Arbetskraftsinvandring

Interpellationsdebatt 28 april 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 34 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Johanna Jönsson har frågat mig huruvida jag och regeringen fortfarande avser att främja arbetskraftsinvandring eller om det kan bli aktuellt att införa någon form av myndighetsprövning av bristyrken.

Något arbete med att återinföra arbetsmarknadsprövningar pågår inte i Regeringskansliet. Den diskussion som Johanna Jönsson refererar till har förts inför den socialdemokratiska partikongressen.

På ett antal sätt står det dock klart att dagens regelverk, som tillkom under den borgerliga regeringen, har visat sig ha stora brister och måste förändras. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder både vad gäller effektivare kontroller och kortare handläggningstider.

Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att tillsätta utredningen Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Strax före jul tog jag emot utredningens betänkande.

Regeringen går nu vidare med utredningens förslag om möjligheten att underlåta återkallelse av arbetstillstånd när arbetsgivaren på eget initiativ har vidtagit rättelse.

Regeringen går även vidare för att utreda en möjlighet att rätta mindre, icke uppsåtliga misstag efter det att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tillståndsperioderna.

Utredningen presenterade även bland annat förslag om straffansvar för arbetsgivare som uppsåtligen inte har uppfyllt villkoren som legat till grund för ett arbetstillstånd. De frågorna bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen har i årets regleringsbrev även gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden inom arbetstillstånd kan förkortas betydligt.

Migrationsverket har därutöver fått i uppdrag att ta fram en strategi för en mer ändamålsenlig tillgänglighet och service till sökande och intressenter, till exempel företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget syftar dessa åtgärder till att stärka kompetensförsörjningen för svenska företag och för Sverige som kunskapsnation. Sverige behöver ett system för arbetskraftsinvandring som möter de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands. Sverige ska även vara ett attraktivt land för innovativa och kunskapsintensiva företag. Ett välfungerande regelverk är ett av många instrument som kan bidra till en positiv utveckling i detta avseende.


Anf. 35 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Anledningen till att jag ställde interpellationen var vissa uttalanden av näringsminister Mikael Damberg. Dels var det en DN Debatt-artikel, där han uttryckte att man vill ha behovsprövning och att det ska bli svårare för personer som inte anses höra till bristyrken eller som är okvalificerade att komma till Sverige, dels var det vissa uttalanden efter debattartikeln som jag ansåg var väldigt uppseendeväckande. Han sa bland annat att det handlar om fri invandring av snabbmatspersonal från Mellanöstern och städpersonal från Mongoliet och att det är något som Socialdemokraterna inte vill se.

När Mikael Damberg uttalar sig är det lite svårt att veta om det handlar om Socialdemokraternas linje, om det är Mikael Damberg som privatperson som känner dessa saker eller om det är näringsminister Mikael Damberg som uttalar sig för regeringens räkning. Det blir svårt för alla att veta.

Detta blir också svårt att veta för de företag som funderar på att rekrytera och som är helt beroende av den typen av kompetens för att kunna överleva, utvecklas och bidra till Sveriges tillväxt. Detta har jag fått höra på många företagsbesök som jag har varit på och i samtal, mejl och så vidare; man är djupt oroad.

Jag var hos Almega i förra veckan. Där diskuterades bland annat hur man ska kunna värna det system som vi har på plats, där människor välkomnas till Sverige om de jobbar, försörjer sig själva och bidrar till Sveriges tillväxt och där man ser att det är företagen som bäst kan avgöra vilken typ av kompetens de behöver, oavsett utbildningsnivå eller om Arbetsförmedlingen har bestämt att det är ett bristyrke eller inte.

Jag måste säga att jag är lättad över det svar jag har fått från ministern i denna fråga, att man kommer att fortsätta att värna arbetskraftsinvandringen så som den ser ut och att man inte just nu i regeringen bereder ett förslag om behovsprövning. Det är viktigt. Men det finns mycket mer som behöver göras, och jag önskar att regeringen vore mer proaktiv. Det är en sak att sitta och prata om och bereda saker, men vi har ju en akut situation där människor utvisas varje vecka, på grund av små misstag och brister som man inte har möjlighet rätta till när de framkommer.

Vi har också situationer där man har gjort allt man har kunnat när man först anställde. Man har ringt Migrationsverket och frågat vilka försäkringar som behövs och hur man kan se till att det blir rätt. Man har fått okej i en första runda, och sedan får personal ändå ett utvisningsbeslut efter fyra år. Det är helt orimligt och oerhört brådskande.

Detta gäller inte bara högkvalificerad personal, som det ibland låter som. Man pratar mycket om Spotify, till exempel. Ja, de har en väldigt svår situation, men det har även Kevin, som driver restaurangkedjan Rosegarden. Han har det oerhört svårt med sina kockar. Vissa är högkvalificerade och har lång erfarenhet och utbildning, men han har också rekryterat personer som helt enkelt bara är villiga att arbeta som kock. Dem har han tagit hit från andra länder eftersom han inte har lyckats få tag i människor här i Sverige som vill arbeta, trots att han ställer väldigt låga krav på formell kompetens. Enligt honom och många andra är det enormt svårt att få personer som är villiga att arbeta i den här typen av yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom jag ändå är relativt nöjd med ministerns svar på min första fråga skulle jag vilja höra när får vi se förslag som gör systemet ännu bättre.


Anf. 36 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är roligt att höra att Johanna Jönsson är relativt nöjd med svaret. Jag är inte säker på att hon kommer att bli nöjd med det jag säger framöver.

Det är lika bra att vara ärlig och tydlig i en sådan här diskussion. Alla koalitionsregeringar - det vet du också, Johanna Jönsson - bygger på att man kan kompromissa utifrån olika utgångspunkter och komma överens med andra partier. Det har Centern också stor erfarenhet av. Jag kan till exempel tänka mig att ni inte var så förtjusta i pensionärsskatten - att pensionärerna skulle betala högre skatt än löntagarna - men ni fick svälja det därför att Moderaterna drev detta väldigt hårt och ville ha sina jobbskatteavdrag. Då fick ni svälja att pensionärerna skulle betala högre skatt än löntagarna.

Detta är en del av diskussionen inom varje regering som är en koalitionsregering. Det är på samma sätt här. Det som Johanna Jönsson pekar på är riktlinjerna inför den partikongress som vi precis har haft. De är fastlagda som socialdemokratiska riktlinjer, och det är detta vi kommer att gå till val på.

Utgångspunkten i den socialdemokratiska hållningen är att vi har en stark utveckling på arbetsmarknaden just nu. Arbetslösheten faller, långtidsarbetslösheten faller, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år och vi har 100 000 lediga jobb. Vi löser vår uppgift när det gäller jobben. Vi har en väldigt stark utveckling. Vi ser dock att det finns många fler som skulle behöva ha jobb. Vi har fortfarande över 300 000 arbetslösa, varav många inte har någon högre utbildning.

Den fråga som vi ställer, som Mikael Damberg ställde i artikeln och som också ställdes på den socialdemokratiska partikongressen är: Varför ska vi ha ett system där arbetsgivare har en självklar rätt att rekrytera städare från Bangladesh, när vi har tusentals människor som befinner sig i Sverige i dag - inte minst många nyanlända - och som skulle kunna ta dessa jobb i stället?

Varför ska det finnas en självklar rätt att rekrytera restaurangbiträden från andra sidan jorden när det finns tusentals människor i Sverige som kan ta dessa jobb? Det är precis denna linje som vi har lagt fast på den socialdemokratiska partikongressen. Detta är den socialdemokratiska uppfattningen, och det är vad vi kommer att gå till val på.

Som jag sa i interpellationssvaret finns dock inget pågående arbete i Regeringskansliet med att återinföra arbetsmarknadsprövning. Under tiden, medan vi väntar på att väljarna ska fälla sitt avgörande om vilken linje de tycker är klokast i detta läge, gäller det att försöka se till att det system vi har i dag för arbetskraftsinvandring fungerar bättre. Då inriktar vi oss på att rätta till en del av problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som du pekade på, Johanna Jönsson, innehöll ert system åtminstone två jättestora bekymmer. Det ena är att om arbetsgivaren gör fel är det löntagaren som får ta hela smällen och riskerar att utvisas. Detta skulle jag vilja kalla för ren klasspolitik - löntagaren tar hela smällen medan arbetsgivaren inte löper någon större risk alls.

Det andra problemet är att även om arbetsgivaren upptäcker att man har gjort fel hamnar man i en rent Kafkaartad situation där man inte kan rätta till felet i efterhand. Vi kommer inom kort - det rör sig om bara några veckor - att lägga fram förslag om att rätta till denna del, det vill säga möjligheten till självrättelse. Där kommer vi att gå till riksdagen så fort som möjligt.

När det gäller sanktioner mot arbetsgivare som har gjort fel återkommer vi med förslag.


Anf. 37 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Och så blev jag förvirrad igen. Precis som när Mikael Damberg var ute och viftade i dessa frågor som såväl näringsminister som privatperson och socialdemokrat och gjorde det väldigt otydligt vad som egentligen är regeringens linje väljer migrationsministern nu att ägna en stor del av sin tid åt att prata om vad Socialdemokraterna vill i stället för att redogöra för vad regeringen vill. Det var ju därför migrationsministern kallades hit - interpellationen är riktad till regeringen.

Regeringen består av både Miljöpartiet och Socialdemokraterna, och där är det er kompromiss som gäller. Att då välja att argumentera för en annan linje än regeringens är ju intressant och ett val, men det var inte riktigt det jag frågade efter och som jag vill veta. Det jag vill veta är vad regeringen kommer att göra i dessa frågor. Det finns oerhört mycket att göra.

För att svara om Socialdemokraternas linje, även om jag inte tycker att det är lika relevant som vad regeringen tycker, vill ändå de allra flesta företag hitta personal i Sverige. Det är billigare och enklare, och man behöver inte vänta på långa handläggningstider.

Jag har suttit med städföretag på Gotland som har beskrivit i detalj hur de har tagit emot personer från Arbetsförmedlingen om och om igen men att det inte har fungerat. I stället har man gått vidare med att försöka rekrytera på asylboenden och där hittat några personer som kan fungera, men man funderar ändå på om man behöver ta till arbetskraftsinvandring för att klara det.

Det handlar inte om att man behöver personer med kompetens, om man nu inte tycker att det är en kompetens att gå upp tidigt på morgonen, dyka upp på arbetet och faktiskt göra det som krävs. Detsamma gäller som sagt Kevin på Rosegarden. Han har försökt och försökt.

Då är frågan: Vad är hindren där? Då behöver regeringen i så fall rätta till det, så att man på ett bättre och vettigare sätt kan rekrytera den kompetens och de personer som redan finns i Sverige. Men det är en fråga som ligger lite grann vid sidan av det som vi diskuterar här nu.

När det gäller att det är arbetstagaren som får ta hela smällen håller jag med om att systemet var felriggat där. Vi från Centerpartiet har därför bland annat föreslagit att detta ska ändras. Vi vill att man ska kunna byta yrke och arbetsgivare redan från början om missförhållanden finns, i stället för att man ska bli utvisad. Vi vill också att den arbetsgivare som utnyttjar arbetstagare eller som begår ett misstag som leder till problem på detta område ska drabbas av en sanktionsavgift, ett straff helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta ska inte drabba arbetstagaren som i dag. Det är nämligen det som vi ser, alltså att dessa små saker leder till att människor utvisas. Det är så många som nu omfattas. Jag blir kontaktad nästan dagligen av personer som beskriver antingen att de redan har fått beslut eller att de vet att det finns vissa saker i deras ärenden som kommer att leda till ett avslagsbeslut förr eller senare. Detta är saker som måste rättas till.

Socialdemokraterna, och även Miljöpartiet, stod bakom utskottsinitiativet och det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen redan i december, där det sas att detta måste rättas till. Personer ska inte utvisas på grund av små misstag, särskilt inte när man faktiskt har försökt göra allting rätt. Vi vet att det kan handla om så lite som 35 kronor för lite i lön en enskild månad. Det kan handla om pensionsinbetalningar som startade en månad för sent. Det kan också handla om fel från Migrationsverket eller Skatteverket.


Anf. 38 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Detta, det vill säga att rätta till problemen i nuvarande lagstiftning, var ingenting som startade med ett tillkännagivande. Det startade med att jag tillsatte en utredning om arbetskraftsinvandring. Det var ett av de första besluten som jag fattade som nytillträdd. Jag bad utredningen att titta på just dessa frågor, det vill säga hur det kan komma sig att det är arbetstagaren som får ta hela smällen trots att det är arbetsgivaren som har gjort fel. Jag vidhåller det som jag sa i mitt tidigare inlägg. Jag betraktar det som en ren klasspolitik.

Det är ingen tillfällighet att en borgerlig regering driver igenom en sådan ordning, det vill säga att löntagaren får ta hela smällen. Det är för att ni alltid i alla lägen egentligen bara ser arbetsgivarintresset. Ni ser aldrig löntagarnas intressen. Det är en vit fläck som ni har i nästan alla resonemang.

Vi har nu en lagstiftning där det är löntagarna som får ta hela smällen. Det ska vi rätta till.

Den andra frågan handlade om möjligheten att rätta till fel - denna Kafkaliknande situation som ett antal företag upplever. Då har vi sagt att vi ska göra två saker. Det ena är att vi nu under våren ska lägga fram ett lagförslag. Det innebär att när arbetsgivaren själv har upptäckt ett fel av mindre karaktär som icke är uppsåtligt som han eller hon har gjort finns det en möjlighet att så att säga läka det i efterhand. Det är precis det som Spotify har efterfrågat. De hamnade i precis denna situation. De hade inte gjort allt rätt från början men upptäckt det i efterhand och försökt att lösa det. Men det gick inte på grund av dessa byråkratiska regler. Den frågan ska vi nu lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra som vi måste göra är att gå vidare ett steg till och säga att även mindre och icke uppsåtliga fel som Migrationsverket sedan upptäcker ska vara möjliga att så att säga läka. Det är nästa översyn som vi ska göra.

Här får vi vara lite försiktiga. Vi vill inte bjuda in till ögontjäneri, det vill säga att man missköter sig och hoppas att inte någon ska upptäcka det och att det sedan ska vara möjligt att läka det i efterhand. Vi får vara lite försiktiga när vi drar denna gräns. Men vi är beredda att ta ett steg till där också.

När det gäller den första delen av frågan frågade Johanna Jönsson mig också om socialdemokratisk politik och vad vår linje var. Det var det som jag försökte svara på, utöver att jag svarade på vad som pågår i Regeringskansliet.

Det är bara att erkänna att vi två har olika uppfattningar. Jag tycker att det är rimligt att ställa frågan varför det ska vara en självklarhet att man ska kunna rekrytera städare från Bangladesh när vi har tiotusentals människor som ska komma in på svensk arbetsmarknad och som kommer att behöva efterfråga just den typen av jobb. Det är människor som inte kan ta jobb där det ställs krav på att man har höga kvalifikationer. Om vi ska kunna klara detta på lite längre sikt måste den frågan ställas. Det är precis det som vi gör i de socialdemokratiska riktlinjerna, och det är det som vi som parti kommer att gå till val på. Där skiljer vi oss helt enkelt åt, och vi har olika uppfattningar.


Anf. 39 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Den utredning som ministern hänvisar till handlar i mycket stor utsträckning om missbruk av systemet och i väldigt liten utsträckning om hur man ska få systemet att bli bättre. De som sitter i utredningen har påpekat att detta har tillkommit sent i diskussionerna, då man såg att det dök upp olika fall i bland annat medierna. Även organisationer som jobbar med dessa frågor har sett detta, och de insåg att det var någonting som var fel.

Det sorgliga i detta är att det utskottsinitiativ som togs av Alliansen, och som faktiskt stöddes av samtliga partier i riksdagen, och som ledde till ett tillkännagivande till regeringen inte har följts, alltså att denna utredning skulle få tilläggsdirektiv för att ta fram bra och understödda förslag på detta område. I utredningen satt ändå personer som redan var insatta och som redan hade tittat på systemet.

Nu verkar det som att regeringen själv sitter och mekar lite grann med detta. Bland annat ska man gå vidare och titta lite grann på det som handlar om att Migrationsverket har kommit på att det är någonting som är fel.

Detta visste vi för ett år sedan. Det har funnits ganska mycket tid att titta på det. Det bästa sättet att göra det hade varit att låta utredningen faktiskt titta på det. Då hade ni haft dessa förslag på bordet nu och kunnat lägga fram dem, så att de förhoppningsvis hade trätt i kraft före sommaren så att inte fler drabbas av detta.

Vi i Centerpartiet har också föreslagit en stopplag som skulle innebära att människor inte utvisas, så inte till exempel Kevin eller Spotify blir av med den personal som de är i så stort behov av att behålla medan dessa frågor rättas till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att det inte är tillräckligt med det första förslaget, om man själv hittar dessa fel. Där hoppas jag verkligen att även förslagen om att Migrationsverket kommer att upptäcka saker som kan rättas till kommer att utökas med en möjlighet att även få en person att stanna ifall denna person har bytt arbetsgivare eller missat något som är svårt att rätta till, som att han eller hon har arbetat för mycket under sommaren.

Det finns många frågor att diskutera, och vi är öppna för att fortsätta att diskutera dem.


Anf. 40 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! När det gäller den senare delen, hur vi ska reformera arbetskraftsinvandringssystemet i denna del, är vi förmodligen överens. Vi hamnar nästan i en diskussion om huruvida vi skulle ha gett tilläggsdirektiv till den utredning som i praktiken var färdig. Jag tog emot den den 15 december, och jag tror att tillkännagivandet kom bara ett par veckor tidigare. Att träta om huruvida vi skulle ge tilläggsdirektiv till en sittande utredning som egentligen var färdig eller om vi skulle göra en ny översyn tycker jag kanske inte är världens största konflikt. Frågan handlar i grunden om i vilken riktning vi ska gå. Där tror jag, som sagt, att vi är överens.

Vid denna översyn tittar man också på sådana fall där människor har bytt arbetsgivare, vilket också är ett problem.

När det gäller den andra vågskålen ska vi hela tiden komma ihåg att vi inte får skapa ett system som bjuder in till ögontjäneri, som jag sa, det vill säga att man missbrukar systemet i hopp om att ingen ska komma på den som gör det. Det måste ändå finnas sådana säkerhetsgarantier som gör att detta handlar om icke uppsåtliga fel som är av mindre karaktär.

Min grundinställning är ändå att om man tar hit en person från andra sidan jorden, då måste man som arbetsgivare tänka till lite grann och se till att man har ordning och reda. Man måste se till att man till exempel har kollektivavtal och att man betalar rätt försäkring och ger rätt lön. Man tar på sig ett stort ansvar som arbetsgivare när man hämtar hit en människa från andra sidan jorden. Det måste man faktiskt kunna leva upp till. Där måste det också kunna ställas krav på arbetsgivarna att de faktiskt vet vad de gör.

Återigen: Om det handlar om icke uppsåtliga fel av mindre karaktär, då kan man i vissa lägen låta udda vara jämnt. Det är detta utrymme som vi i så fall ska skapa. I den grundfrågan tror jag att vi är överens.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:368 Arbetskraftsinvandring

av Johanna Jönsson (C)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt regeringens faktablad om svensk migrations- och integrationspolitik från februari 2017 är ett av regeringens mål att "främja en behovsstyrd arbetskrafts­invandring". Migrationsministern har förra året sagt att "vi inte ska göra det svårare att komma hit till Sverige som arbetskraftsinvandrare".

Varken Centerpartiet eller regeringen vill återinföra en myndighetsprövning av behovet av arbetskraftsinvandring genom till exempel en prövning av vad som utgör ett bristyrke. Sverige hade en sådan prövning tidigare, vilket gjorde rekrytering av utländsk kompetens svårare.

Men näringsminister Mikael Damberg föreslog nyligen på DN Debatt att det ska bli svårare för väldigt många personer att komma hit till Sverige som arbets­krafts­invandrare och antyder tydligt att någon form av myndighets­prövning av bristyrken införs. Det är en helt annan linje än vad regeringen och migrations­ministern har framfört.

Som statsråd borde Morgan Johansson och Mikael Damberg tala med regeringens röst. Men här säger de emot varandra.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är därför:

 

Avser justitie- och migrationsministern och regeringen fortfarande att främja arbetskraftsinvandringen, eller kan det bli aktuellt att införa någon form av myndighets­prövning av bristyrken?