försöka rädda sysselsättningen. Men min fråga kvarstår: Vad har ministern för recept på kort sikt? Vad ska jag säga till mina kamrater och väljare hemmavid, både företagare och fackföreningsmän och fackföreningskvinnor? Vad gör regeringen för satsningar på kort sikt för att stimulera den svenska marknaden? Infrastrukturinvesteringar är vällovliga, och även om jag har en annan uppfattning om höghastighetståg, det är en annan fråga, tycker jag att det ändå är en satsning i rätt riktning. Det är sådant som tar tid. Det tar säkerligen ungefär tio år från det att man börjar planera till att man kan genomföra en väginvestering om den inte är planlagd tidigare. Jag kommer från en kommun där vi har väntat 65 år på en investering, och nu har den kommit. Den har varit planlagd sedan 1942, och just nu byggs det för fullt. Det är alltså väldigt långa ledtider med överklaganden och allt vad det innebär. Frågan kvarstår till ministern: Vilka stimulansåtgärder på kort sikt har ni som kan ge effekt på framför allt den inhemska marknaden?

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Jag tycker alltid att det är trevligt och stimulerande att debattera med arbetsmarknadsministern, men jag hade hoppats att få diskutera den här interpellationen med näringsministern. Nu blir det inte så, och det får jag anpassa mig till. Fru talman! Sverige har nu den första regeringen i historien, förmodligen den enda i världen, som sänker utbildningsambitionerna. Regeringen skär ned på gymnasieskolan och minskar antalet högskoleplatser. Skolminister och utbildningsminister Jan Björklund pläderar för en ettårig gymnasieskola. Den här vägen är en eländesväg som inte kommer att leda till att vi lyckas hantera matchningsproblematiken. Näringslivspolitik och arbetsmarknadspolitik hänger intimt samman med utbildningspolitik. Att den här regeringen så fullständigt har misslyckats på de här områdena hänger naturligtvis samman med det. I stället måste Sverige höja kompetensen. Vi måste vara världsledande när det gäller nivån på utbildningen. Det är vårt näringsliv som ställer det kravet. Man vill ha bättre utbildad arbetskraft för att kunna fortsätta konkurrera på världsmarknaden. På kort tid har nu flera tunga besked lämnats om forsknings- och utbildningsjobb som kommer att lämna Sverige. Samtidigt har vi en regering som har lagt ned samarbetsprogram och skjutit upp eventuella insatser för jobb och som inte verkar förstå vilka fördelar den svenska modellen har gett Sverige. När kunskap blir till nya produkter, tjänster och processer skapas värde och sysselsättning. Det kan ske inom ramen för den privata sektorn och den gemensamma sektorn, och framför allt behöver utveckling och innovation i högre grad ske i samverkan. Inför den förra krisen för fyra år sedan diskuterade parterna. Det var på den förra näringsministerns uppdrag. Då tillsatte man samordningsmän som skulle utreda förslag för att hantera krisen. Det här var 2008. Det är alltså fyra år sedan. Man kom fram med en mängd förslag, och ett av förslagen som framfördes av de här samordningsmännen och som även arbetsmarknadens parter ställde sig bakom handlade om att hitta ett system för en trepartssamverkan där man kunde utbilda arbetskraften i stället för att säga upp folk. Där kommer utbildningen tillbaka som den drivande frågan för att hantera de utmaningar som Sverige står inför. I stället för att säga upp folk skulle man utbilda folk, och när konjunkturen vände skulle man ha arbetskraften bättre rustad och kunna gå vidare i stället för att stå utan den. Det här gjorde man efter exempel från andra länder som provat den här metoden, bland annat Tyskland. Där har man räddat en stor mängd arbetstillfällen, och det har gjort att den tyska industrin har stått mycket bättre rustad för att klara sig och gå vidare. Det här förslaget lades alltså fram för fyra år sedan. Jag kan ha en viss respekt för att den här typen av förslag behöver utredas och analyseras, men för fyra år sedan förkastade man det här förslaget, stack huvudet i sanden och hoppades att man aldrig mer skulle hamna i en kris. Nu är vi där, och nu ska regeringen starta om på nytt, analysera och utreda. Vi tycker att detta är lite sorgligt. Vi tycker att det är bortkastad tid. Vi tycker att det är bevis på en ineffektiv handläggning av den här frågan från regeringens sida. Nu finns det anledning att återigen ta fram det här förslaget och försöka få upp det på bordet. Vi socialdemokrater är beredda att hantera det och snabbehandla det så att vi står redo om det här förslaget behöver sättas i verket och så att vi inte återigen missar den här chansen.

Fru talman! Tack för interpellationerna! Det är bekymmersamt, Johan Andersson, speciellt för industrityngda län som till exempel Östergötland. Jag var nere i Blekinge i förra veckan, och där har man också många underleverantörer till exportsektorn. Det är många logistik- och tillverkningsföretag som just nu varslar på grund av en dämpad efterfrågan. Då är det viktigt att stimulera den inhemska marknaden. Den jobbtillväxt som vi har haft sedan 2006, med drygt 220 000 fler sysselsatta, handlar nästan uteslutande om privat tjänstesektor. Det är där jobben har vuxit till, och det är där vi måste fortsätta att stimulera ekonomin, till exempel genom fler RUT-jobb, fler ROT-jobb och det som växer fram inom restauranger, cateringverksamhet och den typen av tjänster där man köper det som inte kan flytta utomlands eller som inte är så beroende av efterfrågan från andra länder. Där stimulerar vi ganska mycket, och det kommer vi också att fortsätta med. Dessutom har vi jobbskatteavdraget som har gjort att människor har råd att konsumera. Man har mer pengar kvar i plånboken. Sedan görs det också satsningar på fler företag och bättre förutsättningar för små företag inom till exempel Almi. Det handlar om utvecklingscheckar, mentorprogram och kapitalförsörjningsinsatser. Jag tror också att det är mycket viktigt att företagen har låga kostnader för att anställa. Där menar regeringen att de sänkta arbetsgivaravgifterna spelar en viktig roll. Jag vill rekommendera Patrik Björck att läsa budgetpropositionen. Det är väldigt lätt att stå här och säga att regeringen skär ned på utbildning. I själva verket satsar regeringen på mer utbildning. Det ligger mycket i att man måste rusta befolkningen så att människor kan ta lediga arbeten. Jag läser högt ur budgeten för nästa år. Det satsas tillfälligt på utbildningsplatser med 9 500 platser på yrkesvux, 2 000 platser på lärlingsvux, 1 500 platser på yrkeshögskolan, 4 200 platser på universitet och högskolor, 200 fler platser på ingenjörsutbildningen och 1 000 platser på folkhögskolan. Det är i någon mening ett bevis på att regeringen satsar på utbildning. Under perioden 2013-2016 är det en satsning på 5,2 miljarder. Problemet med dem som är arbetslösa i dag är att de i stor utsträckning har en låg utbildning. Många ungdomar vill inte heller gå tillbaka till skolan, i alla fall inte just nu. Vi kan ändå se att Arbetsförmedlingen har nått ganska bra resultat genom den motiverande folkhögskolesatsningen. I den mycket svårmotiverade gruppen är det ändå ett relativt bra resultat när det gäller återgång till arbete eller studier. Trots att det finns en utbildningspremie i form av ett förhöjt studiebidrag på 6 500 kronor i bidragsdel varje månad är många ungdomar inte intresserade av skolan utan vill hellre ut och arbeta. Därför tror vi att det är oerhört viktigt att arbetsgivare har lägre kostnader för att anställa dessa ungdomar och att de rustas med olika insatser. I mitt nästa inlägg ska jag säga någonting mer om korttidsarbete och det samtal som vi för med arbetsmarknadens parter.

Fru talman! Tack för svaret när det gäller den inhemska stimulansen. Om jag tolkar arbetsmarknadsministern rätt är svaret jag ska ge till de östgötar som väntar på besked att regeringen satsar på att stimulera tjänstesektorn. Man satsar på att stimulera via RUT och ROT och möjligtvis jobbskatteavdraget för att öka den inhemska konsumtionen. Jag tycker inte att det riktigt räcker. Jag blev mycket förvånad när regeringen lade fram sin budgetproposition för 2013 eftersom det inte fanns någon stimulansåtgärd, eller i alla fall väldigt lite stimulansåtgärder, när det gäller bostadsbyggandet. Det fanns en unik möjlighet att stimulera exempelvis byggandet av fler hyresrätter. Vi har en mycket stor bostadsbrist i landet. Man skulle kunna satsa på allmännyttan och klimatneutrala bostäder. Jag tror att arbetsmarknadsministern har läst det, men jag tänker ändå påpeka att i Socialdemokraternas alternativa budgetförslag har vi lagt 1 miljard för att öka bostadsbyggandet och dessutom ungefär 450 miljoner för satsningar på klimatanpassade bostäder. Det är åtgärder som kan gå mycket snabbt. Ofta finns det planlagd mark för bostäder ute i kommunerna, och i varje fall kan man säkerligen snabba på processen när det gäller bostadsbyggandet. Jag tycker att det var ett bekymmer att regeringen inte hade mer satsningar på bostadsbyggandet i budgetpropositionen. Vi får dagligen rapporter om behovet av att bygga bostäder. Jag tycker faktiskt att det är lite tunt att lämna beskedet att det är tjänstesektorn som ska öka. Det är den som stimuleras via RUT och ROT, och jobbskatteavdraget ska öka den egna konsumtionen. Jag tror inte att det håller riktigt. Jag tror att det är mer och vassare besked som man önskar när det gäller tillverkningsföretag, underleverantörer och byggföretag. Till och med byggföretagen har börjat varsla nu. Det har vi sett rubriker om. Det har varit så över hela landet och inte bara i Östergötland. I nästa inlägg från arbetsmarknadsministern vill jag nog gärna höra något mer om satsningar för att kunna leverera.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern säger att man gör stora satsningar på utbildning. Det har ju efterlysts tidigare i kväll att det ska vara sans i debatten, och ska man ha någon sorts sans i den här debatten är problemet att man först har skurit ned kraftigt och sedan puttat in lite. Sammantaget är det en sämre utbildningsambition hos den här regeringen. Det är viktigt att hålla i minnet. Har man dessutom en vice statsminister och utbildningsminister som pläderar för en ettårig gymnasieskola kan man inte hävda något annat än att detta är sänkta utbildningsambitioner. Även om man tillfälligt återställer en del av neddragningarna drabbar det totala resultatet nu Sverige, och det riskerar att drabba oss även långsiktigt när vi tappar möjlighet att vara världsledande och konkurrera med kvalitet, innovationer och utveckling och i stället ska försöka konkurrera med någon sorts låglönepolitik som regeringen står för. Det är klart att det här är bekymmersamt. Fru talman! Om jag förstod arbetsmarknadsministern rätt sade hon att många ungdomar inte är intresserade av att studera utan hellre vill jobba. Då skapar arbetsmarknadsministern illusionen om att valmöjligheten finns. Det är ett konstigt resonemang från arbetsmarknadsministern som sänder felaktiga signaler. Bekymret för oss är att när vi analyserar ungdomarnas situation konstaterar vi att den absolut största enskilda, gemensamma faktorn för långtidsarbetslösa ungdomar är att de saknar till exempel gymnasieutbildning. Det är utbildning som är lösningen för att de ska kunna jobba. Då måste man som en ansvarsfull politiker i en ansvarsfull regering göra klart för ungdomarna att om de vill jobba får de först utbilda sig. Att man inte vågar eller orkar ta det ansvaret är självklart en orsak till att utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och näringslivspolitiken har havererat, eftersom de här frågorna hänger så tätt samman. Om vi har en regering som nöjer sig med att det finns ett antal ungdomar som tror att de har ett val mellan att utbilda sig och att arbeta är det här landet ganska illa ute. Vi socialdemokrater har en helt annan inställning när det gäller det här med krav och rättigheter. Man kan ställa krav på samhället. Man har också skyldighet att medverka. Som medborgare har man skyldigheter och rättigheter. Vi socialdemokrater är inte rädda för det. Vi står för det, för vi vet att det är helt nödvändigt. Man kan inte jamsa och säga att ungdomarna inte är intresserade. Den typen av jamsande, fru talman, leder inte framåt utan bakåt.

Fru talman! Johan Andersson är bekymrad över varselvågen. Hur ska vi bemöta den? Låt mig börja med att påpeka att varsel inte är detsamma som uppsägning. Jag håller med Johan Andersson om att det är bekymmersamt. I mitt hemlän Halland kan man se på pappersbruket i Hylte att detta sker. Jag blir därför förvånad över Socialdemokraternas politik då man punkt för punkt, även här i kammaren i dag, vill riva upp arbetslinjen. Höjd skatt, som Socialdemokraterna föreslår, är skadligt för jobben. Det har inte nämnts, men Socialdemokraternas budget innehåller en rad förslag som allvarligt skulle försämra företagsklimatet och undergräva arbetet med att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden. Skattehöjningar på närmare 30 miljarder för företagen är knappast något som ger ökade förutsättningar för företagande. Kraftigt ökande kostnader för att anställa stärker knappast företagarnas möjligheter att anställa fler, vare sig i mitt hemlän eller i andra delar av Sverige. När det gäller varslen gäller det att staten i form av arbetsförmedling och länsstyrelse tillsammans med region och kommun med sina respektive verktyg medverkar till att förutsättningarna för omställning blir så bra som möjligt. Där är vi överens. Det viktiga är att så många som möjligt deltar i omställningsprocessen. Det är nödvändigt. Problemet i dag är inte Socialdemokraternas ambitionsnivå, utan det är att politiken inte matchar retoriken.

Fru talman! Patrik Björck nämnde frågan om korttidsarbete, och det är en fråga som regeringen just nu utreder. Vi kommer att få förslag den 3 december eller tidigare. Det är klart att det inte är en okomplicerad fråga när korttidsarbete ska sättas in. Det kommer inte att vara i den situation som vi är i nu, utan det kommer att vara i betydligt allvarligare situationer. Så är tanken, och så ser förslaget från Teknikföretagen och IF Metall ut. Facken kommer inte vilja gå ned i arbetstid och lön om det inte är en kraftig kris. Det här bygger på ett trepartssamarbete där det är viktigt att lyssna in såväl arbetsgivare som fackliga företrädare. Jag tror att det är lite för tidigt att säga exakt hur det här ska riggas. Vilka kostnader ska den enskilde bära, vad ska företaget bära och vad ska statens bidrag vara? När ska det aktualiseras, av vem och hur länge? Det är alltså ingen enkel fråga. Det är också viktigt att det inte används felaktigt så att det förhindrar nödvändiga strukturförändringar i samhället och arbetslivet. Vi kan se att det var viktigt för Tyskland när konjunkturen tog fart att man hade arbetstagare i beredskap. Det är alltså en intressant fråga för regeringen att titta på. När det gäller jobbpakten och de samtal som vi för med arbetsmarknadens parter har vi senast i dag och i går haft flera samtal, och det finns ett ganska stort intresse från företag och fack att hjälpa till i matchen med att få framför allt ungdomar in på arbetsmarknaden genom introduktionsavtal. Vi har sagt att vi vill se ett system med bäring över många mandatperioder och regeringar, att man sätter någonting nytt i system som gör att bryggan mellan skolan och arbetslivet blir bättre, så att ungdomar får lättare att komma in. Det kan handla om stöd till handledning, branschsamarbete så att skolorna utbildar till det som företagen efterfrågar och andra stimulanser och stöd. Det ser jag mycket fram emot. Jag vet att Patrik Björck har flera barn. Jag har själv barn, och jag tror att många här i kammaren har eller har träffat barn, och om inte annat har de varit barn själva. Jag tycker att det låter kaxigt att stå i kammarens talarstol och säga att man inte ska jamsa med ungdomar. Ärligt talat, Patrik Björck, är ungdomar väldigt olika. Vi har många ungdomar som har kommit till Sverige i 15-årsåldern. Det är inte realistiskt att säga: Du ska vara högskoleförberedd, för annars räknas du inte i det svenska samhället. Ett sådant samhälle vill jag inte se. Jag vill att alla individer i Sverige ska ha chans att känna arbetsgemenskap. Jag vet inte i vilken grad Patrik Björck har gått på universitet eller högskola och kan säga att alla kan klara av det. Vi är en ganska normal population med olika förtjänster, brister, möjligheter och förmågor. Alla barns och ungdomars kapacitet ska tas till vara. Det måste vara så i ett samhälle att ingen ska ställas utanför bara för att de inte klarar av att vara högskoleförberedda. Med handen på hjärtat, mina vänner, har alla i den här kammaren antagligen inte gått på ett universitet eller en högskola. Det har gått ganska bra för många av oss ändå. Vi ska ställa krav på våra ungdomar. Vi ska ställa krav på aktivitet, engagemang och på att de ska göra rätt för sig. Men de ska också få mycket stimulans och motivation. Jag tror att alla vi som är föräldrar eller känner barn och ungdomar vet att det kan svikta ibland. Det kan uppstå problem. De kan ha psykiska problem, föräldrarna kan gå igenom en skilsmässa eller de kanske blir sjuka. Att säga att vi inte ska jamsa med ungdomarna tycker jag är ganska fräckt.

Fru talman! Tack, ministern, även om jag inte tycker att jag fick så mycket nya besked! Jag ställer om min fråga, för ministern har ett inlägg kvar. Patrik Björck nämnde i något av sina inlägg de varselsamordnare som vi hade ute under krisen under förra mandatperioden. De lade ned ett otroligt jobb och kom fram med många förslag. Jobbpakten var en del som jag vet var uppe. Men det var också många andra förslag. Min fråga till ministern är: Vart har alla de förslagen tagit vägen? Har ministern möjligtvis dem i bakfickan? Är det någonting som ni nu tittar på för att kunna möta varselvågen? Alla hoppas vi i den här församlingen att varselvågen bedarrar och inte utvecklas vidare, men de förslag och idéer som kom fram tror jag att det finns all anledning att titta på. Sedan är min uppmaning till ministern att hon till sina regeringskolleger Attefall och Anders Borg tar med detta med att stimulera bostadsbyggandet. Det tror jag är något som på kort sikt skulle kunna få fart på den inhemska marknaden. Dessutom har vi en akut bostadsbrist ute i landet. Till och med på de mindre orterna börjar man uppmärksamma det. Nyproduktionskostnaderna är så pass höga att det är svårt att bygga, och det lägger naturligtvis en hämsko på bostadsbyggandet. Detta skulle man kunna hitta åtgärder för att komma till rätta med. Vi i vårt parti har lagt fram förslag om detta. Vi har förslagit en bostadsmiljard. Vi har lagt fram förslag om stimulansåtgärder när det gäller klimatneutrala fastigheter och annat. Det finns mycket mer. Jag tror att man skulle kunna hitta fler saker att stimulera däri.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern har naturligtvis helt rätt i att ungdomar är olika. Det är också därför vårt förslag innehåller en mängd olika metoder och tillvägagångssätt för att rusta dem inför livet och arbetsmarknaden. Vad jag reagerade mot och fortfarande tycker är oerhört viktigt att poängtera är att det skulle vara farligt om man inbillade ungdomarna att det fanns ett val mellan arbete och utbildning. Det är via utbildning som man stärker sin position på arbetsmarknaden, och det är så man kommer in i arbete. Om vi inte gemensamt som föräldrar, politiker och beslutsfattare sänder den signalen kommer vi att skapa ett stort problem. Det vill nog varken arbetsmarknadsministern eller någon annan, men inbilla inte någon att valet finns. Detta är oerhört viktigt att slå fast. När det gäller korttidsarbete är vi socialdemokrater som sagt beredda att sträcka ut handen för att man ska kunna hantera detta så fort som möjligt, ju tidigare desto bättre. Det är inte för att det ska sättas in i morgon, men för att det ska vara klart att sättas in i samma sekund som det behövs. Vi får inte hamna i en situation där åtgärden behövs men fortfarande utreds. Så fort som möjligt ska detta bli klart. Vi ser fram emot detta. Vi tar emot det positivt om det kommer tidigare, och vi hoppas att vi inte ska behöva vänta för länge. Jag tyckte att arbetsmarknadsministern till och med ställde i utsikt att man skulle kunna tänka sig en lite snabbare behandling av detta. Deutsche Bank räknade ut att man i Tyskland räddade 400 000 jobb med liknande metod. Det är klart att vi då gemensamt borde kunna enas om att hantera detta. Som sagt var: Inbilla inte ungdomarna att det finns något alternativ till utbildning och arbete. Utbildning leder till arbete.

Fru talman! Jag kan vara överens med Patrik Björck i en fråga: Utbildning är oerhört viktigt. Det är därför som vi har lagt om hela skolpolitiken och förändrat den i grunden genom Jan Björklunds arbete. Det vill säga att varje barn och ungdom mycket tidigare ska mötas i skolan med mer av hjälp och individuellt stöd. Därför är det viktigt med de reformer som har gjorts för lärarsatsningar, nya läroplaner och kunskapskontroller, just för att inget enda barn ska lämna skolan utan en bra grund att stå på. Det kommer dock att ta lite tid innan alla ungdomar kan klara skolan och gå ut, förhoppningsvis med godkända betyg. Det är det väsentligaste, och jag tror att vi är helt överens om att detta är viktigt. I dag har vi situation där gymnasiesärskolan ökar. Det finns ungdomar som inte har det lika lätt som andra ungdomar, även om man ska komma ihåg att det går väldigt bra för de flesta. Då måste vi ha individuellt anpassade stöd. Vi måste, som vi gör i nästa års budget, satsa mer på yrkesutbildningar och på bryggan in i praktik- och lärlingssystem. Det är det som har gjort att bland annat Tyskland har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet. Där är det sedan 100 år tillbaka naturligt att få en utbildning också i arbetslivet, vilket gör att man får ett väldigt bra arbete med goda utkomster. Vi har alltså en hel del att bygga vidare på när det gäller utbildning och att rusta såväl ungdomar som andra för att ta de lediga jobb som växer fram. Tack för en upplyftande debatt!