Arbetsförmedlingens företagskontakter

Fru talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag som arbetsmarknadsminister avser att vidta för att ledningen för Arbetsförmedlingen faktiskt gör det den är satt att göra. Som jag sade så sent som i november 2013 i kammaren är det grundläggande styrdokumentet från regeringen till Arbetsförmedlingen förordningen med instruktion för myndigheten. Där står i andra paragrafen att Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt bland annat genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Att arbeta med arbetsgivarkontakter ligger således i Arbetsförmedlingens grunduppdrag. I regleringsbrevet betonar regeringen vad myndigheten särskilt ska göra under det kommande året och vad som särskilt ska återrapporteras till regeringen. Av de arbetsgivare som anmält en ledig plats var, enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2013, 91 procent nöjda med hanteringen. 81 procent angav att de fått tillräckligt med lämpliga sökande för att kunna anställa, vilket är i nivå med tidigare år. Arbetsförmedlingens ökade fokus på arbetsgivarkontakter avspeglas i att antalet arbetsgivarkontakter och antalet överenskommelser med arbetsgivare har ökat. Detta är ett arbete som måste fortsätta. Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter är av stor vikt för att kunna sammanföra arbetssökande med arbetsgivare som söker arbetskraft, och det är centralt att arbetet med arbetsgivarkontakter utvecklas. Regeringen har tillsatt en bred översyn av Arbetsförmedlingen som bland annat ska analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare. Arbetsförmedlingen har under de senaste tre åren fått uppdrag i sitt regleringsbrev som rör arbetet med arbetsgivarkontakter, då regeringen anser att detta är ett mycket viktigt och prioriterat område för Arbetsförmedlingen att arbeta med. I regleringsbrevet för budgetåret 2014 trycker regeringen extra på Arbetsförmedlingens arbete med uppsökande aktiviteter hos arbetsgivare för att bland annat hitta lediga jobb som annars inte utannonseras.

Fru talman! Det här är, tror jag, fjärde eller femte gången jag debatterar detta område med en arbetsmarknadsminister. Jag vet inte om det är andra eller tredje arbetsmarknadsministern som jag debatterar detta med; jag har tappat räkningen. Jag debatterar detta för att det är grundläggande. Detta är en stomme i det jobb som Arbetsförmedlingen borde göra. Det är grunden till matchningen, grunden till idén med verksamheten. Fru talman! Jag kommer ihåg när Arbetsförmedlingen på 90-talet fick något som hette Platsbanken. Man var först ute med att på nätet kunna registrera arbetssökande och erbjuda den tjänsten till arbetsgivare. Det förtroendekapital som Arbetsförmedlingen fick då på det området var ganska stort. Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt, men marknadsvärdet på den tjänsten var hög; skulle man ha sålt den kunde man kanske ha fått ett antal miljarder. Vad var det då som var så bra? Jo, det var att arbetsförmedlare kom i kontakt med företagare och förklarade hur man skulle komma in i Platsbanken. Detta fanns inte tidigare. Från Arbetsförmedlingen gick man ut och mötte företagare. Det är inte bara viktigt för att kunna ha en platsbank, för att kunna ta in de tjänsterna till Arbetsförmedlingen eller för att kunna ta in upplysningar till Arbetsförmedlingen om lediga jobb. Det är inte det enda som är viktigt med att arbetsförmedlaren ska ha kontakter med arbetsgivare. Det finns ett antal andra områden som också är viktiga. Arbetsförmedlingen gör årliga prognoser om arbetsmarknadsutsikterna. Det är inte så att man tar tummen och kollar från vilket håll det blåser, utan man gör det genom att komma i kontakt med företagare. Den näst största undersökningen på marknaden hade tidigare bara ungefär 10 procent av det antal företagskontakter som Arbetsförmedlingen har. Undersökningarna bygger på stor och bred kontakt med näringslivet. Det är viktigt, för därifrån hämtar man information om vilka yrken som det kommer att krävas utbildning till framöver. När jag började de här debatterna, fru talman, var det regleringsbrev på 27 sidor och tre rader om arbetsgivarkontakter. Nu vet jag inte om det är exakt 27 sidor fortfarande, men jag tror att det är sex eller åtta rader om arbetsgivarkontakter den här gången. Jag kommer inte att ge mig, fru talman, förrän det här blir ett område som är övergripande i det regleringsbrev som man skickar till Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarkontakter är A och O för Arbetsförmedlingens verksamhet.

Fru talman! Till föregående talare vill jag gärna säga att det i regleringsbrevet för 2014 betonas att Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter ska stärkas, dels för att de personer som bör hitta sig ett arbete ska göra det, dels för att underlätta för arbetsgivaren att hitta rätt arbetskraft, eftersom man är i behov av att rekrytera. Det här är en viktig uppgift för Arbetsförmedlingen. Man gör i dag bra insatser, men man får kanske också tänka nytt och förändra sina metoder. Vad gäller småföretagen behövs det måhända mer av uppsökande verksamhet, alltså att man tar kontakt, besöker företagen, jobbar lite okonventionellt och inte bara har möten i Arbetsförmedlingens lokaler. En småföretagare har många gånger fullt upp i sitt dagliga värv med att vara lite av en alltiallo, kanske såväl vd som kamrer och inköpare. Man har många arbetsuppgifter och hinner kanske inte alltid med att följa vad som händer på arbetsmarknaden och ha kontroll på allt stöd, all handledning och alla insatser som man kan få del av. Jag tror att det är viktigt att Arbetsförmedlingen bedriver mer uppsökande verksamhet just vad gäller småföretagarna. Det sker säkert också, men i en omfattning som är svår att bedöma. Det varierar kanske från arbetsförmedling till arbetsförmedling. Enligt utvärderingarna är de allra flesta nöjda med de kontakter de har, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Det är viktigt att det här följs upp och utvärderas i den översyn av Arbetsförmedlingen som ska ske. Det finns alltså en klar strategi för Arbetsförmedlingen att jobba med det här. Det betonas tydligt i regleringsbrevet. Det är viktigt att man följer detta, och det är viktiga insatser som måste göras, både för arbetstagaren som söker jobb och för arbetsgivaren som vill ha kompetent och bra arbetskraft.

Fru talman! Låt mig tacka Jasenko Omanovic för interpellationen. Vi har pratat om detta tidigare. Vi tyckte väldigt lika då, interpellanten och jag, och vi tycker egentligen precis likadant nu, tror jag. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att jobba med två kundgrupper: arbetssökande och arbetsgivare. Hur styr vi då detta? Först och främst handlar det om det grundläggande uppdraget. Som jag sade tidigare när vi möttes och diskuterade den här frågan är huvuduppdraget enligt instruktionen till Arbetsförmedlingen att jobba med både arbetsgivare och arbetssökande. Dessutom har vi förstärkt detta i regleringsbrevet för att verkligen betona vikten av det, eftersom vi ser att det finns ett arbete att göra här för att jobba ännu mer och ännu bättre. Frågan som interpellanten har ställt är: "Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att ledningen för Arbetsförmedlingen faktiskt gör det den är satt att göra?" Ja, det handlar om regleringsbrev, instruktioner, samtal och en ständig diskussion med Arbetsförmedlingen. I går började en ny generaldirektör, Mikael Sjöberg. När jag presenterade honom lyfte han fram tre saker som han tycker att det är viktigast att jobba med från början. En av de frågorna var just att Arbetsförmedlingen måste se att man har två kundgrupper. Den nya generaldirektören ser det, liksom många av arbetsförmedlarna. Men det gäller också att ge tid åt sådana prioriteringar, så att man ser både arbetsgivare och arbetssökande. Nu handlar det här om företagskontakter. Jag vill dock se att man jobbar med alla typer av arbetsgivare. Man behöver bli bättre på att uppsöka och besöka även offentliga arbetsgivare för att berätta om vilka möjligheter man har och vilken kompetens man kan hjälpa kommuner och andra offentliga arbetsgivare med. Återigen vill jag säga att detta är ett grunduppdrag som Arbetsförmedlingen har. Jag vill att man fortsätter att bli bättre. Det kommer jag att arbeta för.

Fru talman! Ministern säger att man ska prioritera och Arbetsförmedlingen ska ges tid. Det är just det jag vill, fru talman. Man ska inte styra i minsta detalj sökandes besök och den sökande kundgruppen. Man styr arbetsförmedlarna i minsta detalj så att de inte har tid att ha företagskontakter. I snitt har en arbetsförmedlare 300 arbetssökande. Dessutom styrs det med regleringsbrevet att de måste träffa varenda sökande. Det räcker att göra en handlingsplan för att förbruka de dagar de har så att de inte kan få kontakt med arbetsgivare. Vi har 400 000 arbetslösa. Det är i dag 35 000 ungdomar som är arbetslösa. Av dessa 400 000 säger Arbetsförmedlingen själv att 250 000 är i riskgrupper. Jag nämnde i en tidigare debatt i dag att Riksbanken har sagt att den inte kan göra någonting med penningpolitiken. Det krävs en arbetsmarknadspolitik. För att kunna ge dessa människor möjlighet att komma närmare arbetsmarknaden behöver varje arbetsförmedlare en kontakt med arbetsgivare. Därför behöver det inte bara övergripande stå i regleringsbrevet att det är en fråga som de ska jobba med. De behöver konkreta mål för vad de ska uppnå. Hur många arbetssökande ska de behöva få ut på arbetsmarknaden? Finns det någon målsättning för arbetsmarknadsministern? För oss socialdemokrater finns en målsättning. Vi har sagt att år 2020 ska vi ha Europas lägsta arbetslöshet. Därför behöver man öka möjligheten för arbetsförmedlare att ha företagskontakter. Det handlar om att se och höra vad arbetsgivare behöver för personal. Det räcker inte bara med kontakter. Det behövs mer. Det behövs en riktig arbetsmarknadspolitik och en utbildningspolitik. Men för att i grunden kunna matcha en arbetsgivare med en kompetent arbetskraft behövs kontakt med en förmedlare. Jag skulle önska att någon dag när någon kommer in på förmedlingen ska man kunna se: Här förmedlar vi jobben! Det handlar om att se och kunna känna det budskapet när man kommer in. Oavsett om det är en arbetsgivare som kommer in på Arbetsförmedlingen eller en arbetssökande ska man kunna se det. Det kan man tyvärr inte se i dag. Arbetsmarknadsministern säger till Arbetsförmedlingen: Jobba lite smartare! Vi behöver också en arbetsmarknadsminister som skriver lite smartare regleringsbrev som ger möjligheterna till arbetsförmedlare att jobba smartare.

Fru talman! Jag tänker bara upprepa vad jag sade tidigare. Jag tror att både interpellanten och jag delar bilden att Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att jobba med arbetsgivare. Det skulle inte behöva stå i ett regleringsbrev eftersom det är grunduppdraget. I regleringsbrev skriver man det som man ska fokusera extra på under ett år. Det borde man alltid göra. För en tid sedan besökte jag en arbetsförmedling som helt av sig själv bestämde sig för att fördubbla antalet arbetsgivarkontakter under en viss period. När de fokuserade på det fick de också många fler jobb som kom in och anmäldes till Arbetsförmedlingen. Detta är ett förhållningssätt. Man måste se att man har två kundgrupper att arbeta med. Har man det förhållningssättet och den attityden, och cheferna organiserar arbetet på det sättet, tror jag att detta fokus kommer att bli mycket tydligare. Det är huvuduppdraget, och man kan organisera sig så. Jag, interpellanten och andra kan tycka att det är fel och att man kan jobba smartare. Jag tror att alla myndigheter har ett jobb att göra i att fundera kring hur man kan jobba smartare. Hur ska man till exempel jobba med inskrivning på Arbetsförmedlingen? Hur ska man jobba med kontakter med arbetssökande? Det finns väldigt många olika med olika behov. Man ska inte göra samma sak med alla. Det finns lärande att göra mellan arbetsförmedlingar. Det har jag sagt många gånger. De över 300 arbetsförmedlingar som finns i Sverige arbetar på jobbar delvis på olika sätt. Här finns ett lärande att göra av de metoder som är lyckosamma för att fler ska ha ett jobb att gå till. Det är hela poängen med och målet med det arbete som Arbetsförmedlingen har. När man möter arbetssökande som i dag möter stora utmaningar och som själva inte har nätverken till olika arbetsgivare ska den kunna vara bryggan och bron över och kompensera för det nätverk som den arbetssökande inte har. Det är Arbetsförmedlingens uppgift.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern har sagt att man ska vara smartare. Jag har inte sagt att Arbetsförmedlingen inte kan jobba smartare. Alla kan jobba bättre, och allting går att utveckla. Jag kan titta på mina inlägg i debatten och försöka utveckla dem så att de blir bättre till nästa gång jag debatterar samma fråga med ministern. Jag kommer inte att ge mig. Därför ska jag också ha ett utvecklingssamtal med mig själv i datorn efteråt. Allting går att utveckla, fru talman. För att Arbetsförmedlingen ska kunna jobba smartare ska man inte sätta upp en massa hinder utan ge den en möjlighet att jobba smart. Som arbetsmarknadsminister måste man kunna hjälpa till om man har målsättningen att de företag som söker personal ska kunna hitta den på en svensk arbetsmarknad när vi ändå har 400 000 arbetslösa. När vi har så många människor som söker jobb kan man faktiskt anstränga sig som arbetsmarknadsminister och skapa förutsättningar för arbetsförmedlare att jobba smartare och inte bara säga: Det ligger på er.

Fru talman! Låt mig använda några sista sekunder till att tacka för de olika debatterna under kvällen. På återseende, skulle jag tro!