AP-fondernas placeringsregler

Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig om jag kan redovisa vilka avvikelser som enskilda AP-fonder har gjort från regelverket, om jag har för avsikt att vidta några åtgärder samt om de aktuella bonussystemen har haft något samband med eventuella avvikelser från regelverket. Bosse Ringholm hänvisar till tidningsuppgifter som av allt att döma syftar på Tredje AP-fondens innehav av onoterade tillgångar som vid utgången av 2008 översteg 5 procent av fondkapitalet, den gräns som gäller enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Andelen onoterade tillgångar vid utgången av 2008 var 6 procent, jämfört med 3,8 procent ett år tidigare. Om någon av de placeringsbegränsningar som anges i lagen överskrids är Tredje AP-fonden, enligt lagen, skyldig att avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Avvecklingen ska ske senast när det kan göras utan förlust för fonden. Ökningen i förhållande till år 2007 beror på olika faktorer som främst kan hänföras till marknadsoron under 2008. För det första har de onoterade innehavens andel av den totala tillgångsmassan ökat till följd av att värdet på de noterade innehaven har fallit i värde mer än de onoterade innehaven. Jämförelsen försvåras dock av att värderingen av onoterade innehav sker med ett kvartals eftersläpning. För det andra består portföljen onoterade innehav till 90 procent av innehav i utländsk valuta. Andelen har således också ökat till följd av kronans försvagning. Tredje AP-fonden har som nämnts i frågan särskilt informerat Finansdepartementet om situationen och förklarat att man inte kommer att genomföra några nya investeringar i onoterade innehav i avvaktan på att andelen återigen kommer ned under 5 procent. När det gäller frågan om hur den uppkomna situationen ska hanteras förutsätter jag först och främst att Tredje AP-fonden hanterar situationen i enlighet med de lagstadgade kraven på avveckling. Inom ramen för den möjlighet som finns i lagen att inte avveckla innehav till förlust, vill jag gärna understryka att AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Mot den bakgrunden skulle det exempelvis kunna vara till nackdel för pensionärerna om Tredje AP-fonden genomförde snabba tvångsförsäljningar av onoterade tillgångar för vilka marknad och omsättningsbarhet saknas. Det är självklart inte heller bra att fonden saknar utrymme att genomföra nya placeringar i onoterade tillgångar, även om attraktiva möjligheter skulle uppstå. Andelen onoterade tillgångar i Tredje AP-fonden har byggts upp under en följd av år. Det ligger i sakens natur att perspektivet måste vara längre i samband med den sortens placeringar, vilket gör att de inte bör ha någon inverkan på de kortsiktiga bonussystem som fonden har haft. Den långsiktiga investeringsstrategin beslutas därtill av styrelsen i Tredje AP-fonden. Det förefaller därför osannolikt att bonussystemet skulle ha påverkat fondens agerande i detta avseende. Bonussystemet i Tredje AP-fonden har under alla omständigheter inte haft någon del i det skeende som orsakat själva regelöverträdelsen, det vill säga börsfallet och kronförsvagningen. När det gäller den övergripande frågan om vilka negativa inverkningar bonussystem kan skapa, har regeringen pekat på dessa och initierat en översyn av riktlinjerna för ersättningsvillkor för bolag med statligt ägande. Principen att de övergripande riktlinjerna även ska vara vägledande för AP-fonderna ligger fast.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren på mina frågor. Mats Odell bekräftar att en av AP-fonderna, Tredje AP-fonden, har brutit mot regelverket. Jag fick alltså svar på den frågan. Jag har också frågat om regeringen och Mats Odell avser att vidta någon form av åtgärder. Svaret är att man följer frågan, men några åtgärder avser man inte att vidta. Kan man då vara säker på att inte någon annan AP-fond har brutit mot något regelverk? Kan man vara säker på att den granskning som varje år görs av AP-fonderna inte upptäcker något annat som är ett brott mot regelverket? Det återstår att se. Hittills har det inte varit någon större succé när Mats Odell har använt sig av de kontrollinstanser han har. Det har varit många luckor och brister allt från Carnegiegranskningen och allt annat som har ramlat mellan stolarna under årens lopp. Jag kanske ska vara lugnad av att Mats Odell inte tänker vidta någon åtgärd när det gäller det regelbrott som Tredje AP-fonden uppenbarligen har gjort sig skyldig till. Skulle han vidta någon åtgärd skulle det kanske bara bli värre. Det kanske är lika bra att Mats Odell och regeringen inte gör något. Då blir det i varje fall inte värre. Jag ställde också frågan om det finns någon koppling mellan de bonussystem som har brett ut sig - inte minst i pensionsfonderna där Tredje AP-fonden varit särskilt uppmärksammad - och regelbrotten. Mats Odell försäkrar att någon sådan koppling mellan regelbrott och bonusar kan han inte tänka sig att det över huvud taget finns. Trovärdigheten är dock inte så stor på den punkten eftersom Mats Odell i alla andra sammanhang har försvarat, förklarat och tyckt att det är rimligt med olika bonussystem. Men i morse gjorde han plötsligt en stor pudel, den största som synts på länge, och tyckte att man nu ska göra sig av med alla bonussystem. Från oppositionens sida får vi tacka för att han någon gång lyssnar. Vi ska med noggrannhet följa AP-fondernas verksamhet i fortsättningen, inte bara när det gäller deras möjligheter att följa den nya linjen vad gäller bonusar utan även deras möjligheter att avveckla de konsekvenser av de brutna regelverk som exempelvis Tredje AP-fonden har bistått till. Jag välkomnar det jag har sett i andra sammanhang, nämligen att det från regeringens sida kanske nu inleds ett arbete för att se över AP-fondernas verksamhet eftersom det uppenbarligen finns en del andra brister. Dem finns det skäl att återkomma till, men jag har valt att koncentrera denna interpellationsdebatt på det regelbrott som Mats Odell nu har bekräftat. Det har alltså begåtts och regeringen har varit informerad om det, men regeringen tänker inte vidta några åtgärder. Regeringen gör i stället det man är bäst på. Man avvaktar läget.

Fru talman! Jag tackar Bosse Ringholm för en konstruktiv attityd till detta. Vi har nämligen en gemensam fempartiöverenskommelse om det här systemet. Vi har tillsammans utarbetat regelverket. I det ingår att vi inte bör framtvinga tvångsförsäljningar som skulle skada exempelvis utvecklingen för pensionärerna. Jag vill ännu en gång konstatera att regelbrottet inte har varit aktivt från Tredje AP-fondens sida. Det noterade innehav man har haft, som hade en betryggande säkerhetsmarginal till det lagstadgade femprocentskravet, har brutits igenom på grund av börsraset på de noterade aktierna. Därmed har det onoterade innehavet, som inte har haft samma ras, blivit större. Det kanske möjligen pensionärerna kan välkomna. Jag hoppas att det är så att de verkligen har stått emot bättre värdemässigt än vad de noterade innehaven har gjort. Det andra som har bidragit till att man har gått igenom femprocentsvallen är kronförsvagningen. Den har varken Tredje AP-fonden eller regeringen kunnat reglera. Jag utgår från att Tredje AP-fonden kommer att se till att detta ställs till rätta inom ramen för det regelverk som vi gemensamt har lagt fast. När det gäller de övriga innehaven som Bosse Ringholm frågar efter kan jag berätta att Första, Andra och Fjärde AP-fonderna rapporterade följande andel den 31 december 2008. Första AP-fonden hade 1,3 procent av fondkapitalet i onoterade innehav, Andra AP-fonden hade 3,1 procent och Fjärde AP-fonden hade 1,2 procent. Där ligger det på betryggande avstånd från gränsen.

Fru talman! Det är naturligtvis så att de olika AP-fonderna kan ha olika strategier för sin placering av kapital. Det Mats Odell räknade upp visar att det också är lite olika marginaler på placeringarna. Tredje AP-fonden är väl den som har exponerat den största risken i sammanhanget och också får ta konsekvenserna av det. Det är sådant som bör vägas in i fortsättningen vid en översyn av regelverket, aktiviteten i de olika fonderna och konstruktionen av fonderna. Det som en gång inrättades som ett visst antal fonder med en viss konstruktion kan inte vara skrivet för evigheten. Det kan alltid finnas skäl att se över det och överväga om det finns andra och bättre former för hur kapitalet kan förvaltas i fortsättningen. Det som gör mig orolig är att det är just Tredje AP-fonden som det har varit den mest infekterade bonusdebatten kring. Det är också den som har tagit de största riskerna. Man kan inte undvika att tänka tanken att det trots allt finns ett visst samband mellan bonus och risk. Det tycker jag att Mats Odell bekräftar i sitt inlägg genom att säga att det är just Tredje AP-fonden som har tagit de största riskerna och därmed haft de minsta marginalerna för att parera det som har hänt på den finansiella marknaden. Ingen kan med säkerhet säga hur kronkurs och valutor utvecklas, men det är alltid en fråga om hur stor risk fonden vill ta med det kapital man placerar. Vi har under de senaste dagarna också fått en debatt av skatteteknisk natur som vi kan ha skäl att återkomma till i ett annat sammanhang. Det gäller om en del av AP-fondernas kapital placeras via så kallade riskkapitalbolag i sådana delar av vår värld där det inte alltid går att komma åt dem beskattningsmässigt. Det är dock ingen debatt för Mats Odell utan för finansministern. Han bör fundera på om det är fullt ut möjligt att beskatta de riskkapitalister som nyttjar sig av det kapital som AP-fonderna har. Det är en viktig fråga att komma tillbaka till när det gäller etiken i AP-fondernas placeringsarbete och placeringsregler och den skattemoral som sviktar lite här och där.

Fru talman! Riskkapital låter som om det skulle vara medföra en större risk, men erfarenheten är kanske till och med den motsatta. Det är de noterade innehaven som har en större volatilitet och som har varit en större risk så här långt. Ska vi vara lite rättvisa så har Tredje AP-fonden hittills varit den som har haft bäst avkastning. Man kan inte generellt säga att de som har mest onoterat är de som har de största riskerna. I alla fall finns det ännu så länge inget som talar för det. Det är bra att vi har diskussioner om den här typen av frågor. Vi har ett gemensamt arv att förvalta. Vi var bägge två med i diskussionerna när detta utformades. Det är bra och en styrka att vi håller samman när det gäller pensionsreformen, inklusive hur vi ska förvalta buffertfonderna. Där är det, precis som Bosse Ringholm säger, diskussioner i pensionsarbetsgruppen mellan våra partier om behovet av en översyn av dessa regler. Jag välkomnar att det arbetet fortsätter.