Artskyddsförordningen och klimatomställningen

Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Thomsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra att artskyddsförordningen och miljöprövningen ska förhålla sig till populationsperspektivet och inte till individperspektivet. Han har vidare frågat mig hur jag avser att agera så att den biologiska mångfaldsaspekten på individnivå inte bromsar nödvändiga klimatinvesteringar. Slutligen har han frågat mig vad jag avser att göra för att förhindra ett utvecklingsstopp för vindkraften på Gotland, som har utsetts till pilotlän för energi- och klimatomställningen.

Lars Thomsson berör två mycket aktuella och för regeringen viktiga ämnen: skyddet av arter och målet att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

En ambitiös utbyggnad av vindkraft och andra förnybara energislag som sker på ett långsiktigt hållbart sätt är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen arbetar därför aktivt för att utbyggnaden av förnybar energi ska kunna fortsätta att öka även under kommande år, detta för att kunna nå målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är ett viktigt allmänt intresse. Skyddet av arter är av avgörande betydelse för arbetet för att bevara den biologiska mångfalden.

De svenska bestämmelserna om artskydd finns till stor del i artskyddsförordningen. Förordningen innehåller bland annat fridlysningsbestämmelser som innebär förbud mot att på olika sätt skada eller störa vilda djur och växtarter.

Kungsörn och havsörn är fridlysta enligt artskyddsförordningen och omfattas även av det artskydd som finns i EU:s fågeldirektiv. Det svenska artskyddet för dessa örnarter måste därför vara förenligt med EU:s artskydd.

Enligt rättspraxis ska artskyddet ingå som en del i den lokaliseringsprövning som är en viktig del vid prövningen av tillstånd till olika verksamheter.

Lars Thomsson hänvisar till ett avgörande om vindkraft på Gotland. Jag kan inte uttala mig om enskilda avgöranden, men jag kan konstatera att det finns domar i svensk rättspraxis om hur den fridlysningsbestämmelse som gäller för bland annat fåglar ska tillämpas för verksamheter som uppenbart inte syftar till att döda eller störa en art. Denna rättspraxis är alltså relevant vid prövningar av vindkraftverks påverkan på örnar.

Det framgår av dessa domar att det krävs en risk för påverkan på artens bevarandestatus för att förbuden i fridlysningsbestämmelsen ska utlösas. Enligt denna praxis tillämpas fridlysningsbestämmelsen alltså inte som ett individskydd i sådana situationer.

I sammanhanget bör nämnas att en svensk domstol genom en så kallad begäran om förhandsavgörande har ställt frågor till EU-domstolen. Den svenska domstolen har bland annat frågat om denna svenska praxis är förenlig med EU-rätten. EU-domstolens kommande avgörande kan få betydelse för det svenska artskyddet.

Regeringen beslutade i maj i år att tillsätta en utredning med uppdrag att se över artskyddsförordningen. Utredningen grundar sig på januariavtalet och leds av den särskilda utredaren Lars Tysklind. I utredarens uppdrag ingår bland annat att se över fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen.

I regeringens direktiv till utredaren behandlas både den rättspraxis som jag just har redogjort för och den svenska domstolens begäran om förhandsavgörande.

Fru talman! Ett viktigt syfte med översynen av artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser är att säkerställa att de bidrar till ett effektivt artskydd och att de är utformade utifrån skyddsbehovet. De måste även vara förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen följer utredningsarbetet med stort intresse och ser fram emot att ta del av utredarens redovisning, som ska lämnas senast den 14 maj 2021.

Fru talman! God morgon, statsrådet!

Jag är i grund och botten en miljö- och klimatdriven politiker - jag har hållit på i 30 år och haft detta som mitt främsta skäl och min främsta drivkraft. Men jag är också en praktisk politiker. Jag är bonde och väldigt mycket naturmänniska. Jag kan säga att jag ser örn varenda dag på Gotland, och jag är väldigt glad över det.

Varför lyfter jag den här frågan? Jo, jag har bland annat jobbat i sju år som nationell vindkraftsamordnare åt tre olika ministrar. Jag ser hur tolkningen av artskyddsförordningen totalt har havererat; det har blivit värre och värre sedan 2009-2010. Jag kommer att bemöta det statsrådet säger.

Man kan ta Gotland som exempel på att detta faktiskt inte fungerar i praktiken. Gotland började med sin vindkraftsutbyggnad i början av 1980-talet; vi var först i landet. Då fanns det fem häckande kungsörnspar. Det fanns inget häckande havsörnspar över huvud taget. I dag, efter 35-40 års utbyggnad, har vi haft upp till 180 vindkraftverk. Nu är det 140, för vi har gjort ett litet generationsskifte. Samtidigt som vi har byggt upp radikalt mycket vindkraft har örnstammen växt till 120 häckande par. Det har alltså gått från 5 till 120 häckande par. Alla på Gotland ser att vi har mer örn än någonsin. Vi har ungefär hälften kungsörn och hälften havsörn; det är svårt att beräkna storleken exakt.

Trots att alla vet att vi inte har någon konflikt i praktiken råder det nu idiotstopp för ny vindkraft i de rättsdomar som har kommit. Det går inte att komma igenom en tillståndsprövning för vindkraft. Detta blir ju helt absurt när vi ser att det finns så mycket örn att det till och med blir ett problem på Gotland. Det är ett problem för småviltet - ejdern minskar till exempel radikalt på grund av örn. Ändå kan vi inte bygga mer vindkraft på grund av att detta sägs hota örnstammen.

Fågelforskarna på Gotland är helt överens om att vi har gynnsam bevarandestatus lokalt på Gotland. Det som har hänt under dessa tio år - Naturvårdsverket tog fram sina riktlinjer och sin handbok för det här 2009-2010 - är att artskyddsförordningen i praktiken har blivit en individskyddsförordning. Det är det som rättstolkningen har blivit. Det har helt tappat sitt populationsfokus, vilket är ett jätteproblem för vindkraftens utbyggnad.

Det är inte bara vindkraften som är drabbad, även om den kanske var först i linjen, utan detta påverkar också skogsbruk och andra branscher. Denna utredning är därför extremt välkommen.

Som jag ser det finns det inget motsatsförhållande mellan klimatfrågan och biologisk mångfald. Vi vet att det största hotet mot biologisk mångfald är om vi inte lyckas i klimatfrågan. IPCC är tydliga med att om vi inte kan hejda klimatförändringarna, vilket verkligen inte ser lovande ut, tappar vi 40 procent av alla arter. Det måste vara fokus på klimatfrågan och på att få tillbaka en sund balans i rättstolkningen kring artskyddet, så att vi verkligen får ett populationsperspektiv. Något annat funkar inte. Rättstillämpningen har varit en uppförsbacke i 20 års tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas verkligen att statsrådet kan komma med ett förtydligande kring detta.

Fru talman! Tack, Lars Thomsson, för viktiga frågor!

Jag vill börja med att säga att jag är väldigt glad att vi delar engagemanget för biologisk mångfald, klimatet och vikten av en hållbar utveckling. Det är någonting som alla, med tanke på de nyheter vi ser dagligdags, behöver sätta betydligt mer i fokus.

Sedan ska jag som minister naturligtvis inte uttala mig om eller lägga mig i domstolars domar. Här måste jag upprepa att den rättspraxis som domstolarna har använt när de bedömt planerade nya verksamheter inte handlat om att skydda sårbara arter på individnivå, utan de har tittat på huruvida de hotar en skyddad arts bevarandestatus. Frågan har nu gått till EU-domstolen om denna rättspraxis är förenlig med Sveriges EU-rättsliga åtaganden. Vi väntar nu på utlåtandet från EU-domstolen över detta. Det kommer att dröja ytterligare några månader. Vi ser fram emot det med intresse.

Sverige är förstås bundet av EU-rätten men också av artskyddsförordningen, som Artskyddsutredningen nu tittar på. Vi ser också fram emot Artskyddsutredningens kommande slutsatser, som inte presenteras förrän i vår.

Jag vill understryka att utbyggnaden av förnybar energi på Gotland, särskilt vindkraft, inte bara handlar om huruvida den är förenlig med vissa fåglar och skyddade arter, utan det finns också andra väl kända utmaningar kring utbyggnaden. Det handlar dels om fastlandsanslutningen, dels om att Gotland redan i dagsläget har nått maxkapacitet för hur mycket förnybar el man kan exportera till fastlandet och att det finns begränsningar i kabeln.

Allt detta har Svenska kraftnät i uppdrag att följa och att se till att möjligheten att bygga ut förnybar elproduktion underlättas. Dessutom har vi ett pilotprojekt på Gotland, som ledamoten förstås väl känner till, där man ska ha 100 procent förnybar el och ett eget elsystem. Detta är Länsstyrelsen och Region Gotland i allra högsta grad involverade i. Det finns också en färdplan som Energimyndigheten har tagit fram.

Sedan har vi ytterligare hinder för utbyggnaden. Det handlar om Försvarets intressen och det veto som finns om huruvida man får bygga ut, och det finns också en väderradarstation på Gotland som är viktig i sammanhanget.

Utbyggnaden handlar alltså inte bara om havsörnens och kungsörnens bevarandestatus, utan det handlar om många andra faktorer.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svar och förtydligande!

Nej, det handlar verkligen inte bara om artskydd och tolkning kring örnar på Gotland i vår utbyggnadsförfrågan, men det är det helt dominerande faktumet. Att man sedan inte har elkabeln klar är ett annat pinsamt faktum å regeringens vägnar.

Jag zoomar ut bilden till att gälla Sverige. Jag tog Gotland som ett exempel, men det här är ju ett Sverigefenomen. Det är därför som det är så avgörande tungt. Det finns tre saker som tungt bromsar vindkraftsutbyggnaden i dag: Försvarets jättestora utbredning, ett lokalt veto och artskyddet. Samtliga tre ligger på regeringens bord att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu byggt otroligt mycket vindkraft. Vi har 20 terawattimmar i produktion och är på väg mot 45 terawattimmar om tre år. Men efter det är tillstånden i praktiken slut. Därmed behöver vi ansöka om nytt tillstånd, och då måste man åtgärda artskyddsförordningen. Den har ju den största bromseffekten efter veto och militära hänsyn.

Det här gäller inte bara örnar. Det finns ju domar kring berguv, vråk, glada, fiskgjuse, dalripa, alfågel, nattskärra, måsfåglar, orre och tjäder när det gäller artskyddet. Det är några domar som har stoppat miljardinvesteringar i vindkraft därför att det har handlat om tjäderns spelplatser, samtidigt som vi har jakträtt på 20 000 tjädrar. Det är ju helt absurt att det kan bli så.

Andra vindparker har stoppats på grund av örn, inte för att det finns örn och örnbon i området och inte ens för att det finns överflygande örn. Det handlar bara om risken för ett kommande bo och en kommande habitatform. Rättsprövningen blir ju absurd när den inte får någon praktisk tillämpning.

Grundproblemet är att ingen dom tar hänsyn till bevarandestatus och därmed inte tillämpar fridlysningsbestämmelser. Det är precis det som det handlar om. Jag påstår att ministern i sitt svar inte talar om det som är rättsläget.

Den prövning av Vänersborgsfallet som görs i EU-domstolen är ett bevis på att det inte finns någon rättspraxis på populationsnivå. Frågan har därför skickats vidare till EU om hur vi ska se på det här. Jag ser fram emot en bedömning.

Vi vet allihop att vi kommer att behöva väldigt många klimatinsatser. Jag saknar verkligen mod från regeringen och Miljöpartiet att prioritera klimat före lokal påverkan på biologisk mångfald, för det fungerar inte med konstlade konflikter.

Ledande fågelforskare i Sverige säger i dag rätt unisont att ingen fågelart i Sverige är hotad av vindkraft, inte en enda på populationsnivå. Därför är det inte styrande. Ändock bromsar det enormt mycket av vår utveckling av vindkraften.

Vi vet också av de utredningar som finns att det dör ungefär 17,5 miljarder fåglar per år. 50 000 av dem dör av vindkraften. Det är alltså helt marginellt. Ändå är det vindkraften som blir bromsad i sammanhanget.

Frågan kvarstår: Vågar ministern prioritera om och sätta klimatet först? Det är ju precis det vi behöver just nu.

Fru talman! Jag skulle vilja försöka svara på frågan om vad vi ska sätta först utan att jag som minister lägger mig i hur våra domstolar tolkar den gällande lagstiftningen. Här ska inte Miljöpartiet peka med hela handen. Det kallas för ministerstyre om man talar om för domstolarna hur de ska göra sina avvägningar.

Enligt den information jag har är det rättspraxis i de fall där man prövar enskilda tillstånd, till exempel för ny vindkraft, att inte göra en tolkning utifrån individperspektiv utan se på en hel skyddad arts bevarandestatus. Jag har ingen anledning att ifrågasätta att det är så det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har lämnat en begäran om ett så kallat förhandsavgörande i frågan i EU-domstolen om denna praxis är förenlig med EU-rätten. Detta behöver vi följa noga. Vi har också tillsatt Artskyddsutredningen i syfte att säkerställa att fridlysningsbestämmelserna bidrar till ett effektivt, välfungerande och rättssäkert artskydd och att de är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden.

Jag instämmer till stor del i att klimatfrågan är vår tids absoluta ödesfråga. I detta sammanhang får man vara medveten om att så kallade naturbaserade lösningar också är en viktig väg ut ur klimatkrisen, det vill säga att vi återskapar våtmarker, skyddar skog och ser till att kustnära ekosystem har förmåga att binda koldioxid - helt enkelt för att vi har skövlat så mycket av naturens naturliga kapacitet att behålla koldioxid.

Det är inte digitalt på något sätt att vi å ena sidan har förnybar energi och å andra sidan har biologisk mångfald, utan vi vet att naturliga ekosystem är det kanske absolut bästa sättet för oss att ha en livförsäkring där naturen klarar av att vara motståndskraftig mot all mänsklig påverkan.

Jag är också glad över att jag nästan dagligen ser havsörn, även i Stockholms skärgård. Samtidigt är både havs- och kungsörn beskrivna som nära sårbara i Artdatabanken och den nationella rödlistan. Vi måste alltså vara försiktiga med dessa arter. De har återhämtat sig, men vi att de är sårbara och att de åter kan hamna i en sämre klassificering.

Med det sagt styr jag dock inte över domstolarnas utfall, utan domstolarna måste arbeta utifrån de grunder som de gör.

I övrigt är det viktigt att vi får ett hållbart elsystem. Det som sker på Gotland är intressant, och det handlar om att få det att fungera så att alla de stora industrierna där, till exempel Cementa, kan få den kraft de behöver.

Fru talman! En politiker och ett statsråd ska givetvis inte lägga sig i enskilda domutslag. Däremot måste vi ha koll på vart praxis tar vägen. Sedan tio år är praxis på väg ned i diket, och då måste vi agera. Det är detta det handlar om, och det är inte ministerstyre. Vi måste vara beredda att ändra lagar som inte fungerar, och det är precis det vi ser. Frågar vi branschens företrädare kommer de att ge exakt den bild jag har gett: att detta inte håller. Det sker en tolkning på individnivå, och det skapar problem.

Det är en konstig konflikt. Jag håller i grunden med statsrådet som säger att vi ska ha både klimatsatsningar och biologisk mångfald. Det går jättebra med samexistens. Men inte med denna lagtolkning. Det är precis därför jag lyfter denna fråga. Här går pyttesmå aspekter av biologisk mångfald före jättestora klimatsatsningar och bromsar dem. Det är absurt.

Jag lyssnar mycket på Johan Rockström, och jag hör vad han säger som ledande forskare. Vi behöver halvera utsläppen på tio år och sedan halvera vart tionde år därefter. Då kan vi inte hålla på med såna här naturbevarande detaljer som bromsar de stora klimatsatsningarna. Men det är precis det vi gör just nu.

Jag hoppas att Miljöpartiet kan steppa upp och bli ett miljöparti och inte ett naturbevarandeparti. Med vårt korta tidsfönster på tio år för att rädda klimatet måste vi våga prioritera detta, och då måste vi prioritera ned annat. Den här vägen håller inte, och det som har levererats under tiden med miljöpartistiska miljöministrar räcker inte för att klara klimatutmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var Miljöpartiet som drev igenom energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar el till 2040. Det har varit en vision som vi har haft länge. Jag beklagar att det var partier i Sveriges riksdag som snabbt hoppade av överenskommelsen, men tack vare denna överenskommelse har vi sett en explosionsartad utbyggnad av vindkraft i Sverige de senaste fyra fem åren. Miljöpartiet har på inget sätt varit en bromskloss i detta, tvärtom.

Europas största vindkraftspark kommer nu att etableras i norra Sverige tack vare det mål vi har satt upp. Jag hoppas bara att andra partier inte ska bromsa detta för att de har en märklig förkärlek för kärnkraft, som är mycket dyrare och där skattebetalarna i slutändan får stå för notan.

Utbyggnaden sker i mycket högre takt än man någonsin hade kunnat ana för sex år sedan.

Men givetvis behöver vi också vara försiktiga vad gäller skyddet av vår natur. FN:s panel för biologisk mångfald pekar på att vi kommer att förlora 1 miljon arter kommande årtionden om vi inte skyddar ekosystem och ser till att det finns förutsättningar för dem att klara sig.

Ledamoten sa själv att det kommunala vetot och försvaret är de största hindren för utbyggnaden av vindkraft. Det är därför lite orättvist att peka ut artskyddet som den enskilt största faktorn, för så är det inte. Vi jobbar aktivt för att klara målet om 100 procent förnybart till 2040, och jag ser alla förutsättningar för att vi ska lyckas, bland annat genom utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Det som sker på Gotland är intressant, och jag hoppas att bli en bra lösning även utan kabel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.