<h2>Interpellation 2020/21:540 Andelen svenskar med låg ekonomisk standard</h2>
av Lars Beckman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
 
Andelen svenskar med låg ekonomisk standard fortsätter att öka och nådde 2019 den högsta nivån hittills, skriver Dagens Nyheter (DN) i en nyhetsartikel. Över 15 procent av befolkningen befinner sig i riskzonen för fattigdom, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver DN.  Bland de grupper som har en låg ekonomisk standard är ensamstående kvinnor över 80 år störst med 41 procent, framgår det av samma artikel. Låg ekonomisk standard definieras av SCB som hushåll vars standard är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. Inkomstskillnaderna ökade under 2019 enligt den så kallade Gini-koefficienten. Den totala ekonomiska standarden ökade också bara med 0,7 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan 1990-talets lågkonjunktur.I ett skriftligt svar på en skriftlig fråga skriver finansministern:”Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka den ekonomiska standarden för hushållen i Sverige. Lars Beckman refererar i sin fråga till SCB:s nyligen publicerade inkomststatistik för inkomståret 2019. Lars Beckman fokuserar bl.a. på att andelen individer med en ekonomisk standard lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen ökade mellan 2018 och 2019. Det är viktigt att komma ihåg att politiska reformer har stor betydelse för utvecklingen av andelen med låg ekonomisk standard. Utan aktiva beslut som stärker de lägsta inkomsterna halkar ekonomiskt utsatta grupper efter. Det såg vi inte minst 2006–2010, då alliansregeringens politik ledde till en exempellös uppgång av den ekonomiska utsattheten i Sverige. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget bidrog till att allt fler utan förvärvsinkomster, inte minst pensionärer, hamnade under gränsen för låg ekonomisk standard. Andelen under gränsen ökade snabbt från 10 till 14 procent. Den ökning av andelen som vi ser nu mellan 2018 och 2019 är därför inte förvånande. M/KD-budgeten för 2019, som en majoritet i riksdagen ställde sig bakom, var nämligen helt befriad från åtgärder riktade till utsatta grupper. I stället infördes ännu ett jobbskatteavdrag. Regeringen välkomnar Lars Beckmans nyväckta engagemang i denna fråga. Den politik som presenteras i Moderaternas senaste budgetmotion – ett kraftigt utvidgat jobbskattevadrag och sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen – skulle dock bara bidra till att ytterligare öka den ekonomiska utsattheten.”Det svaret är alltså skrivet av den finansminister som har haft uppdraget sedan hösten 2014. För att öka den ekonomiska standarden för hushållen i Sverige är det viktigt att ekonomin växer så att alla får det bättre. Enligt finansministerns svar verkar det som att hon tror/har uppfattat att kvinnor över 80 år uppbär en arbetslöshetsersättning, men det tillåter inte regelverket över huvud taget. Mina frågor till finansminister Magdalena Andersson är: 1. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att öka den totala ekonomiska standarden för hushållen i Sverige med anledning av att den totala ekonomiska standarden ökade bara med 0,7 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan 1990-talets lågkonjunktur?2. Vad avser ministern att vidta för åtgärder så att fler kommer i jobb, vilket ökar pensionerna i Sverige när den ekonomiska tillväxten blir bättre?3. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att öka den disponibla inkomsten för de pensionärer – inte minst kvinnor som har arbetat deltid hela sitt liv – som har lägst disponibel inkomst?

Interpellation 2020/21:540 av Lars Beckman (M) Andelen svenskar med låg ekonomisk standard