Åtgärder för att etanol inte ska vara dyrare än bensin

Interpellationsdebatt 24 november 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 24 Anders Borg (M)

Herr talman! Peter Pedersen har frågat miljöminister Andreas Carlgren om han är beredd att snarast vidta åtgärder för att stärka den relativa konkurrenskraften för hållbara bränslen jämfört med fossila bränslen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Under senare tid har prisutvecklingen på drivmedelsmarknaden medfört att det i dagsläget är dyrare att tanka etanol jämfört med bensin. Detta beror till största delen på att råoljepriset sedan i juli i år har fallit från historiskt höga nivåer på över 140 dollar per fat till under 60 dollar per fat i dagsläget. Som ett resultat av detta har bensinpriset sjunkit med ca 3 kronor per liter sedan i somras. Under samma period har priset på etanol, E 85, ökat med lite drygt 1 krona per liter. Biodrivmedel främjas redan i dag, dels genom att de av naturliga skäl befrias från koldioxidskatt, dels genom att de undantas från energiskatt. För etanol innebär detta ett stöd på 5 kronor per liter. Moms utgår på såväl biodrivmedel som fossila drivmedel. Enligt EU:s momsregler är det inte möjligt att ha lägre momssats på etanol än på andra bränslen. Det är bland annat av denna anledning inte aktuellt att ytterligare främja biodrivmedlen genom en sänkning av momsen. Ett sätt att förbättra villkoren för etanol är att ta bort EU-tullen på etanol. Den svenska ståndpunkten är att denna tull bör slopas. Sverige driver därför denna fråga inom EU. På detta sätt verkar regeringen för att ytterligare förbättra konkurrenskraften för etanol.

Anf. 25 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansminister Borg för svaret, men jag måste säga att jag tycker att det är ovanligt tunt. Jag får inte speciellt mycket svar på frågorna, utan i princip återupprepas Vänsterpartiets beskrivning i interpellationen, nämligen att vi nu har situationen att de som köpt en miljöbil därför att de vill göra någonting för miljön står inför valet om de ska fortsätta att tanka etanol till ett högre pris eller om de ska titta i plånboken och köpa bensin. Bakgrunden till interpellationen, herr talman, är att vi står inför ett klimathot som i stort sett nu alla forskare och även politiker, oavsett partifärg, erkänner. Här står transporterna för en betydande del av problemet. De flesta andra inom bostadsmarknaden och inom industrin har lyckats minska sina utsläpp medan transportsektorn snarare ökar utsläppen, trots att vi får en inblandning av mer etanol och andra typer av förnybara drivmedel. Då är frågan: Är det en rimlig ordning att hänvisa till att när råoljepriset går ned sjunker bensinpriset? Samtidigt ökar man marginellt inblandningen av bensin i etanol, det som kallas för vinteretanol, och får då en kraftig prisökning med ungefär 1 krona. Gröna bilister har räknat ut att denna ökning från 15 till 20 procent under vintern borde motsvara en prisökning med ungefär 30 öre. Då kan man fråga sig det som finansministern pratade om i en tidigare interpellation: Var finns ansvarstagandet hos drivmedelsbolagen om man på det här sättet gynnar bensinen relativt sett på etanolens bekostnad? Till det här hör ett faktum som vi alla känner till, nämligen att etanol har ett energivärde som är ungefär 30 procent lägre än bensin. Allt det här leder till att man faktiskt tjänar på att tanka fossilt jämfört med att tanka förnybart drivmedel. Vi har varit kritiska från början till regeringens inriktning, att de som köper en ny miljöbil får 10 000 kronor i premie. Vi har sagt att det fungerar så länge som det förnybara drivmedlet är billigare. Men faktum är att om den som har en etanolbil - flexifuel, biofuel eller vad det heter - och tankar den med bensin är det ju inte längre en miljöbil. Är det en klok satsning att man har valt linjen att ge en premie men inte gör någon som helst uppföljning av vilken typ av drivmedel som används för att framföra samma bil? Jag ser här att regeringen konstaterar att man inte kan göra någonting åt momsen, för där har vi EU:s olika regelsystem. Min fråga är: Kan man tänka sig att försöka göra någonting åt det här, vara pådrivande inom EU och påvisa att det faktiskt är rimligt att använda styrmedel, även skattemedlet, för att gynna förnybara bränslen på de fossila bränslenas bekostnad? Tullen på etanol är en annan absurditet inom EU. Det är ingen tull när man köper in fossila bränslen, däremot om man köper etanol utifrån. Där är det glädjande att regeringen har kommit fram till samma ståndpunkt som Vänsterpartiet och andra inom miljörörelsen. Här säger regeringen att man är beredd att driva frågan inom EU. Det är mycket glädjande. Kan man då tänka sig att ta ytterligare initiativ för att öka handlingsutrymmet och faktiskt gynna förnybara drivmedel på de fossila bränslenas bekostnad?

Anf. 26 Anders Borg (M)

Herr talman! Låt oss börja med att konstatera att det paradoxalt nog är glädjande att bensinpriset och oljepriset nu har fallit. Det vore naturligtvis problematiskt ur ett långsiktigt perspektiv i klimatfrågan om detta skulle vara den utveckling vi skulle se framför oss. Givet att vi nu har en efterfrågesituation i världsekonomin som är djupt problematisk, där vi kommer att se arbetslösheten stiga i de flesta länder, att sysselsättningen utvecklas svagare och att tillväxten dämpas, är det alldeles särskilt bra att vi ser en lättnad. Det betyder att hushållens privatekonomi inte i samma utsträckning urholkas. För svensk del påverkas detta naturligtvis vidare sedan av att fordonsindustri, åkerinäring och andra viktiga näringar har en möjlighet att klara sig. I grunden är det alltså bra i det här läget. Sedan har vi naturligtvis frågeställningen: Ska det vara dyrare att släppa ut och förorena på lång sikt? Svaret är otvivelaktigt: Ja, vi behöver göra det långsiktigt dyrare att förorena och släppa ut koldioxid. Vi vet också att koldioxidbeskattningen och handelssystemen inom EU är de mest effektiva vägarna för att komma till rätta med klimatproblematiken. De är väsentligt mycket mer effektiva än många andra åtgärder som förekommer i debatten. På lång sikt tror jag att vi måste föreställa oss att det kommer att förbli dyrt att använda bensin och olja och att vi ska ha en hög beskattning på koldioxid som också på lång sikt är stigande. Men i dagsläget får vi nog säga att givet alla problem i världsekonomin är sjunkande bensinpriser något som vi bör välkomna, för vad hela den här diskussionen i grunden handlar om är att bensinpriserna har sjunkit. Då är frågan: Vad ska vi göra med etanolen? Ja, låt oss titta på det som är sakförhållandet. Produktionskostnaderna för etanol ligger i Brasilien på ungefär 2 kronor litern. Det betyder att i praktiken är etanolproduktionskostnaden densamma som produktionskostnaden för bensin och diesel, som också ligger i genomsnitt på ungefär 2 kronor litern, det vill säga att etanolen i samhällsekonomisk mening på sikt är en konkurrenskraftig energikälla, särskilt om det är just effektivt producerad etanol. Kostnaderna för Europa och USA ligger på kanske 3-4 och kanske till och med 5-6 kronor när det gäller majs. I en del fall har det också negativa effekter på livsmedelspriserna som naturligtvis är dyra att bära för människor i utvecklingsländer. Jag tycker att det är självklart att vi ska arbeta vidare med det vi vet fungerar. Vi ska försöka få bort tullar, försöka få ned tullar och försöka underlätta, som regeringen ju också har gjort, en ökad tillgång till lågkostnadsetanol för svenska konsumenter. Och vi ska vid sidan av detta naturligtvis arbeta vidare med att vi ska ha en koldioxidbeskattning som driver utvecklingen framåt. Vi ska ha ett handelssystem som driver utvecklingen framåt. Sedan kan man naturligtvis komplettera det med en och annan miljöbilspremie eller andra åtgärder, men i grunden är det de breda instrumenten som är effektivast när det gäller att hantera miljöproblemen. Ur det perspektivet tycker jag att regeringens hållning, att det är viktigt att vi påverkar EU och att vi får en bredd i den diskussionen, är viktig. Det är viktigt för miljöfrågan, det är viktigt för samhällsekonomin i Europa och det är viktigt ur ett utvecklingsperspektiv, för detta råkar också vara en straffbeskattning av fattiga människor. Jag tycker att vi har goda förutsättningar att vara drivande i den här frågan och att vi har en klok och logisk hållning som bidrar till att förbättra frihandelsförutsättningarna, utvecklingsmöjligheterna och miljön.

Anf. 27 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Det är positivt att finansminister Borg tar upp de här frågeställningarna och konstaterar att det finns olika typer av etanol som kan framställas på olika platser och av olika råvaror och att utfallet av den amerikanska majsetanolen ur miljösynpunkt inte är lika fördelaktigt, eller för den delen om man tillverkar etanol av spannmål i Europa. Där har vi en gemensam hållning. Samtidigt måste man ta ansvar för de ställningstaganden och de propåer man kommer med. I regeringens budgetproposition för 2009 säger man att målet är "att användningen av biodrivmedel ska kunna öka snabbt och till lägre kostnader". Då är min fråga: Vad menade regeringen med den skrivningen? Vad tänker ni vidta för åtgärder med tanke på det uppkomna läget att den som har köpt en miljöbil och fått en miljöbilspremie nu ska ha något slags moralisk fundering varje gång han eller hon ska tanka: Ska jag följa samvetet och mitt miljöengagemang och tanka etanol eller ska jag titta på den faktiska kostnaden och då tanka bensin? Finansministern började sitt andra inlägg med att i nuläget är det bra att bensin- och oljepriserna sjunker. Man kan konstatera att klimatet inte bryr sig så mycket om ifall vi har finanskris, om kapitalismen är i kris eller om det sker tråkiga saker på jordklotet mellan oss människor och hur vi organiserar oss. Om det nu är som alla säger, att koldioxidutsläppen ökar och att klimathotet påverkar miljön på ett negativt sätt och därmed vår framtid som mänsklighet, kan man inte säga att det är speciellt lyckat, även om vi befinner oss i en lågkonjunktur. Men nu diskuterar vi ju inte bensinpriset utan den relativa prissättningen av bensin och etanol. Jag uppfattar ändå, även om det var något inlindat, att finansministern tycker att det långsiktigt är rimligt att vi har lägre pris på förnybara drivmedel än på fossila. Då är frågan återigen: Vad avser regeringen att vidta för ytterligare åtgärder? Det gäller då antingen de beslut som riksdagen och regeringen här i landet Sverige själva kan fatta eller eventuella frågor som man kommer att driva i EU utöver tullfrågan, där vi är helt överens. Finns det andra åtgärder som skulle kunna stimulera, möjliggöra och faktiskt öka konkurrenskraften för förnybara bränslen på de fossila bränslenas bekostnad? Det handlar nämligen hela tiden om den relationen. I dessa kristider skulle man kunna tänka sig tuffare åtgärder för att säkerställa att den svenska fordonsindustrin får en snabb omställning och kan satsa ännu mer på bilar som framförs på ett miljövänligt sätt. Detta gäller till exempel den biogassatsning som fanns på Volvo Personvagnar. Faktum är att man lade ned biogas på personvagnssidan eftersom det inte fanns några ställen där man kunde tanka biogas. Det fanns i princip inga tankställen runt om i landet. Då var det svårt att få en efterfrågan på den typen av bilar. I stället för att säga att vi går tillbaka till att tanka bensin och diesel lite billigare och är nöjda med det vore det väl just nu rätt läge att säkerställa att den svenska fordonsindustrin fick möjlighet till en snabb omställning så att den blev ännu mer konkurrenskraftig i framtiden genom snålare motorer och andra bränslen.

Anf. 28 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag välkomnar Peter Pedersens interpellation. Det är bra att vi får en diskussion i nyanserade ordalag om etanolen. Låt mig ändå konstatera att grunden för denna diskussion är att vi har haft ett snabbt oljeprisfall som har gjort att det relativa priset mellan olja och etanol har förskjutits. Det är utgångspunkten. Man skulle naturligtvis via någon teoretisk mekanism kunna förhindra det, men nu har det inträffat. Jag måste konstatera ur mitt perspektiv att det är glädjande. Det betyder att färre människor kommer att förlora sina arbeten. Arbetslösheten kommer inte att öka fullt så mycket som annars hade varit fallet. I grunden måste vi välkomna att det sker en oljeprisnedgång. Samtidigt måste vi ha de långsiktiga perspektiven, Peter Pedersens perspektiv, klara för oss. Då är frågan hur vi ska minska koldioxidutsläppen. Det finns ett grundläggande strategival. Ska vi beskatta dem som förorenar eller subventionera dem som förorenar lite mindre? Jag tror starkt på idén att man straffbeskattar dem som förorenar snarare än att man subventionerar dem som förorenar lite mindre. När man subventionerar dem som förorenar lite mindre ger man de facto offentliga subventioner till vad som i grund och botten är föroreningar. Därför är den effektivaste och rimligaste vägen framåt att upprätthålla en hög koldioxidbeskattning. I dagsläget vore det förödande att höja koldioxidbeskattningen. Att ta tillbaka hela oljeprisnedgången genom koldioxidskattehöjningar vore mycket skadligt för svensk ekonomi i detta läge. Det vill jag inte medverka till. Jag tror att det skulle få särskilt förödande konsekvenser om man gjorde det i det läge vi nu har för svensk fordonsindustri. Samtidigt är det bra att vi har en samsyn i frihandelsfrågorna. Den logiska åtgärden är att underlätta för Brasilien och andra länder som producerar billig etanol för 2 kronor litern att komma in på de europeiska marknaderna på lika villkor. Att vi straffbeskattar en produktion som dels är miljömässigt bra, dels har positiva effekter på utvecklingsländerna är besvärligt. Därför bör tullarna på etanol tas bort. Det är naturligtvis den svenska regeringens hållning. Som grundläggande utgångspunkt måste man ändå hålla en viss ordning i detta. Vi ska via handelssystem se till att den som förorenar har kostnader för det. Vi ska via koldioxidbeskattning lägga den tyngsta bördan för utsläppen på den som förorenar. Givetvis kan vi vid olika tillfällen jobba med olika typer av stöd för att underlätta, men låt oss komma ihåg att användning av offentliga medel för att gynna dem som släpper ut mindre är en väsentligt mindre effektiv väg än att beskatta dem som släpper ut mycket. Koldioxidbeskattning och handelssystem måste vara kärnan i hanteringen av klimatfrågan.

Anf. 29 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Vi tror också mer på ekonomiska styrmedel utifrån de utgångspunkter som finansministern just drog. Där är vi överens. När man köper en bil, tankar bilen eller betalar fordonsskatt är det bra att hela tiden påminnas om sitt val. Har jag valt att köpa en bensinslukande tung bil får jag betala för det så länge jag använder mig av den. Förhoppningsvis väljer jag då något mindre energikrävande nästa gång jag köper bil. Samtidigt är frågan: Vad menade regeringen i budgetpropositionen med att användningen av bildrivmedel ska kunna öka snabbt och till lägre kostnader? Hade man någon typ av tanke när man skrev det? Det var inte alldeles lätt att veta att vi skulle få en stor kris i världen, att allt skulle falla ihop och att oljepriset skulle sjunka kraftigt. Det var väl ingen som kunde förutse det. Jag förstår det. Har regeringen i det uppkomna läget någon typ av åtgärd som man kan vidta för att det åtminstone inte ska vara dyrare att tanka E 85, eller om det heter E 80 med ökad bensininblandning? Kan Anders Borg tänka sig att ta bensinbolagen i örat ungefär som han vid några tillfällen tagit bankerna i örat för att de inte sänker räntan när de fått marginaler för det? Hur kan man förklara att ökningen av bensininblandningen i etanol från 15 procent till 20 procent höjer priset på etanol med 1 krona när bensinpriset går ned? Den rimliga prisökningen borde i själva verket vara 30 öre. Anser finansministern att det är rimligt av bensinbolagen? Överkompenserar man inte för kostnader man har? Är det inte en märklig ordning att man använder det sjunkande bensinpriset till att hävda att man måste höja priset för dem som tankar E 85 eller E 80?

Anf. 30 Anders Borg (M)

Herr talman! Det vore ett nöje för mig att ta bensinbolagen i örat. Problemet är att vi i detta sammanhang borde ta dem i örat för att de ska pressa ned bensinpriserna. Vi vet av historisk erfarenhet att det kanske tar tre fyra gånger så lång tid för bensinbolagen att sänka bensinpriserna när oljepriset faller som det tar för dem att höja det när oljepriset stiger. Det upprör naturligtvis allmänheten och är i grund och botten stötande. Det skulle i detta fall snarast förvärra problemet. Det skulle underlätta bensinprisnedgången ytterligare. I ett bredare perspektiv tror jag att den svenska hållningen, där vi har en relativt bred samsyn, är klok. Kärnan i koldioxidpolitiken, i uppvärmningspolitiken bör vara utsläppshandelssystemet. Det ger de rätta marknadsmekanismerna. Vi ska därutöver jobba med en hög koldioxidbeskattning som via marknadspriser driver fram investeringar, besparingsåtgärder och annat som minskar utsläppen. Vi ska också satsa på forskning och investeringar som underlättar en mindre utsläppsrik ekonomi. Samtidigt kan vi då och då jobba med metoder för att också stödja beteenden som i grunden handlar om att släppa ut mindre. Det kan dock aldrig bli kärnan eller styrkan i den samlade koldioxidpolitiken. Nu har vi en situation där bensinpriserna har förskjutits så att vi har en annorlunda relation med etanolen. Vi ska göra vad vi kan för att driva på i EU för att rätta till denna situation. Det är dock, som jag framhåller i interpellationssvaret, begränsningar där när det gäller regelverk för moms och annat. Det är den situation vi har. Den svenska koldioxidpolitiken är ett föredöme och ska förbli ett föredöme. Det är en fördel att vi har en relativt bred samsyn när det gäller grunderna i denna.

den 11 november

Interpellation

2008/09:106 Åtgärder för att etanol inte ska vara dyrare än bensin

av Peter Pedersen (v)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Nyligen höjde bensinbolagen etanolpriset med 90 öre per liter. Detta sker samtidigt som bensinen är billigare än den varit på flera månader. Det här gör att den relativa skillnaden mellan bränsleslagen har vänt från att etanol tidigare varit billigare än bensin (inklusive ca 30 procent ökad förbrukning) till det omvända. Detta är en oroande utveckling som leder till att fler kommer att tanka fossilt i stället för ett miljövänligare bränsle.

I medierna har flera debattörer, exempelvis Taxi Stockholm och Gröna Bilister, lyft fram denna problematik. Tyvärr har miljöministern valt att inte bemöta eller kommentera det uppkomna läget. Men i andra sammanhang är regeringen snabb att presentera förslag som gör det billigare att köpa miljövänligare bilar. Regeringens miljöbilspremie är tänkt att stimulera fler att köra miljövänligare, men problemet med denna omfattande miljonsatsning är just att förslaget subventionerar bilen och inte bränslet. Det uppkomna läget med prisrelativiteten mellan bensin och etanol visar tydligt bristerna med regeringens subventionssystem.

Regeringen borde i stället ta fram förslag till åtgärder som kan sänka priset på ekologiskt hållbara bränslen. Vänsterpartiet har bland annat föreslagit att EU-tullen på etanol försvinner och att regeringen driver på för att ändra momsreglerna inom EU så att det blir möjligt att sänka momsen på hållbara bränslen. Det finns säkert fler åtgärder som är nödvändiga, men det viktigaste är att det händer något snart.

Mot bakgrund av vad som anförts vill jag fråga Andreas Carlgren:

Är miljöministern beredd att snarast vidta åtgärder för att stärka den relativa konkurrenskraften för hållbara bränslen jämfört med fossila bränslen?