den 19 november 
 
Interpellation 
 
2007/08:188 Åtgärder för att förhindra skattefusk och 
svartjobb 
 
av Marie 
Engström (v) 
 
till 
finansminister Anders Borg (m) 
 
<a name="Temp"></a>I 
dag finns krav på att man i restaurang- och frisörbranschen ska ha 
personalliggare. Det innebär att man ökat möjligheten att upptäcka förekomsten 
av svartarbete i dessa branscher. I samband med att reformen infördes fick 
Skatteverket möjlighet att genom oanmälda besök kontrollera personalliggare mot 
de faktiska förhållandena på arbetsplatsen. 
 
Hittills 
har erfarenheterna av reformen varit goda och det har visat sig att åtgärderna 
blivit ett bra verktyg för att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten. 
Det är ett gott skäl för att förekomsten av personalliggare och möjlighet för 
Skatteverket att göra oanmälda besök bör breddas till att omfatta fler 
branscher. 
 
Inom 
byggbranschen har Byggnads och organisationen Sveriges Byggindustrier med flera 
organisationer i branschen agerat gemensamt för att få till stånd ett liknande 
system, där uppdragsgivare är skyldiga att föra närvaroförteckning över alla 
som vistas på byggarbetsplatsen. För att motverka rekrytering av svart 
arbetskraft finns nu önskemål att regeringen skapar möjlighet för Skatteverket 
att genomföra oanmälda arbetsplatsbesök. För att försvåra fusk har man också 
från byggbranschen framfört förslag om att de månatliga inbetalningarna av skatter 
och arbetsgivaravgifter tydligare ska kopplas till den individ som 
inbetalningen avser. 
 
Mot 
bakgrund av detta vill jag fråga finansministern: 
 
Vilka 
åtgärder är ministern beredd att vidta för att, i syfte att förhindra 
skattefusk och svartjobb, vidga kraven på att det ska finnas personalliggare 
och utöka möjligheterna för Skatteverket att göra oanmälda kontrollbesök?

Interpellation 2007/08:188 av Engström, Marie (v) Åtgärder för att förhindra skattefusk och svartjobb

Video


Fru talman! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att, i syfte att förhindra skattefusk och svartjobb, vidga kraven på att det ska finnas personalliggare och utöka möjligheterna för Skatteverket att göra oanmälda kontrollbesök.
Systemet med personalliggare i restauranger och hos frisörer har varit i kraft i mindre än ett år. Skatteverket har i uppdrag att utvärdera systemet och redovisa resultatet i samband med årsredovisningen i februari 2008.
Redan nu har jag fått indikationer på att systemet varit mycket framgångsrikt. Jag kan också nämna att företrädare för olika branscher har tagit kontakt med regeringen och anmält intresse av att få ingå i systemet.
Regeringen avser att i samband med utvärderingen ta ställning till om systemet behöver modifieras och om det finns skäl att utöka det till andra branscher.



Fru talman! Jag och Anders Borg har tidigare debatterat frågor om skattefusk. Jag vet inte vilken gång i ordningen det är vi står i talarstolarna.
Jag har många gånger känt att jag har ställt frågan till Anders Borg om vilka åtgärder regeringen vill vidta för att förhindra svartjobb och fusk men att jag sällan fått ett konkret svar. Därför gjorde jag så den här gången att jag tog några väldigt konkreta förslag till åtgärder som finansministern faktiskt har möjlighet att svara ja eller nej på. Jag tänkte att det kanske skulle vara lite lättare. Det kanske skulle underlätta debatten lite grann. Den tenderar annars att sväva ut och handla om lite andra saker.
Det jag har tagit upp gäller personalliggare, som vi redan har fattat beslut om ska finnas i restaurangbranschen och inom taxirörelsen. Den utvärdering som Skatteverket hittills har gjort visar också att man faktiskt har kunnat göra en lång rad svartjobb till vita genom detta. Man pratar om runt 4 000 jobb. Man visar också att underlaget för redovisning av arbetsgivaravgifter och skatter har ökat. Här har man nämnt ett ungefärligt belopp på 600 miljoner kronor.
Det som kanske är unikt i det här sammanhanget är att man också har branscherna som omfattas med sig. Det är inte minst viktigt att ta fasta på. Samma sak gäller ju de oanmälda besök som Skatteverket numera får göra för att kontrollera att den här regeln efterlevs.
Sedan vill jag prata om det som jag tycker är ett ganska unikt läge, när olika branscher, till exempel Byggbranschen i samverkan, som de kallar sig, kommer med en lång rad förslag och vad jag förstår, också utifrån det svar jag har fått, uppvaktar regeringen och vill att regeringen ska vidga de här möjligheterna. Det är väl i någon mening unikt när ni får de här kraven utifrån, där man ibland snarare tycker att man omgärdas av för mycket regelsystem och så vidare. Varför inte ta chansen nu och visa på att ni i regeringen kan fatta beslut om de här frågorna? Varför måste ni invänta Skatteverkets årsredovisning som kommer i februari nästa år? Det är faktiskt viktigt att någonting görs väldigt snabbt.
Jag ska ställa en fråga till. Kan det vara så att regeringen själv kan vara negativt inställd till de här åtgärderna? Allianspartierna var inte så positiva förra mandatperioden när vi genomförde reglerna om personalliggare. Kan det finnas någonting i botten här?
Sedan skulle jag också vilja säga att regeringen brukar vara stolt över att ni genomför så väldigt många förslag. Varför ska ni vänta med just det här förslaget, som faktiskt har mycket stor acceptans hos dem som kommer att omfattas och även har stor betydelse för att komma åt skattefusk och svartjobb?



Fru talman! Jag vill rikta ett tack till Marie Engström som har skrivit ytterligare en mycket angelägen interpellation.
Vi har haft en ganska intensiv debatt om skattefusk på senare tid. Det har handlat om fusk både inom regeringen och i samhället runt omkring. Vi har fått en skattefelskarta av Skatteverket som visar att skattefusket rör sig om ungefär 130 miljarder kronor, pengar som alltså inte kommer in till vår gemensamma kassa och som inte kan användas till välfärd eller för den delen kanske skattesänkningar, som finansministern kan vara intresserad av.
Vi har också fått lära oss när vi jämför skattefusket med bidragsfusket, alltså fusket i förmånssystemen, att skattefusket är ungefär fem sex gånger så stort. Därför är det förvånande att regeringen har så få åtgärder på just skatteområdet. Tvärtom tar man bort pengar från Skatteverket. Man sparar på den myndighet som har som sitt ansvar att se till att skattepengarna kommer in.
Samtidigt får Försäkringskassan nya resurser för att jaga dem som finns i våra trygghetssystem. Förskollärare ska engageras för att rapportera frånvaro så att föräldrarna inte kan fuska med föräldraförsäkringen. I väntrummen på läkarmottagningarna ska man numera sitta för att få ett sjukintyg från första dagen.
Jag tycker att det är riktigt att vara hård när det gäller kontrollen av dem som använder sig av förmånssystemen. Men det gäller att vara lika hård när det handlar om skattefusk. Där blir det nu inga förslag från regeringen. I stället blir det nedskärningar på Skatteverket, och i finansplanen skrivs inte ett ord om skattefusk.
Förra gången finansministern lade fram en finansplan dröjde det sig väl kvar några formuleringar från tidigare socialdemokratiska regeringar som skrivit om hur man skulle komma till rätta med skattefusk. Men när finansministern verkligen fick tid att skriva sin egen plan åkte alla formuleringar om skattefusk bort. Däremot står det förstås en hel del om förmånsfusket.
Man kan undra lite grann över balansen i regeringens politik på det här området när så stor energi läggs på och mer pengar används för att jaga dem som finns i trygghetssystemen än att se till att de som ska betala skatt betalar rätt skatt. Den här balansen skulle bli lite bättre om finansministern lyssnade både till oppositionen, till de förslag som Marie Engström har presenterat i sin interpellation, och till alla dem runt om i samhället som jobbar väldigt aktivt med de här frågorna. Flera av de så kallade kontantbranscherna - det kan handla om bygg, hotell och restaurang, taxi och så vidare - har väldigt många bra och konkreta förslag.
Jag tycker att det är hög tid att finansministern lyssnar på oss som är engagerade i de här frågorna och också kanske ser till att det blir Skatteverket som får lite mer pengar och inte bara Försäkringskassan. Då får vi en bättre balans i den här diskussionen, en balans som jag tror är väldigt viktig för att människor ska känna förtroende för att vi behandlar alla lika, oavsett om man sysslar med skattefusk eller finns i trygghetssystemen trots att man kanske inte alltid borde vara där.



Fru talman! Det som har skett på det här området är ju ingenting nytt. Myglet och fifflet har funnits i många år. Det som har tillåtits av tidigare regeringar är en form av värdeglidning som egentligen är den viktiga frågan att försöka ändra. Vi får försöka styra om så att människor bättre inser varför man ska betala skatt, vad man får för skatten och så vidare.
Vi kan konstatera att de åtgärdsprogram som tidigare regeringar har vidtagit mer har haft karaktären av att tillsätta skattepoliser för att jaga fusket än att egentligen angripa grundproblemet.
Fredrik Olovsson tar upp att regeringen nu tar bort pengar från Skatteverket. Vad som egentligen sker är att det projekt som Socialdemokraterna tillsatte som var aviserat att upphöra i och med utgången av 2007 nu också upphör. Så det är inget konstigt att de pengarna nu försvinner. Det är också intressant att notera att generaldirektören för Skatteverket uttrycker att man klarar 2008 med de resurser man har. Därför förvånar det mig lite grann att man framhåller att regeringen har tagit bort pengarna. Det är faktiskt behovet som ska styra tilldelningen av resurser.
Marie Engström tar i sin interpellation upp att de månatliga inbetalningarna av skatter och arbetsgivaravgifter tydligare ska kopplas till den individ som inbetalningen avser. Jag tycker att det är en intressant utveckling. Den frågan har vi drivit från alliansen under föregående period. Det vore kanske inte fel att redovisa på lönerapporter och så vidare vad man betalar in för att öka tydligheten, för att jag ska veta vad jag som anställd egentligen kostar. Samtidigt innebär det här i förlängningen att man också måste redovisa vad jag egentligen får för det jag betalar in.
Jag brukar ta exemplet med matkassen, som en människa som har 20 000 kronor i inkomst köper, som kostar 300 kronor. Egentligen betalar den människan 592 kronor för den matkassen. Då ställer sig givetvis envar frågan: Vad får jag för den merkostnaden?
Det här måste vi som politiker tydliggöra. Här måste samhället tydliggöra att det faktiskt är någonting jag betalar till. Om fler fifflar och inte betalar sin skatt och så vidare innebär det att den här merkostnaden ökar. Ju fler som betalar till samhället och ju mer vi minskar fifflet, desto mindre merkostnad är det. Då kan vi också sänka skatterna. Vi kan öka utrymmet för varje individ, så att de har mer pengar att röra sig med.
Det är den formen av värdeförändring vi måste få in i tänkandet, kanske mer än att huvudsakligen diskutera hur många skattepoliser vi ska ha.



Herr talman! Marie Engströms fråga rör det viktiga området om hur vi ska bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Där har regeringen varit mycket offensiv. Vi har presenterat åtgärder som gör det enklare att göra rätt för sig. Det handlar om att införa hushållsavdrag och om en lång rad andra förslag när det gäller tjänster som hushållen ofta konsumerar och branscher där vi har haft en betydande svart sektor.
Vi har gjort betydande specifika åtgärder som gäller byggmoms, kassakrav och för den delen personalliggare. Vi har arbetat vidare med förenklingar, inte minst med utgångspunkt från det viktiga arbete Skatteverket har presenterat.
När det gäller personalliggarna vill jag ändå påpeka att det förslag som den tidigare riksdagsmajoriteten tog fram väckte en mycket stark kritik från inte minst de berörda branscherna för att det skulle leda till alltför mycket byråkrati, alltför mycket krångel. Vi har försökt anpassa förslaget. Vi har även upplevt att Skatteverket har gjort betydande insatser när det gäller förenklingar. Då har vi hamnat i en situation som är mycket bra.
Jag har egna erfarenheter från branschen som gör att jag med tydlighet kan säga att det här är ett system som även fungerar bra på mindre företag. Vi har från branschorganisationerna tydliga signaler om att det är ett system som man uppskattar och som har visat sig vara mindre krångligt än vad man hade räknat med.
Nu måste vi ändå basera politiken på lite ordning och reda och på lite kontroller och lite formella utvärderingar, så att vi inte bara läser tidningen och sedan ändrar lite i sättet vi jobbar på.
Skatteverket ska göra en ordentlig utvärdering. Det påverkar naturligtvis inte tidsaspekten därför att ska förändringar träda i kraft i skattelagstiftningen på det här området gäller årsskiftena som norm. Men vi ska naturligtvis titta på Skatteverkets viktiga arbete på det här området och se vad som möjligtvis kan göras.
När det gäller Fredrik Olovssons debattinlägg vill jag ändå påpeka att den förskjutning som har skett i synen på skattemoralen inte inleddes hösten 2006. Vi kan naturligtvis föra en noggrann och genomgående debatt om vad som har hänt under olika regeringsperioder och med olika statsråd och partisekreterare, och vad det nu rör sig om, som på olika sätt har hanterat offentliga medel och skatter och på vilket sätt det har bidragit till den allmänna skattedebatten. Men jag tror att vi ska föra den här debatten utifrån utgångspunkten att vi alla är för en god skattemoral och att enskilda människor inte är perfekta utan har fel och brister. De ska naturligtvis beklaga misstag och ställa till rätta. Men om man har utgångspunkten att det här är ett nytt fenomen tror jag att man gör debatten en otjänst.
När det sedan gäller bidragsfusk kontra skattefusk är det naturligtvis lika viktigt och lika problematiskt att vidta åtgärder mot detta. När det gäller skatter och bidrag ska man dock komma ihåg att skatterna omfattar 1 500 miljarder, och de bidragssystem vi talar om omfattar avsevärt mindre belopp. De system som det framför allt handlar om, sjukförsäkring, tillfällig föräldrapenning och a-kassa, är system som inte tillnärmelsevis omfattar lika stora belopp som skattesystemet.
Men det ligger någonting i det Fredrik Olovsson säger därför att det är också på det sättet vi arbetar. Det vi gör med bidragsbrottslagen är att vi tar vår utgångspunkt i den lagstiftning som gäller på skattesidan, och då är det viktigt att man har ett likartat regelverk.
Sedan vill jag också påpeka att en grundläggande utgångspunkt i vår syn på skatter och moral kommer från det som Jörgen Johansson påpekar, nämligen sambandet mellan välfärd och skatter. Upplever människor att de berövas viktig samhällsservice och ändå får betala höga skatter faller legitimiteten för skattesystemet. Upplever människor att de får en god välfärd och en god service och att skatterna har ett stort värde för dem i termer av äldreomsorg och sjukvård av god kvalitet påverkar det skattemoralen. Här har vi ett gemensamt ansvar för att vårda vårt skattesystem, våra skattebaser men också våra välfärdssystem.



Herr talman! Jag tänkte faktiskt börja med det Anders Borg sade om kontroll, om ordning och reda och om att ha bra underlag innan man fattar beslut. Det tycker jag låter sympatiskt. Det är nog en väldigt bra inställning.
Men jag noterar att det enda konkreta svar som jag egentligen fick var hänvisningen till införandet av hushållsavdrag. Där tycker jag att man kan prata om allt annat än kontroll och ordning och reda.
Jag vill då hänvisa till de avslöjanden som har gjorts. Vi kanske inte bara ska prata om vad som står i tidningen eller vad Ekot säger och gör. Men man har ändå ringt upp ett antal företag som befinner sig i städbranschen, och de har varit villiga att skriva någonting annat på fakturan för att ge köparen möjlighet att få skatteavdrag.
DN skrev också om några fakturor som Skatteverket nu har visat upp för att påvisa vilket fusk det här kan bidra till. På några fakturor stod det att en trädfällning kunde kosta 300 kronor och att klippning av en gräsmatta kunde kosta 8 000 kronor, allt i mening att undandra sig skatt.
Ja, det är möjligt att branschen var kritisk till att börja med när vi införde det här. Jag vet att det också var flera ledamöter på den borgerliga sidan här i kammaren som var kritiska. Men för bara några veckor sedan arrangerade Skatteverket en seminariedag där förutom Skatteverket en lång rad företrädare för branscher som är intresserade av att jobba med de här frågorna nästan samfällt ställde sig bakom den här typen av förslag som jag har tagit upp i min interpellation.
Jag tycker fortfarande att regeringen på något sätt missar chansen om man inte väldigt snart kommer till skott och inför de här reglerna.
Jag är väldigt förvånad över det resonemang som finansministern för. Nu ska det helt plötsligt finnas väldigt omfattande underlag för beslut. Det finns ju så många beslut som ni har hastat igenom i den här kammaren. I skatteutskottet har vi kanske någonstans mellan tio och femton debatter före jul för att kunna sjösätta allting som ni föreslår. Och jag tycker att jag har sett det ena tvivelaktiga underlaget efter det andra allteftersom debatterna går.
Sedan skulle jag vilja kommentera Jörgen Johanssons inlägg, om jag har möjlighet till det. Apropå att jag tycker att man ska redovisa per person vid inbetalning av skatter och avgifter börjar Jörgen Johansson prata om lönerapporter. Det är väl något helt annat. Jag avser den månatliga inbetalning av skatter och avgifter som görs till Skatteverket. I dag betalas ofta en klumpsumma in där det inte går att utläsa vilka personer som avses. Jag tolkar att Jörgen Johansson pratar om den lönerapport som den anställde får en gång om året.
Jag tycker att Anders Borgs argumentation inte håller på något sätt.



Herr talman! Jag ska också börja med att kommentera Jörgen Johansson. Jag blev lite förvånad när han sade att Skatteverket har gett uttryck för att man inte vill ha mer pengar. Det vill man visst, inte minst i den verksamhet som verkligen innehåller mycket skattefusk. Det är den internationella dimensionen där det finns olika upplägg och sätt att komma undan miljardbelopp. Där vill man verkligen ha mer resurser för att komma till rätta med detta, men man får inte det av regeringen.
Anders Borg återkommer till frågan om hushållsnära tjänster. Det verkar vara det stora numret för att komma till rätta med skattefusk. Där har Marie Engström tydligt visat att man öppnar för nya former av fusk med fakturor och annat. Ekots undersökning och de rapporter vi har fått från Skatteverket tyder på det. Det fuskas på ett nytt sätt. Dessutom har finansministern och regeringen sett till att man numera kan göra avdrag för hushållstjänster som man har köpt någon annanstans i Europa. Om man har ett grillparty i sommarhuset på franska Rivieran är det öppet att göra avdrag för det mot den svenska skatten. Det blir naturligtvis oerhört komplicerat för Skatteverket att kontrollera den typen av konsumtion som man sedan gör avdrag för i Sverige.
Det finns en hel del i övrigt att önska när det gäller de förslag som finansministern har lagt fram, till exempel om hushållsnära tjänster. Om finansministern hade gjort ett lite grundligare jobb med underlagen och tagit reda på fakta kanske vi hade sluppit den typen av nytt skattefusk som det här nya systemet ger upphov till.



Herr talman! Återigen tar Fredrik Olovsson upp anslaget till Skatteverket. Jag noterar trots allt att de pengar som verket hade fått tilldelat gällde ett projekt. Projektet utgår i och med 2007 års utgång. I och med det har också förvaltningen varit medveten om att pengarna skulle försvinna.
Jag förmodar att Fredrik Olovsson har en viss kommunal erfarenhet. Var finns den förvaltning i detta land, inom kommuner och inom landsting eller var det vara månde, som inte vill ha mer pengar? De finns hela tiden. Det gäller att hitta den goda avvägningen så att man får bästa utfall. Behovet ska styra vad gäller tilldelningen.
Generaldirektören för Skatteverket har sagt att den anslagsnivå som verket har inför nästa år är nog. Verket klarar verksamheten. Däremot kan verket skönja problem inför 2009, men de får tas upp nästa år.
Marie Engström säger att vi har hafsat igenom en massa propositioner i riksdagen. Jag delar inte den uppfattningen. Jag tycker att vi har haft seriösa debatter och inte på något sätt har hafsat igenom de frågeställningar som vi har haft uppe.
Varför jag lyfte fram diskussionen på individnivå, nämligen att i lönebeskeden göra en redovisning, är för att jag tror att det är på individnivå vi måste börja för att stävja skattefusket. Det är inte direkt på företagsnivå. Får vi alla individer att inse nyttan av att betala skatter får vi det också att fungera i hela kedjan. Individen är utgångsläget. Det är underifrånperspektivet även i det här sammanhanget.
Alla goda insatser behövs. Majoritetens åsikter och oppositionens åsikter, näringslivet och facken - alla ställer faktiskt upp i arbetet med att få bort svartjobben och höja legitimiteten för skattesystemet.



Herr talman! Låt oss börja med att konstatera att den här regeringen har gjort mycket när det gäller att åtgärda skattefusk och skatteundvikande. Det gäller personalliggarna, den omvända momsföringen i byggbranschen, kassakraven och vårt omfattande arbete mot skattefusk inom EU. Det var några av de saker jag framhöll i mitt inlägg. Jag nämnde också naturligtvis hushållstjänster, men Fredrik Olovsson uppfattade det uppenbarligen som att då handlade hela inlägget om detta.
Låt mig få vara tydlig i frågan om personalliggarna. Det är det här som tyvärr är lite vänstersidans problem. När vi gör förändringar i fråga om personalliggarna lyssnar vi på branschen. Vi tar till oss SHR:s kritik. Vi har omfattande diskussioner med Skatteverket för att göra detta på ett bra och enkelt sätt som företagen uppskattar och kan hantera. Då försvann det starka och massiva motståndet när vänstermajoriteten ville genomföra ett liknande förslag. Det är så vi måste jobba. Vi ska gå fram med förändringar som minskar möjligheterna till skatteundandragande och skattefusk, men vi måste också se till att vi har ett regelverk och ett handhavande som våra företag kan hantera.
Jag vill gärna understryka för Marie Engström att vi inte ska överdriva oenigheten i kammaren. Vi är överens om värdet av personalliggare. Jag antar att vi är överens om värdet av omvänd momsföring, om kassakrav och ett fortsatt arbete mot skattefusk på EU-nivå. Jag föreställer mig också att vi i stor utsträckning är överens om att förenkla regelverket i enlighet med vad Skatteverket har sagt när det gäller väntjänster. Vi är säkert också överens om att gå vidare med branschspecifik reglering för att undvika skatteundandraganden.
Sedan var det frågan om Skatteverkets resurser. Vi måste ändå konstatera att det faktum att vi nu avskaffar Sveriges kanske mest komplicerade, krångliga och skatteplaneringsmotiverande skatt, nämligen förmögenhetsskatten, frigör resurser för Skatteverket. Skatteverket får, precis som för alla myndigheter de senaste 20 åren, sitt anslag satt utifrån pris- och löneomräkningsnormer som inte har förändrats. Alla verk, myndigheter och departement i Sverige vill ha mer resurser för sin verksamhet. Det har jag stor respekt för. Det gäller Skatteverket, men det gäller också den minsta vårdcentralen och skolan i någon kommun. Vi kan inte hantera offentliga budgetar så att vi säger ja till alla önskemål som finns. Vi ska naturligtvis prioritera Skatteverkets verksamhet utifrån den gängse budgetprocess som kommer att ske i sedvanlig ordning till hösten.



Herr talman! Det skulle kanske vara lite mer klädsamt att inte använda så stora ord om regeringens åtgärder för att komma till rätta med skattefusk. Omvänd momsföring, starkare kassakrav och personalliggare var beslut som fattades under förra mandatperioden. Den omvända byggmomsen kunde inte sjösättas förrän EU-kommissionen hade gett klartecken till förslaget. Vi kan väl placera rätt sak vid rätt tillfälle.
Men detta är inte det viktigaste i den här interpellationsdebatten. Det viktigaste är att genomföra de konkreta förslag som jag skrev om i interpellationen. Jag inledde debatten med att berätta att jag skrev interpellationen därför att det är så lätt att vi hamnar i stora, svepande diskussioner om varför eller om vi satsar för mycket på det ena eller för lite på det andra. Nu vill jag med denna interpellation ha en konkret diskussion om de frågorna.
Jag har i och för sig redan fått svar av Anders Borg. Jag kan nästan bara beklaga att det inte finns en större ambition. Jag har full respekt för att man vill ha ett bra beslutsunderlag, men jag vidhåller ändå att man försitter en bra chans - inte minst därför att man har en så stor acceptans hos alla dem som kommer att omfattas av de nya reglerna i branschen.



Herr talman! Riksdagens talarstolar står inte mer än 2 ½ meter från varandra. Ändå känns det som att vi inte riktigt når fram till varandra. Här är vi i huvudsak eniga om de åtgärder regeringen har genomfört, i flera fall med ett förarbete från den tidigare majoriteten. Vi är eniga om personalliggarnas effekter, och vi är eniga om värdet av att arbeta vidare med detta. Då är Marie Engströms slutsats att vi står långt från varandra.
Jag måste säga att jag inte riktigt kan se att det förhåller sig på det sättet, utan det finns en stark gemenskap i fråga om att vi ska underlätta Skatteverkets arbete med ett bra och enkelt regelverk och tydliga kontroller.
När det gäller tidsaspekten kan jag inte heller underlåta att påpeka att om det finns så många fantastiska åtgärder, som Marie Engström nu ser att vi kan genomföra med en enorm hastighet, varför kunde inte allt detta genomföras under de åtta år vi hade vänstermajoritet?
Omvänd momsföring, kassakrav och personalliggare är saker som har genomförts av en borgerlig regering under ett år, medan vi hade en vänsterregering under tolv år, med Vänsterpartiets medverkan i åtta år, som inte gjorde detta.
Om man ska mäta kraften i arbetet - vi ska absolut inte ta till några överord - vill jag påpeka att vi har gjort en del. Jag vill också framhålla för Marie Engström att det jag framhöll i mitt förra anförande är just detta att vi inte ska överdriva oenigheten när vi i praktiken är överens om inriktningen och målsättningarna.
