Analysgrupper och framtidens välfärd

Herr talman! Tack till interpellanten för frågan! Tina Ghasemi har frågat mig hur arbetet går för de tre analysgrupper som har tillsatts och vilka politiska förslag som jag och analysgrupperna har kommit fram till. Tina Ghasemi undrar vidare hur det arbetet kommer att påverka framtidens framtidsutmaningar och välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens framtidsarbete handlar om att i god tid förstå de långsiktiga hoten och möjligheterna och formulera en genomtänkt politik som kan bidra till en hållbar utveckling. Vi lever i en tid när stora och systemkritiska frågor kräver svar. Det rör sig om klimatet, miljön, jobben och inkomstfördelningen, demografin, välfärden, energiförsörjningen, globalt samarbete och mycket mer. Dessa utmaningar måste hanteras genom samordnade insatser från många olika politikområden samtidigt.

De tre analysgrupper som jag har tillsatt är Arbetet i framtiden, Grön omställning och konkurrenskraft samt Global samverkan. Grupperna har fått breda uppdragsbeskrivningar, och inledningen av arbetet, som för övrigt sköts utan min inblandning, har under den första tiden gått ut på att ringa in områden av särskilt intresse för fortsatt analys samt planera arbetet.

Analysgruppen Arbetet i framtiden kommer bland annat att behandla frågor som rör arbetstillfällenas rörlighet, välfärdens finansiering, inkomstfördelning, dynamiska villkor för företagande och entreprenörskap samt arbetslivets kvalitet. Även frågor om konsekvenserna av ny teknik, global konkurrens och nya organisationsformer i näringslivet kommer att beröras.

Gruppen Grön omställning och konkurrenskraft undersöker nödvändiga förändringar för genomförandet av ett hållbart samhälle som samtidigt kan främja Sveriges konkurrenskraft. Inriktningen är att Sverige ska placera sig i framkant av den gröna tillväxten internationellt. Exempel på frågor som gruppen behandlar är behov av investeringar, ekonomiska incitament, systemlösningar, forskning och utbildning samt stads- och landsbygdsutveckling.

Utgångspunkten för analysgruppen Global samverkan är post-2015-processen och de nya mätbara, universellt tillämpliga hållbarhetsmålen - sustainable development goals, SDG, som de kallas. Gruppen utgår från dessa mål och kommer att analysera vad som krävs för ett effektivt och hållbart genomförande på några utvalda områden, såväl i Sverige som globalt. En fråga som gruppen behandlar är nära kopplad till SDG-målet om tillväxt och sysselsättning, nämligen visionen om en Global Deal. Gruppen kommer utöver det att diskutera möjligheter och utmaningar för det multilaterala samarbetet i framtiden samt globala cyberfrågor.

Analysgrupperna har en kontinuerlig dialog och ett informationsutbyte med Regeringskansliet i övrigt för att se till att gruppernas arbete är relevant och inte dubblerar det arbete som redan utförs i Regeringskansliet.

När det gäller Tina Ghasemis fråga om hur arbetet kommer att påverka framtidens utmaningar och välfärd vill jag säga att det ligger i analysgruppernas uppdrag att kontinuerligt leverera promemorior under året och redovisa slutsatser, strategiska överväganden samt förslag till politiska åtgärder. De sammantagna förslagen kommer att redovisas i februari mars 2016 för samtliga tre grupper. Därefter kommer de avlämnade förslagen att beredas och diskuteras inom ansvariga departement och inte minst mellan ansvariga departement.

Jag tror att många av de frågor som vi diskuterar skulle kunna få en god uppslutning i riksdagen när det är dags, och jag ser fram emot fortsatt dialog med riksdagen när analysgrupperna har kommit lite längre i sitt arbete, vilket betyder under hösten, med ett slutresultat i februari mars, som jag sa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill börja med att tacka framtidsminister Kristina Persson för svaret och för att hon är här i dag och debatterar denna fråga.

Många frågor kvarstår dock obesvarade, och den kanske främsta frågan är: Vad är framtidsministerns egna analyser av Sveriges utmaningar och lösningar på längre sikt?

Tidigare i år aviserade framtidsministern att hon skulle inrätta tre analysgrupper med uppgift att utveckla regeringens politik. Uppgiften som ministern har fått är att hitta lösningar på de framtidsutmaningar som vi står inför. Där ska lösningar för grön omställning, arbetet och arbetsmarknaden i framtiden men också hur vi kan samverka i en globaliserad värld ingå. I detta arbete har ministern också upprättat ett så kallat framtidskansli.

Mina frågor till statsrådet Kristina Persson var därför följande: Hur går arbetet för dessa analysgrupper, och vilka politiska förslag har statsrådet och analysgrupperna kommit fram till? Och hur kommer detta arbete att påverka framtidens välfärd och framtidsutmaningarna?

Jag måste tyvärr säga att svaret är något av en besvikelse. Jag hade hoppats att statsrådet skulle kunna komma hit till riksdagen i dag och ge några besked, eller i alla fall någon form av inriktning. Svaret är dessutom oroande. Det verkar som att framtidsministern helt har delegerat bort stora delar av ansvaret för detta arbete.

Ministern nämnde också tidigare att varje grupp arbetar självständigt och i frihet. Med all respekt för de personer som har en bred kompetens och erfarenhet och som är utvalda att sitta i dessa arbetsgrupper, men vad är framtidsministerns roll i detta arbete? Jag hoppas att svaret inte är att det endast är att samordna möten. Jag hoppas att framtidsministern, som är ansvarig för dessa frågor i regeringen, har egna tankar, funderingar och en hel del idéer om hur vi ska möta Sveriges framtidsutmaningar.

Vi lever allt längre, och vi blir allt friskare. Vi har dessutom en allt äldre befolkning, och färre ska försörja allt fler. Vilka utmaningar ser statsrådet när det gäller vår gemensamma välfärd? Och hur tycker du, Kristina Persson, att framtidens välfärd ska finansieras?

I en radiointervju med Nordegren & Epstein i P1, som du, Kristina Persson, gjorde tre dagar efter att du utsågs, svarade du att din första uppgift var att jobba för grön omställning. Då är min fråga: Hur går detta arbete med grön omställning, och vilka konkreta förslag har ni kommit fram till?

Jag är glad att framtidsministern är här i riksdagen i dag, och jag ser mycket fram emot att få höra hennes personliga syn och reflektioner på Sveriges utmaningar och problem och förslag till prioriterade åtgärder på medellång och längre sikt.

Herr talman! Jag tackar för Tina Ghasemis intresse för frågorna. Det gläder mig. Vi behöver vara många som engagerar oss för det långsiktiga perspektivet. Det brister många gånger. Det gäller inte bara i den nuvarande regeringens arbete, utan det gäller nog alla tidigare regeringar. Jag har varit engagerad inom detta område i många år - 40 år. Redan i början av 1970-talet jobbade jag i Statsrådsberedningen med framtidsfrågor. Det har alltid varit ett problem att få in och få utrymme för det långa perspektivet i regeringsarbetet och inte minst i riksdagens arbete. Vi behöver vara många som trycker på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner och möjligheter att få redovisa vad vi kommer fram till i vårt arbete. Det är inte mer än drygt åtta månader sedan vi tillträdde. Jag gjorde en snabb insats med att etablera den organisation som vi nu har med tre oberoende analysgrupper, som består av personer med stor kompetens från olika områden - näringslivet, akademin, organisationer och så vidare - för att samla den bästa kompetensen för att kunna besvara frågor på dessa mycket stora och breda områden som varje grupp har fått.

Grupperna kom igång med sitt arbete i våras. De är i full färd med att bedriva ett analysarbete. Jag vill inte föregripa deras arbete genom att säga vad jag anser att de ska komma fram till. Jag har naturligtvis många tankar på detta område om vad som är de stora problemen och vad man skulle kunna göra. Men grupperna har fått ett uppdrag att jobba självständigt och fritt. De kommer att göra det. Vi ska inte styra dem och bestämma vad de ska komma fram till. Men jag har naturligtvis en dialog med dem. Jag har tillsatt ett framtidskansli som ska serva dessa grupper med analysarbete, administration och allt det utåtriktade arbete som vi samtidigt ska bedriva. I morgon har vi till exempel två möten i gruppen Arbetet i framtiden. Det ena mötet är en diskussion med företrädare från näringslivet, och det andra mötet är en diskussion med arbetsmarknadens parter.

I takt med att det börjar komma fram resultat hoppas jag få tillfälle att redovisa det här i kammaren och i andra former och också för riksdagens ledamöter.

När det gäller frågan om hur det går kan jag svara att det går väldigt bra och att jag ser ett oerhört stort behov av det arbete vi gör. Jag ser att vi kommer att komma fram med intressanta, och ibland kanske kontroversiella, förslag som kanske inte alla gånger kommer att älskas av alla som är berörda av förslagen men som är nödvändiga att diskutera för att vi i tid ska kunna formulera en bra politik som en majoritet av ledamöterna i riksdagen ska kunna ställa sig bakom.

När det gäller den fråga som Tina Ghasemi särskilt lyfte fram om välfärden och dess finansiering står vi inför ett stort problem som har att göra med att vi äldre blir allt fler och att allt färre kommer att vara tvungna att försörja till exempel det stora antalet personer över 80 år. Tack vare invandringen kommer vi kanske att kunna hantera denna fråga lite lättare genom att vi har förutsättningar att få en bättre balans mellan arbetande och försörjda. Men det kräver naturligtvis att vi också lyckas med integrationspolitiken mycket bättre än vad vi hittills har gjort. Det är bara ett exempel på ett sådant område som är prioriterat.

Herr talman! Det gläder mig att framtidsministern länge har haft ett engagemang i dessa framtidsfrågor. Jag personligen har inte lika lång erfarenhet, men jag har kanske ett desto större intresse för min egen framtid men också för andra i min generation när det gäller dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår och hör vad framtidsministern säger. Jag förstår att arbetsgrupperna jobbar. De jobbar dessutom, som ministern uttryckte det, självständigt och i frihet.

Men jag är fortsatt intresserad av att veta vad framtidsministerns egna spaningar är. Jag förstår att man inte kan föregripa arbetet helt. Men det vore intressant att få höra ministerns syn på denna typ av frågor.

Ministern har haft sitt uppdrag i över sju månader. Under dessa sju månader måste, utöver att dessa arbetsgrupper har tillsatts, en hel del ha hunnit göras, stöpas och blötas. Jag tycker att det skulle vara intressant att höra framtidsministerns analyser på dessa områden.

Vi ser bland annat att sjukskrivningstalen ökar. Vi har en åldrande befolkning, som du själv också nämnde, och allt färre ska försörja fler. Vi ser också en hel del integrationsutmaningar i samhället. Vi ser också digitaliseringen i samhället som påverkar inte minst jobben i framtiden. Det finns alltså en hel del att bita i. Jag skulle därför gärna vilja höra ministerns reflektioner på dessa områden.

Med anledning av att statsrådet i och med detta framtidsarbete har tillsatt ett så kallat framtidskansli har jag några ytterligare frågor.

Hur är dessa arbetsgrupper tillsatta, och vilket mandat har de? Du nämnde någonting om att de skulle komma med en slutleverans i februari mars 2016. Vilka ingår i detta framtidskansli? Är de tillsatta av regeringen eller av Socialdemokraterna?

Du nämnde också att syftet var att dra upp riktlinjerna. Vilka riktlinjer har ni kommit fram till?

Jag undrar också: Vad skiljer arbetsgruppernas arbete från universitetens forskningsenheter där man forskar just på framtidens utmaningar?

Statsrådet nämnde också när det gäller arbetsgrupperna att politiken måste förändras av egen kraft. Vad avser statsrådet med detta uttalande?

När statsrådet säger att arbetsgrupperna ska arbeta självständigt undrar jag: Vad är då statsrådets roll i detta arbete?

Herr talman! Det var många frågor, men jag börjar med den sista frågan. Min roll är naturligtvis att sätta igång, följa och organisera arbetet, definiera uppdragen och se till att det håller hög kvalitet och fungerar väl. Det var i det syftet som framtidskansliet tillsattes utan några som helst sneglingar på politiska sympatier eller tillhörigheter. Det gäller både kansliet och grupperna. Jag har inte haft partitillhörighet i åtanke när jag har tillsatt grupperna och kansliet. Jag vet inte vilken partitillhörighet som de flesta av dem har. Det har inte intresserat mig, utan det är den professionella kompetensen, erfarenheterna och bredden som har haft betydelse.

Grupperna har fått väldigt breda uppdrag. Det betyder att de inte kommer att hinna besvara alla frågor på ett år. Det är deras sak att diskutera vad som är mest prioriterat och vad de framför allt vill lyfta fram och formulera förslag om.

Det är just detta som är det speciella med det här arbetet. Det har bedrivits framtidsarbete och gjorts analyser i tidigare regeringars regi, inte minst hade den förra regeringen en framtidskommission och ett globaliseringsråd. Skillnaden mellan deras och vårt arbete är väldigt stor. Vi är stenhårt inriktade på att försöka besvara hur-frågan. Hur löser man problemen? Hur finansierar man framtidens välfärd? Hur ser man till att det skapas tillräckligt många jobb, trots att automatisering och digitalisering riskerar att ta bort mer än hälften av alla de arbetstillfällen som finns i dag i samhället? Hur skapar man balans mellan efterfrågan på arbete och människors behov och vilja att bidra till sin egen försörjning och till samhället? Hur ska de systemen se ut? Hur ska de ekonomiska incitamenten vara utformade så att man faktiskt uppnår detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar alltså om hur-frågan. Det är inte akademiska analyser, inte akademisk forskning och inte analysbeskrivning av problemen. I framtidskommissionen och globaliseringsrådet beskrev man problemen, men man fick inte besvara frågan. Det ville framtidskommissionen göra, den ville gå vidare och svara på frågan hur problemen ska lösas.

Här börjar vi. Vi börjar med huvudfrågan. Vi utgår ifrån att all den kunskap som är insamlad under så många år finns på universiteten, inom instituten, utomlands och i Sverige - problemen är ju gemensamma över hela världen. Men det behövs ett fokuserat tänkande kring hur denna kunskap kan användas och hur man löser problemen. Hur ser vi till att vi får ett koldioxidfritt, neutralt samhälle med koldioxidfri produktion och konsumtion i Sverige till 2050, som den här kammaren har beslutat att vi ska vara inriktade på. Hur ser vi till att få ett transportsystem med fossiloberoende fordonsflotta till 2030? Hur går det till?

Det är alltså en stor skillnad jämfört med vad man sysslar med på universiteten och vad tidigare regeringar har gjort inom liknande initiativ.

Herr talman! Jag vill bara understryka att jag tycker att det är väldigt bra att ha en framtidsspaning och dessa analysgrupper. Det är inte det som jag vänder mig emot. Jag vet mycket väl att den tidigare alliansregeringen arbetade med den så kallade framtidskommissionen, men där hade politiken en tydlig roll. Den tidigare statsministern, Fredrik Reinfeldt, var ordförande där och ledde detta arbete. Därav min fråga.

Jag är intresserad av vad arbetet leder till, vilka visionerna är och vilken inriktning det ska ha. Jag är såklart också intresserad nu när ministern har en roll och ett uppdrag som framtidsminister. Det borde finnas en viss form av politisk inriktning i arbetet. Detta vill jag säga med all respekt för personerna som ingår i arbetsgrupperna.

Jag vill försöka att vara konkret. Vi var inne på välfärd, och det var också en av mina huvudfrågor. Vi blir allt äldre och friskare, och många vill därför också jobba längre. Att fortsätta att vara med och bidra, tjäna lite extra pengar eller att man helt enkelt trivs med sitt jobb är viktiga faktorer att ta till vara. Att fortsätta att arbeta kan förbättra livskvaliteten för många, det vet vi. Som vi också tidigare nämnde blir befolkningen dessutom allt äldre, och färre ska försörja allt fler.

Ett längre arbetsliv behövs därför för att vi ska kunna finansiera välfärden på sikt. Men för att äldre ska kunna stanna kvar på arbetsmarknaden måste det även finnas arbetsgivare som är villiga att anställa äldre. Samhället måste också se äldre människors kompetens.

Min fråga till statsrådet är: Vad tycker du om regeringens förslag om att höja kostnaderna för att anställa äldre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det viktiga i min roll är naturligtvis vad som händer när förslagen börjar lämnas in. Vi har ingen glädje av aldrig så intressanta, spännande intellektuella analyser och förslag om de inte också kan förverkligas och påverka politiken. Det är den stora utmaningen. Det gäller alltså steget från intressanta förslag till faktisk politik - förslag som hamnar här i kammaren och kan fattas beslut om och därmed påverkar verkligheten. Det är min viktigaste roll. Jag är tacksam för att du tog upp frågan om vad min roll innebär. Det är övergången från idéer och förslag till politik som kommer att vara den svåra processen.

Detta kommer jag gradvis att urskilja i diskussionerna. Tillsammans med den övriga regeringen och statsministern har vi kommit överens om att en mindre krets statsråd utgör huvudsakliga mottagare av förslag och diskussion. Förslagen ska sedan bearbetas och gå vidare in i Regeringskansliets ordinarie arbetsformer.

Parallellt med att vi identifierar nya områden att gå in på - när de nuvarande arbetsgrupperna har avslutat sitt arbete - kommer vi förstås att jobba med genomförandet. Då kommer så småningom tillfällena till diskussion i riksdagen att bli fler, när det verkligen handlar om hårda förslag.

En nyckelfråga för alltihop är hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det kan låta banalt, men det viktiga är ju hur detta hänger ihop, hur de tre olika aspekterna stöder varandra. Det är också någonting som är försummat och som vi behöver driva väldigt hårt. Det är en anledning till att Stefan Löfven gav mig det här uppdraget.

Överläggningen var härmed avslutad.